Vad är vetenskapligt namn på gummianläggning

Gummi existerar ett lag polymeraorganiska ämnen tillsammans med elastiska attribut såsom ingår inom gruppen elaster.

Vad är EN45545 och EN45545-2 och vad är dess syfte? Utforska gummivärlden med J-Flex!

dem existerar polyterpener, detta önskar yttra polymerer från isoprenenheter. Gummi tillverkas traditionellt från mjölksaften ifrån träd, samt kallas då naturgummi, dock idag existerar syntetiskt gummi vanligare. Syntetiskt gummi tillverkas genom polymerisering från monomerer ifrån (i inledande hand) petroleum.

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Utvinning

[redigera | redigera wikitext]

Naturgummi fås ifrån den trögflytande mjölksaften, latex, ifrån en antal olika trädarter.

detta viktigaste från dessa existerar Hevea brasiliensis. nära processen att extrahera eller ta ut något skär man skåror inom trädens bark samt samlar upp gummivätskan inom ett kärl vilket sätts fast beneath skåran (ofta enstaka halva från skalet ifrån ett kokosnöt). Gummi såsom tas ifrån gummiträdet används industriellt nära tillverkning från olika ämne.

Gummi ifrån vissa andra växter används liksom att ge liv samt liksom klister, titta gummi arabicum. enstaka tillsammans gummi besläktad vara existerar guttaperka. en annat liknande kurs existerar gummigutta.

Tillverkning från naturgummi

[redigera | redigera wikitext]

Gummitillverkningen karakteriseras från den s.k.

vulkaniseringen, alternativt vulkningen. Denna innebär för att dem långa molekylkedjorna inom utgångsmaterialet tvärbinds, ofta tillsammans hjälp från svavel. Gummimaterialen liknar inom detta på denna plats avseendet härdplasterna, dock gummi äger färre tvärbindningar.

Inom zoologi och botanik används exempelvis en binomial nomenklatur

Genom för att välja materialsammansättning förmå gummimaterialen tilldelas attribut inom en många brett zon, ifrån dem allra mjukaste mot hårda samt stärka ämne.

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga varor från, alternativt tillsammans beståndsdelar från gummi existerar däck, gummilister, gummisnoddar, band för hår, kondomer (som ibland inom vardagsspråk kallas "gummi"), leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker samt många annat.

Som ämne inom avancerade hydraulsystems tätningselement, var ricinolja används, existerar naturgummi överlägset andra ämne, tackar vare naturgummits höga elasticitet samt beständighet mot ricinolja.

Materialegenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Hårdheten hos naturgummi existerar vanligtvis 50-60 shore.

Elasticitetsmodulen hos gummi existerar beroende från hårdheten samt formfaktorn samt kunna variera ifrån 500 mot 3000 N/cm². Naturgummi bör ej utsättas till större tryckpåkänning än 100N/cm² samt större skjuvpåkänning än 40N/cm². IRHD (International Rubber Hardness Degrees) existerar ett norm på grund av mätning från gummis hårdhet.

Olika gummityper

[redigera | redigera wikitext]

Följande inventering hämtas ifrån Karlebos Materiallära (2014)^[1]

• Styrenbutadiengummi (SBR) består inom huvudsak från enstaka sampolymer från butadien samt styren.
  Sök på forskarens eller tidskriftens namn eller titeln på den vetenskapliga artikeln

  detta utvecklades beneath andra världskriget såsom belöning på grund av naturgummi. detta äger något förbättrad värmebeständighet samt något högre dämpning än naturgummi, dock sämre lågtemperaturegenskaper.

• Butadiengummi (BR) baseras vid polybutadien. detta existerar svårare för att bearbeta än naturgummi, dock äger något förbättrad slitstyrka.

  detta används inom bildäck inom blandning tillsammans med andra gummityper, samt vilket inblandning inom termoplaster, var detta ökar slagsegheten.

• Isoprengummi (IR) baseras vid syntetiskt framställd cis-polyisopren. detta ersätter ibland naturgummi.
• Butylgummi (IIR) baseras vid enstaka sampolymer mellan isobuten samt isopren. detta äger upphöjd dämpning nära rumstemperatur, samt en högt diffusionsmotstånd på grund av gaser.

  Den senare egenskapen fullfölja butylgummit idealt på grund av innerslangar inom däck.

• Etenpropengummi (EPDM) baseras vid ett tvärbunden sampolymer från eten, propan samt enstaka dien-monomer. detta existerar ozonbeständigt samt erbjuder god värme- samt kemikaliebeständighet mot relativt lågt kostnad. detta används främst mot olika specifikation utomhus, likt exempelvis byggnadslister, kabelhöljen, samt bildetaljer.
• Nitrilgummi (NBR) baseras vid enstaka sampolymer mellan butadien samt akrylnitrit.
  Ett vetenskapligt namn är ett namn som följer internationellt överenskomna principer och som används för att skapa en standardiserad nomenklatur inom ett vetenskapligt fält

  detta existerar den gummityp liksom vanligen används till packningar, membran, slangar, samt andra specifikation såsom äger förbindelse tillsammans med bensin samt oljor.

• Kloroprengummi (CR) baseras vid enstaka polykloropren, samt besitter jämfört tillsammans med naturgummi förbättrad beständighet mot värme, ozon, bensin samt oljor. Oljebeständigheten existerar dock ej lika god såsom till nitrilgummi.

  Kloroprengummi används exempelvis mot ytterskikt vid slangar, kabelhöljen, bälgar, samt värmebeständiga transportband.

• Uretangummi (U) baseras vid polyuretan. Polyuretangummi äger många goda mekaniska attribut, samt används därför mot slitdetaljer, packningar till höga tryck, massivhjulsbeläggningar m.m.
• Silikongummi (S) baseras vid tvärbundna polysiloxaner, samt existerar användbart ovan en större temperaturintervall (-120 °C mot 225 °C) än andra gummityper.

  detta äger dock dåliga mekaniska attribut, begränsad oljebeständighet samt hydrolyskänslighet.

• Klorsulfonetengummi (CSM) äger god beständighet utomhus, samt används inom lacker, gummerad väv, lister samt slanghöljen.
• Kloretengummi (CM) besitter attribut samt användningsområden såsom liknar klorsulfonetengummits.
• Akrylgummi (ACM alternativt AEM, akrylenetengummi) används främst mot specifikation inom förbindelse tillsammans oljor inom temperaturer upp mot 175 °C.
  Gummi tillverkas traditionellt av mjölksaften från träd, och kallas då naturgummi, men idag är syntetiskt gummi vanligare

  Akrylgummi sväller ofta mot enstaka viss grad nära användning inom olja, dock bibehåller ändå sin funktion.

• Epiklorhydringummi (ECO alternativt EC) existerar olje- samt väderbeständigt, samt används mot bland annat tätningar, membran samt vilket mellanskikt inom bränsleslangar.
• Eten-vinylacetatgummi (EAM alternativt EVA) besitter god värme- samt väderbeständighet, samt används inom kablar, profiler, tätningar samt inom flera sportartiklar.
• Polysulfidgummi (T) äger många god oljebeständighet, dock dåliga mekaniska attribut.

  detta används främst inom elastiska fogmassor.

• Fluorgummi (FKM) baseras vid enstaka tvärbunden sampolymer från hexafluorpropen samt vinylidenfluorid alternativt terapolymer från dessa samt tetrafluoreten. Polysulfidgummi besitter identisk värmebeständighet vilket silikongummit, dock existerar dessutom olje- samt kemikaliebeständigt. nära höga temperaturer ökar dock känsligheten mot vätska samt syror, samt nära låga temperaturer får polymeren sämre attribut.
  Gummi är en grupp polymera organiska ämnen med elastiska egenskaper som ingår i gruppen elaster

  Den existerar dyr, samt används inom små specifikation tillsammans höga krav vid värme- samt oljebeständighet.

• Propenoxidgummi (PO) äger god beständighet mot värme, kall luft samt ozon. detta används bland annat mot vibrationsisolatorer på grund av bilmotorer nära höga temperaturer.
• Fluorsilikongummi (FVMQ alternativt FMQ) äger förbättrad oljebeständighet än silikongummi, dock sämre värmebeständighet samt en betydligt högre pris.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

• svensk term: gummi
• definition: elast vilket förmå tvärbindas alternativt redan existerar tvärbunden sålunda för att den blir mot största delen olöslig, dock kunna svälla, inom kokande lösningsmedel såsom bensen, metyletylketon alternativt azeotrop blandning från etanol samt toluen
• anmärkning: Gummi inom tvärbundet tillåtelse kunna ej enkel formas angående mot bestående, stadig form eller gestalt beneath effekt från värme alternativt måttligt tryck.
  
  
• 



en provstycke från gummi inom tvärbundet status samt utan utdrygningsmedel återgår inom 1 60 sekunder mot mindre än 1,5 gånger sin ursprungliga längd efter för att äga blivit töjt nära normal rumstemperatur mot sin dubbla längd samt kvarhållet inom uttöjt status beneath 1 60 sekunder före avlastning.

• ekvivalensanmärkning: Den tyska termen Gummi motsvarar vulkat gummi samt den tyska termen Kautschuk motsvarar ovulkat gummi.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons besitter media såsom rör Gummi.

  Bilder & media

• Friberg, Gunnar (1975). Gummiboken.

  Stockholm: Esselte studium. Libris7225773.

  Vetenskapliga artiklar kan ha långa krångliga titlar, ofta på engelska

  ISBN 91-24-25652-8 

• Millqvist, Folke (1988). ”Gummiindustrins framväxt inom Sverige”. Dædalus (Stockholm) 1988(57),: sid. 109-126 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris2834252
• Nilsson Staffan, red (1990). Indianer, galoscher samt rymdraketer: den märkliga historien angående en oumbärligt konstruktionsmaterial.

  Stockholm: Sveriges gummiindustrifören. Libris1186140