Vad hände under neolitiska revolutionen

Huvudartikel: Neolitikum

Neolitiseringen

[redigera | redigera wikitext]

Den period då jordbruket införs kallas Neolitikum, Bondestenåldern alternativt Yngre stenålder. inom Norden utgör Neolitikum tiden ifrån c:a 4000 mot 1700 f.Kr. Därefter följer bronsåldern.

beneath 1900-talet inledande decennier menade vetenskapsman för att neolitiseringen berodde vid invandring, titta exempelvis Mårten Stenberger, "Det forntida landet 1971" ^[1]. Senare framhöll vetenskapsman inom processuell arkeologi vanligen kulturpåverkan samt omvärldstryck (knappa tillgångar samt överbefolkning) likt förklaring.^[2][3].

Postprocessuell arkeologi betonade sociala aspekter mot modell Kristina Jennbert inom Den produktiva gåvan^[4], dock även Bender^[5]. Nyare populationsgenetisk undersökning ger invandringstesen starkt stöd.^[6][7][8] Genom för att analysera isotopsammansättningen inom tänder ifrån nötboskap inom en fynd ifrån Almhov inom Skåne äger man konstaterat för att man redan beneath neolitikums inledande århundraden inom landet ägde kommit därför långt inom sin boskapsskötsel för att man kunde ett fåtal sin boskap för att kalva beneath läka året.

Fördelen tillsammans detta fanns för att man kunde ett fåtal resurs vid mjölkprodukter beneath bota året.

Detta antyder för att delar från trattbägarkulturen inom Skåne sannolikt fanns invandrade ifrån Kontinentaleuropa. Denna tillväxt anses nämligen alltför sofistikerad till för att invånarna inom Skåne själva skulle behärska förbättra den vid bara några hundra år.^[9]

Samhällsförändringar

[redigera | redigera wikitext]

Under neolitikum börjar man inom Norden kultivera säd, hålla tamboskap samt jordbruket etablerades många snabbt, genomgripande samt framför allt samtidigt inom södra landet.

kr

detta går därför fort för att C14-analyser ej visar någon tidsskillnad mellan Skåne samt Mellansverige. Nordgränsen blir den naturliga ädellövskogens nordgräns strax norr ifall Mälardalen, Vänern samt Oslofjorden. Skånska tidigneolitiska boplatser existerar små samt innehåller uteslutande ben efter domesticerade djur.^[10]Mats Larsson äger uppfattat dem likt familjejordbruk, baserade vid svedjebruk alternativt vid hackbruk (trädgårdsbruk).^[11] nära sidan från jordbruket fanns jakten, fisket samt insamlandet från växter, oval form m.m.

Welinder beskriver äldre neolitikum inom Mellansverige likt enstaka blandekonomi.^[12]I dessa nordliga områden inom Mellansverige tror B. Hårdh för att jordbruket snart övergavs mot förmån till bosättning nära landremsa vid havet. TRB avslutas samt ersätts från gropkeramisk tradition. Skälen mot detta skulle artikel överutnyttjande från jordbruksmarken samt klimatförändring, likt bl.a.

De började att odla sin mat som exempelvis vete och andra typer av föda

gynnade sälen inom Östersjön ^[13]. Inom sydskandinavisk arkeologi talar man angående en flertal "kulturer" alternativt "teknokomplex" beneath denna tidsperiod. Trattbägarkultur, Gropkeramisk tradition, Stridsyxekultur samt Senneolitisk tradition existerar sådana kulturer, även ifall såväl utbredning likt innehåll samt innebörd från dessa kulturer existerar en debattämne inom solens tid.

inom norra land fanns enstaka äldre kvartskultur samt liksom beneath neolitisk tidsperiod blev Skifferkultur.

Periodindelning

[redigera | redigera wikitext]

Neolitikum delas inom landet in inom tre perioder:

• Tidigneolitikum 4000-3300 f.Kr.
• Mellanneolitikum 3300-2350 f.Kr.
• Senneolitikum 2350-1700 f.Kr.

Eftersom detta redan vid 1960-talet framgick för att dem numeriskt värde kulturerna beneath Mellanneolitikum ej plats samtida tillsammans med varandra utan följer efter varande är kapabel man även dela in den perioden inom Mellanneolitikum A på grund av Trattbägarkulturens sektion samt Mellanneolitikum B till Stridsyxekulturens sektion.

en annat alternativ existerar för att kalla den inledande delen till Yngre neolitikum samt den yngre till Mellanneolitkum.

Även angående detta finns enstaka sektion tidiga spår från jordbruk inom norra landet, samt då främst längs landremsa vid havet, således träffar ej jordbruket igenom var vid bred front förrän beneath järnålder samt beneath historisk period.

Därmed existerar den ovanstående periodindelningen ej riktigt betydelsefull till dem norra delarna från land, ifall man förknippar dem tillsammans jordbrukets insättning.

Tidigneolitikum inom landet 4000–3300

[redigera | redigera wikitext]

Tidigneolitikum börjar inom samt tillsammans med jordbrukets insättning.

Människan övergick ifrån för att artikel jägare-samlare mot för att bli jordbrukare samt boskapsskötare, tillsammans med betoning vid detta sistnämnda. inom samt tillsammans med detta uppstod nya strukturer inom samhället var enstaka mer som betonar individens oberoende jägarmentalitet ersattes från mer kollektiva traditioner revirhävdande samt stamterritorier etablerade, religiöst förfädersdyrkan samt nya gravformer liksom långhögar samt megalitgravar Gravarna byggdes upp tillsammans starka influenser ifrån kontinenten.

Tidigneolitikum delas in inom perioderna:

• Tidigneolitikum inom (ENI) 4000 f.Kr. – 3500 f.Kr.
• Tidigneolitikum II (ENII) 3500 f.Kr. – 3300 f.Kr.

Under tidigneolitikum förekom den äldre Trattbägarkulturen inom landet. Tidigneolitikum avslutas inom samband tillsammans med ett massiv kulturell förändring från Trattbägarkulturen, vilket skedde ungefär samtidigt vilket den Gropkeramiska kulturen etablerades samt då främst vid Gotland ifrån c:a 3300 f.Kr.

Mellanneolitikum 3300-2350

[redigera | redigera wikitext]

Mellanneolitikum inom landet omfattar såväl den yngre Trattbägarkulturen samt den start fasen från den gropkeramiska kulturen, c:a 3300 f.Kr. – 2800 f.Kr.^[14] liksom Stridsyxekulturen samt den primära perioden från den gropkeramiska kulturen, c:a 2900 f.Kr.

– 2400 f.Kr. en äldre namn vid Stridsyxekulturen existerar Båtgravskultur, tillsammans med anledning från för att man vände stridsyxorna upp-och-ner därför för att dem såg ut liksom enkla båtar.

Mellanneolitikum delas in inom perioderna:

• Mellanneolitikum A (MNA) cirka 3300 f.Kr. – 2800 f.Kr. liksom omfattar den yngre delen från Trattbägarkulturen.
• Mellanneolitikum B (MNB) cirka 2800 f.Kr.

  – 2350 f.Kr. likt motsvarar Stridsyxekulturens existens.

• Kärl ifrån Mellanneolitikum, Alvastra pålbyggnad.

• Båtformig stridsyxa ifrån Hångsdala socken, Västergötland. Dateras mot Mellanneolitikum B.

• Gropkeramisk föremål gjorda av lera och brända i en ugn ifrån Mjällby socken, Blekinge.

Senneolitikum 2350-1700

[redigera | redigera wikitext]

Senneolitikum utgörs inom land från tiden mellan 2350 f.Kr.

neolitiska revolutionen, den i mänsklighetens historia viktiga övergången från fångst- och samlarekonomi till åkerbruk och boskapsskötsel

samt 1700 f.Kr.^[14] Kallas även hällkisttid, dolktid alternativt rent från Dolkkultur, efter dem utmärkande typerna hällkista samt flintdolk. Kallas även ibland till kopparstenålder. Koppar samt guld förekommer tidigt beneath senneolitikum. genuin brons börjar dyka upp beneath Senneolitikum II efter 2000 f.Kr. Metallerna vilket används beneath LNII varierar ifrån rent koppar mot tennbrons.

Ungefär enstaka tredjedel från metallföremålen ifrån LNII existerar autentisk brons. inom start från den nordiska bronsåldern omkring 1700 f.Kr. existerar dock kopparföremål sällsynta, samt dem flesta metallföremål existerar gjorda från genuin brons eftersom denna nya metall blev mer tillgänglig.^[15]

Senneolitikum delas in inom perioderna:

• Senneolitikum inom (LNI) 2350 f.Kr.

  – 1950 f.Kr.

• Senneolitikum II (LNII) 1950 f.Kr. – 1700 f.Kr.

Senneolitikum existerar uppdelad inom ett tidig samt sen fas baserad vid typologin hos flintdolkarna. Sen neolitikum inom existerar närmare kopplad mot föregående neolitikum, medan sen neolitikum II liknar den tidiga bronsåldern.^[15]

• Stor dolk från flinta 2299 f.Kr.

  - 1700 f.Kr., Hunna Kittegård.

• Flintdolk ifrån Utbogårdens hällkista inom Karleby socken, Västergötland.

• Flintdolk ifrån Tiarps socken, Västergötland.

• Senneolitiska pilspetsar ifrån Södra Kyrketorps socken, Västergötland.

• Senneolitisk keramik.

Neolitiska kulturgrupper

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande neolitiska kulturen inom landet plats trattbägarkulturen, vilket fått sitt namn efter dem karakteristiska trattbägarna, vilket existerar ett typ från keramikkärl.

Trattbägarkulturen kom mot landet c:a 4000 f.Kr.

De neolitiska kulturerna inom södra Skandinavien existerar ofta gemensamma alternativt inom varenda fall likartade vid flera sätt, dock förmå existera många olikartade gentemot varandra. Trattbägarkulturen utvecklas relativt marginellt beneath sin äldre fas (c.a 4000–3350 f.Kr.) liksom beneath den yngre fasen (3350–2900 f.Kr.) dock dem emellan existerar detta många stora skillnader såsom syns inom varenda kulturella former utom flintyxorna.

detta råder dock inget tvivel ifall för att den yngre fasen äger den äldre fasen vilket sin direkta föregångare.

Omkring 3300 f.Kr. uppträdde även den gropkeramiska kulturen till inledande gången.

Neolitiska revolutionen vilket den också heter började med att människor kom på olika sätt för att kunna öka sina matresurser

Den gropkeramiska kulturen existerar ej inom inledande grabb enstaka jordbrukskultur, utan inom stället ett kustnära fångstkultur. Den start fasen från den gropkeramiska kulturen besitter stora likheter tillsammans med den samtida trattbägarkulturen, samt kunna därför ses såsom enstaka slags sidogren liksom dock äger upptagit nya traditioner ifrån annat håll, såsom den kamkeramiska kulturen inom land i norden samt vid därför sätt fått sin särart.

Några utmärkande typer på grund av denna tradition existerar svåra för att påpeka, förutom gropkeramiken samt inom viss mån dem stora gravfälten tillsammans flatmarksgravar liksom förekommer främst vid Gotland. Dessa gravfält existerar eventuellt uppkomna genom ett senare inflytande beneath den primära fasen från den gropkeramiska kulturen, då trattbägarkulturen ersatts från stridsyxekulturen.

Jordbruksrevolutionen ägde rum på flera ställen på olika kontinenter vid ungefär samma tid

andra föremålsformer såsom ibland betraktas likt gropkeramiska, såsom skafttungepilar samt dubbeleggade skafthålsyxor, existerar dock betydligt vanligare inom trattbägarkulturen. Den gropkeramiska kulturens uppkomst sammanträffar även tillsammans med enstaka klimatförbättring inom land, dock dessa svängningar existerar svårtolkade eftersom detta strax senare förekommer enstaka klimatförsämring.

En tredjeplats neolitisk tradition kom mot land omkring 2900 f.Kr. Den kallas stridsyxekulturen. Stridsyxekulturen äger fått sitt namn ifrån dem karakteristiska stridsyxorna liksom tidigare kallades båtyxor samt likt existerar från ytterligare bergart än flinta, vilka existerar duplikat från dem tidiga stridsyxor från metall såsom användes inom sydöstra Europa.

inom ungefär 500 kalenderår existerade den gropkeramiska kulturen samt stridsyxekulturen sidled inom södra land, dock den förstnämnda således gott likt enbart vid Gotland samt den andra vid fastlandet samt ej förekommer alls vid Gotland, tillsammans med undantag från enstaka lösfynd.

En massiv något som är svårt att hantera eller övervinna existerar detta för att förklara övergången ifrån trattbägarkulturen mot stridsyxekulturen, eftersom dem existerar sålunda olika varandra vid snart sagt varenda jämförbara punkter.

Dessutom besitter trattbägarkulturen begränsade likheter tillsammans andra kulturer inom Europa, medan stridsyxekulturen äger stora likheter tillsammans med bota detta snörkeramiska kulturkomplexet inom nordöstlig Europa, vilket sträcker sig ifrån Nederländerna inom väster mot dem ryska stäpperna inom öster, ifrån norra Norge inom norr mot trakten runt vattendrag Donau inom söder.

Det var då människan började odla, hålla boskap och blev bofast

Övergången tycks äga skett snabbt samt effektivt, eftersom detta ej förekommer en enda fynd, varken grav alternativt depå, var båda kulturernas objekt finns tillsammans. från den anledningen verkar detta liksom ifall detta existerar olika grupper tillsammans människor såsom representerar dem olika kulturerna, dock angående dessa grupper äger haft olika härkomst alternativt utgör olika delar inom en samt identisk samhälle existerar oklart.

Frågan blir ej enklare för att besvara från detta faktum för att Själland samt dem något som ligger nära eller är i närheten öarna samt Gotland inte någonsin anammade stridsyxekulturen, dock ägde både trattbägarkultur tidigare samt senneolitisk tradition senare. utvärdering från skelett tillsammans med modern DNA-teknik anses visa för att stridsyxekulturen existerar baserad vid invandring, vilket man ej ansett tidigare.^[16]

Omkring 2400 f.Kr.

uppstod enstaka senneolitisk tradition, liksom besitter flera karaktärsdrag kvar ifrån stridsyxekulturen, dock såsom ändå framstod såsom enstaka personlig självständig tradition, var dem viktigaste nyheterna fanns hämtade ifrån nordost land i västeuropa alternativt kanske södra England. inom likhet tillsammans trattbägarkulturen fanns den relativt enhetlig inom stora delar från södra Skandinavien, även Själland samt Gotland, varpå den gropkeramiska kulturen upphörde utan för att lämna några spår efter sig.

Man flyttade endast då klimatet ändrades

Övergången mot bronsålder skedde etappvis dels inom mindre skal nära start från bronsålderns period inom c:a 1800 f.Kr. dock främst nära start från period II c:a 1500 f.Kr.

Neolitiska gravformer

[redigera | redigera wikitext]

Neolitikum existerar den tidsperiod då dem inledande megalitiska monumenten inom struktur från megalitgravar uppförs inom land.

dem äldsta megaliterna existerar dösarna, liksom främst förekommer längs dem skånska kusterna samt Västkusten. Något senare byggdes gånggrifter, inom identisk områden samt vid Falbygden runt Falköping. en känt modell finns vid Ekornavallen utanför Falköping. beneath senneolitikum nära stenålderns slut byggdes även hällkistor runt ifall inom sydvästra landet samt då även inom inlandet.

Gravläggning beneath markytan, dock utan kända överkonstruktioner från berg alternativt mark, förekom både beneath stridsyxekulturen samt den gropkeramiska kulturen.

• Långdösen inom Vrångstad, Bottna socken, Bohuslän, existerar ifrån Tidigneolitikum II.

• Gånggriften Hjelmarsrör inom Falköping, Västergötland, existerar ifrån Mellanneolitikum A.

  denna plats fotograferad beneath utgrävning 1994.

• Gånggriften Girommen vid Ekornavallen, Hornborga socken, Västergötland, existerar ifrån Mellanneolitikum A.

• Skogsbokistan existerar enstaka gavelhålshällkista inom Norra Säm socken, Västergötland.

• Utbogårdens hällkista inom Karleby socken, Västergötland, existerar även den ett gavelhålshällkista.

  denna plats fotograferat beneath utgrävning 1874.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]