Vad gjorde man i gulag

Under detta ryska inbördeskriget 1918–1920 upprättades arbets- samt koncentrationsläger. Koncentrationsläger ägde skapats tidigare inom samband tillsammans olika kolonialkrig kring sekelskiftet 1900: från spanjorerna inom Kuba, från amerikanerna inom Filippinerna samt från britterna inom Sydafrika beneath boerkriget.

dem fanns då enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent åtgärd inom avsikt för att hindra civilbefolkningen ifrån för att hjälpa motståndarsidan.

dock dem sovjetiska lägren blev bestående även efter för att själva striderna upphört. inom en dekret ifrån den 5 september 1918 talade bolsjevikregeringen angående för att blockera eller hindra in ”klassfiender” inom koncentrationsläger. tillsammans med ”klassfiender” avsågs varenda liksom gjorde motstånd mot revolutionen. Utan enstaka klar definition från vilka liksom skulle räknas dit kunde vem vilket helst vilket ansågs suspekt dömas samt fängslas – samt blev detta även.

dem inledande lägren upprättades redan 1918. inom september 1921 satt minimalt 70 000 människor inspärrade.

Fångarna betydande arbetskraft

Att undanröja regimens motståndare plats förstås enstaka elementär tanke. dock detta fanns även andra avsikter tillsammans arbetsläger. Tjekans, den hemliga polisen, chef Feliks Dzerzjinskij menade för att lägren skulle användas på grund av för att ”omskola” klassfienderna, bourgeoisien, mot kommunister samt lära dem för att jobba.

enstaka ytterligare inverkan likt blev viktigare tillsammans tiden plats den ekonomiska nyttan från fångarnas arbetskraft. Redan 1919 beslöts för att lägren skulle artikel ekonomiskt självförsörjande.

Detta uppgift uppnåddes emellertid inte någonsin beneath lägrens läka saga. detta fanns svårt för att ett fåtal straffångar för att jobba effektivt samt ansvarsmedvetet. Ytterligare ett strävan vilket tycks äga funnits hos flera lägerchefer inom start fanns för att hämnas vid dem likt tidigare varit rika genom för att ge dem förnedrande arbetsuppgifter.

ifrån 1929 byggdes lägren ut samt inom mitten från 1930-talet ägde dem cirka 300 000 fångar.

inom samband tillsammans tvångskollektiviseringen från jordbruket hamnade flera bönder inom läger, samt tillsammans 1930-talets stora terror tillkom stora grupper från människor liksom varit medlemmar från kommunistpartiet. då sedan dem baltiska staterna samt östra Polen ockuperades från Sovjetunionen 1939–40 förvisades ännu fler mot lägren.

Fångarbete nära Belomorkanalen mellan Vita havet samt Baltikum 1932.

Foto: PD-Ryssland

Med krigsfångar samt medlemmar från dem människor liksom Stalin lät deportera beneath andra världskriget svällde läger- samt fängelsesystemet mot nästan tre miljoner intagna efter kriget. flera krigsfångar frigavs därför småningom, dock nya vågor från arresteringar följde. nära Stalins död 1953 hyste lägren numeriskt värde samt ett halv miljoner människor.

Totalt fanns tusentals läger.

beneath Stalintiden tonades strävan för att omskola samt uppfostra fångarna ned mot förmån till rent ekonomiska motiv: Sovjetunionen skulle industrialiseras inom rekordfart vilket fordrade stora tillgångar från olja, täckt område, gas samt malm likt fanns inom dem norra delarna från landet. dem plats dock svåra för att anlända åt vid bas från dem dåliga kommunikationerna samt klimatet.

Därför använde man fångarna likt slavarbetare inom dessa områden. Några vetenskapsman menar mot samt tillsammans med för att nödvändigheten från slavarbetskraft kunna äga varit en ännu viktigare motiv till Stalins massarresteringar inom slutet från 1930-talet än hans önskan för att rensa ut varenda möjlig fiende.

dem menar för att man dömde ut stränga straff till småbrott till för att behärska innehåll lägren.

För för att administrera detta något som ökar i storlek eller antal komplexet från arbetsläger samt fängelser grundades 1934 ett huvud myndighet såsom hette Glavnoje upravlenije ispravitelno-trudovych lagerej (Huvudstyrelsen på grund av korrektions- samt arbetsläger) vilket kom för att förkortas ”Gulag”.

tillsammans med tiden kom termen Gulag för att stå vilket tecken på grund av läka detta sovjetiska fånglägersystemet. mot detta bidrog framför allt Aleksandr Solzjenitsyns skrivna verk, bl.a. romancykeln Gulag-arkipelagen, såsom gavs ut inom väst vid 1970-talet.

I lägren blandades riktiga förbrytare samt ”socialt skadliga element” tillsammans politiska fångar samt personer såsom tillhörde befolkningskategorier likt misstroddes från myndigheterna.

Yrkesförbrytarna ägde ofta enstaka privilegierad ställning samt kunde ostraffat trakassera, stjäla ifrån samt mot samt tillsammans mörda andra fångar. inom regel strävade man ej aktivt efter för att fångarna skulle lida, dock brydde sig ej ifall ifall dem gjorde detta. detta väsentliga plats för att dem fyllde arbetskvoten. en struktur liksom blev vanligt fanns för att ge fångarna tillräckligt tillsammans föda bara ifall dem uppfyllde sina arbetskvoter.

Kvoterna fanns dock inom flera läger orimligt höga samt bristande vid näring, sträng kall luft samt dåliga textilier blev flera fångars undergång. Efter Stalins död 1953 började man avveckla detta allt olönsammare lägersystemet. Särskilt sedan Nikita Chrusjtjov inom en hemligt anförande 1956 avslöjat enstaka sektion från Stalins förbrytelse släpptes fångar inom snabbare takt.

kalenderår 1959 blev tagna slutligen beslutet för att avskaffa Gulag. Lägren försvann dock ej helt samt hållet. en nytt slags politiska fångar uppstod, ”dissidenterna”. nära 1970-talets mitt fanns dem möjligen 10 000. dem visste varför dem gripits samt hölls avskilda ifrån brottslingarna. flera från dem spärrades in vid mentalsjukhus inom stället till inom läger. inom slutet från 1980-talet släpptes flera dissidenter, dock politiska fångar existerade ända fram mot Sovjetunionens upplösning.

Mer innehåll angående Gulag