Hur ser humanister mänskligt beteende

Människan existerar alltings mått

Utmärkande på grund av humanismen existerar dess moraluppfattning.

Den innebär för att allt likt existerar riktig alternativt orätt, gott alternativt ont, måste härledas ifrån människan egen. Mänskligt liv samt den individuella människans behov görs mot måttstock till allt såsom existerar värdefullt.

Vad utgör grunden till för att oss uppfattar vissa handlingar såsom rätta? Detta existerar ett klassisk fråga.

till antikens filosofer plats den kritisk frågan ifall detta existerar gudar alternativt människor vilket avgör vilket vilket existerar riktig. Platon avvisade tanken för att moral existerar enstaka vara från gudarnas vilja.

Vill gudarna detta rätta på grund av för att detta existerar rätt,
eller existerar detta rätta riktig till för att gudarna önskar det?

 [ur Faidon]

Filosofen Protagoras (talet ) tog även avstånd ifrån tanken för att moralen återhämtade sig vid gudomlig bas.

denne formulerade istället sin kända homo mensura-sats, "människan existerar alltings mått". Endast sådant liksom människan är kapabel uppleva liksom värdefullt alternativt sådant såsom besitter värde på grund av relationer mellan människor, vänskap, älskade samt fred, besitter en verkligt värde.

Homo mensura-tanken äger haft massiv historisk innebörd inom kampen mot samhälleliga samt religiösa påbud vilka velat titta detta rätta grundat inom Guds vilja alternativt inom samhällets ordning.

Alla människor äger lika värde

Humanismens människouppfattning bygger vid för att samtliga människor äger lika värde, samt för att varenda besitter identisk riktig mot ett människovärdig tillvaro.

Denna ögonkontakt vid människovärdet förmå bl.a.

tjäna likt norm på grund av ett rättvis fördelning från mänsklighetens gemensamma tillgångar. Den innebär för att ett människas lycka inte någonsin förmå köpas mot priset från enstaka ytterligare människas lidande.

Tillbaka mot antiken

Mycket inom dagens humanism går tillbaka mot renässansens försök för att återvinna dem mänskliga samt kulturella kvaliteter vilket man ansåg ägde gått förlorade beneath medeltiden.

Renässanshumanisterna vände sig särskilt mot medeltidens asketism samt förnekande från människans naturliga behov.

Den sinnliga njutningen tillerkändes vid nytt en egenvärde.

Sexualitet, konstverk, melodier samt scenkonst sågs, liksom beneath antiken, liksom medel till människans självförverkligande.

Humanismen idag

Jean-Paul Sartre () gick en steg längre än renässansens humanister. inom sin volym Existentialism existerar ett humanism förnekade denne tanken vid enstaka inom förväg given mänsklig natur.

varenda människa existerar unik samt måste därför egen hitta detta såsom existerar värdefullt till hon. vid sålunda sätt knyter även denne an mot homo mensura-satsen. detta finns inget utanför människan för att bygga sitt liv på.

Detta resonemang verkar utesluta varenda form eller gestalt från tro. dock dem humanister såsom förenar sin åskådning tillsammans med exempelvis kristendom accepterar tanken vid ett Gud.

dem menar för att Gud äger gett människan egen ansvaret på grund av sitt liv samt äger utrustat hon tillsammans med förnuft samt samvete. för att ta detta ansvaret samt för att jobba på grund av en människovärdigt liv på grund av varenda människor oberoende från ras, kön alternativt handikapp, existerar enstaka humanistisk tanke likt går för att förena tillsammans med enstaka religiös livsåskådning.

När Förenta nationerna bildades efter andra världskriget, sökte man efter enstaka gemensam bas till dem olika människor samt kulturer likt försökte enas.

detta gick ej för att samlas kring någon tro alternativt någon politisk tankesystem.

detta enda såsom samtliga ägde gemensamt plats för att dem fanns människor samt delade människans livsvillkor. Efter krigets omänsklighet sökte man efter ett gemensam mänsklig bas samt fann den inom humanismen. Denna bas kunde sedan kompletteras religiöst, politiskt samt kulturellt samt ingå såsom en bärande element inom flera inbördes olika livsåskådningar.

Alla människor existerar födda fria samt lika inom värde samt rättigheter.

dem existerar utrustade tillsammans med förnuft samt samvete samt bör handla gentemot varandra inom enstaka anda från broderskap.
[Artikel 1 ur FN:s deklaration angående dem mänskliga rättigheterna]

Ekologisk humanism

Protagoras homo mensura-sats, hur positivt den än låter, besitter inom praktiken lett mot ett nedvärdering från naturen.

eftersom människan fanns alltings mått, bedömdes växter samt varelse enbart efter sin nytta på grund av människan. Särskilt beneath industrialismens epok såg man naturen liksom en råvaruskafferi samt ej sällan såsom ett sopstation var man kunde lämna sitt sopor. Ofta ledde detta mot för att både djur- samt växtarter, vars bidrag mot människans välfärd ej fanns tydliga nog, drevs mot utrotning.

Den finske filosofen samt humanisten GH von Wright () äger tagit fasta vid detta samt inom essäsamlingen Humanismen liksom livshållning istället förespråkat enstaka ekologisk humanism.

kurera naturen äger en egenvärde - mark, atmosfär, vätska, växter samt varelse bör skyddas på grund av sin personlig skull samt ej endast på grund av sin nytta till människan.

Människan äger enstaka särställning inom kraft från sitt fria kännedom samt sin tekniska förståelse, dock därmed äger denna även en särskilt ansvar till sig egen, på grund av andra människor samt på grund av all naturen.

LÄS MER:Humanism

Frihet: Människan äger ett fri vilja liksom dock ständigt existerar underordnad förnuftet.

Homo mensura: "Människan existerar alltings mått".

Uttrycket kommer från dem latinska orden homo såsom betyder "människa" samt mensura såsom betyder "mått". Satsen präglades ursprunglig från den antika filosofen Protagoras.

Humanism kommer ifrån detta latinska termen humanus liksom betyder "mänsklig". i enlighet med humanismen besitter varenda människa en helt värde samt inga andra värden får köpas vid människovärdets bekostnad.

Människosyn: Utmärkande på grund av humanismens människouppfattning existerar uppfattningen för att varenda människa, oberoende från ras, kön, traditioner, handikapp samt sålunda vidare äger identisk värde, samt för att detta värde existerar helt samt okränkbart.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vilka bekymmer existerar förknippade tillsammans med för att låta den enskilda människan artikel alltings mått?
    
2. Vilken innebörd kunna humanismen äga inom dagens splittrade värld?

Fundera på:

1. Vad anser ni utgör grunden till moraliska överväganden ( Guds vilja, samhällets lagar, homo mensura-satsen)?
    

Text: Lennart Koskinen (teologie läkare inom tros- samt livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare samt f.d.

biskop)
Materialet existerar ett omarbetad utgåva från enstaka skrivelse såsom tidigare ingått inom läromedlet Vad bör man tro? Religionskunskap på grund av gymnasieskolan (tidigare utg. från Almqvist & Wiksell).