blykbox.pages.dev






Vad är döds straffets funktion i samhället

Dödsstraff

Dödsstraff existerar enstaka straffrättsligpåföljd vilket innebär för att enstaka domstol dömer ett en person som har begått ett brott mot döden genom avrättning.

Dödsstraffet inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar ett översikt från Dödsstraff efter land, Dödsstraff inom Sverige och Dödsstraff inom USA.

Dödsstraffet verkställs inom flera stater inom världen, även ifall enstaka långsiktig trend mot avskaffande kunna skönjas.

Världens fyra folkrikaste länder; Kina, Indien, USA samt land praktiserar samtliga dödsstraff, dock endast inom Kina samt enstaka rad delstater inom USA tillämpas detta någorlunda regelmässigt. Även Vitryssland tilldelade en par dödsstraff samt verkställde numeriskt värde avrättningar 2011; i enlighet med tveksamma fakta ytterligare numeriskt värde 2012.

58 länder besitter kvar dödsstraffet inom sin lagstiftning samt äger utfört avrättningar dem senaste 10 år, 25 länder äger kvar straffet dock besitter ej genomfört detta vid minimalt 10 kalenderår, 11 länder äger kvar dödsstraff bara på grund av vissa speciella förbrytelse (i allmänhet förbrytelse inom krigstid). 97 länder äger helt tagit försvunnen straffet ur lagstiftningen.

Antalet dödsdomar reducerar totalt sett inom världen, samt plats 2019 detta lägsta vid 10 år[1].

Metoder

[redigera | redigera wikitext]

Denna inventering fanns till tillåtna metoder 2010:[2][3][4][5][6]

  • Halshuggning (Saudiarabien, Qatar)
  • Elektriska stolen (Alabama, stat i usa, Virginia, South Carolina, Florida, Oklahoma samt Kentucky inom USA.)
  • Gaskammare (Kalifornien, Missouri samt Arizona inom USA.

    Gasavrättning genom kvävgas (N2) godkändes inom april 2015 inom Oklahoma dock besitter ännu ej använts.[7])

  • Hängning (Afghanistan, Iran, Irak, Japan, Mongoliet, Malaysia, Pakistan, Palestina, Libanon, Jemen, Egypten, Indien, Myanmar, Singapore, Sri Lanka, Syrien, Zimbabwe, Sydkorea, Malawi, Liberia, Tchad samt Washington (delstat))
  • Giftinjektion (Guatemala, Thailand, Kina, Vietnam, samtliga stater inom USA likt äger dödsstraff.)
  • Arkebusering (Kina, Taiwan, Vietnam, Belarus, Libanon, Kuba, Grenada, Nordkorea, land, Jemen samt Oklahoma inom USA.)

Länder vilket besitter avskaffat dödsstraffet

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande landet inom världen såsom avskaffade dödsstraffet fanns Storhertigdömet Toscana.

Den 30 november 1786 skrev Leopold inom, hertig från Toscana, beneath den nya lagboken inspirerad från den kända italienske straffrättsteoretikern Cesare Beccarias teorier angående dödsstraff. Några kalenderår senare återinförde Leopold II dödsstraffet på grund av exceptionella fall. dem länder såsom senare tog försvunnen dödsstraffet helt ur lagstiftningen fanns Venezuela (1863), San Marino (1865), revben Rica (1877), Kungariket Italien (1889), Ecuador (1906), Uruguay (1907), Colombia (1910) samt Island (1928).

I land avskaffades dödsstraffet helt 1933 dock återinfördes retroaktivt 1946,[8] varpå 46 personer avrättades. Dödsstraff nämns på grund av sista gången inom dansk team 1993.

I land i norden utfördes den sista avrättningen inom fredstid 1825.[9] beneath inledande världskriget avrättades enstaka handfull finländare vid basen från rysk krigslagstiftning.[10].

beneath samt efter inbördeskriget avrättades flera summariskt alternativt efter rättegångar inom domstolar vilket ej ägde laga bas, både vid den röda samt den vita sidan.[källa behövs] Dödsstraff inom fredstid avskaffades formellt 1949[11] samt dödsstraffet helt samt hållet 1972,[12] vilket numera verifieras inom grundlagen.[13]

I Norge tillämpades dödsstraffet ej mellan 1876 samt 1945.

inom kölvattnet från landsförräderiprocesserna efter andra världskriget återinfördes straffet, liksom inom land retroaktivt (även angående ockupationsmakten, liksom emellertid betraktades liksom olaglig, återinfört samt tillämpat dödsstraff) avrättades en trettiotal människor, bland andra Vidkun Quisling.

I land avskaffades dödsstraffet inom fredstid 1921 samt beneath krigsförhållanden 1973.

Den sista avrättningen, från Alfred Ander genom giljotin, genomfördes 1910 efter en nio tid samt elva månaders uppehåll.

I Ryssland rådde således kallat dödsstraffsmoratorium liksom betyder en förbud mot dödsstraffstillämpning vilket infördes inom samband tillsammans med landets access inom Europarådet 1996. Dödsstraff besitter ej tillämpats sedan 1996 samt betraktades sedan dess likt avskaffat, vilket realiserades 2011.

Inget europeiskt nation, utom Belarus, besitter därmed utfört avrättningar efter 1996.

Vissa länder, såsom USA (1972) samt Sydafrika (1995) äger avskaffat dödsstraffet genom beslut från enstaka konstitutionsdomstol, vilket funnit detta konfliktfyllt författningen. Sydafrika, vilket beneath 1980-talet varit en från dem aktivaste dödsstraffsländerna, gick därmed vid en fåtal tid ifrån en hundratal avrättningar ifall året (den sista 1989) mot totalt avskaffande.

inom USA återinfördes dödsstraffet inom majoriteten från delstaterna sedan högsta domstolen 1976 funnit detta författningsförenligt beneath vissa omständigheter, bland annat avskaffandet från detta dödsstraffsobligatorium vilket funnits till vissa förbrytelse. Sedan dess äger ytterligare ovan 1300 personer avrättats inom sammanlagt en 30-tal stater.[när?]

Återinförande

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska länder liksom avskaffat dödsstraffet äger ej sedan andra världskriget infört detta igen.[14] Däremot röstade Schweiz, vilket infört en nationellt förbud mot dödsstraff inom sin författning 1874, på grund av för att möjliggöra dödsstraff inom enstaka folkomröstning 1879, efter enstaka större brottsvåg.

Efter beslutet (straffrätten fanns inom sig enstaka kantonal angelägenhet) återinfördes dödsstraffet inom tio huvudsakligen katolska, tyskspråkiga kantoner inom centrala Schweiz (avvikande plats Fribourg, Valais och Schaffhausen) mellan 1880 samt 1892, samt sammanlagt nio avrättningar, samtliga genom halshuggning, verkställdes mellan 1892 och 1940 (samtliga, utom ett inom Fribourg 1902, efter nämnda mönster).

Landet röstade 1938 igenom ett färsk, nationell strafflag, var dödsstraffet avskaffades, giltig ifrån samt tillsammans 1 januari 1942 (arkebuseringar verkställdes fortsatt beneath militärrätten fram mot 1944). Nya Zeeland, såsom avskaffat straffet beneath Labourpartiet 1941, återinförde detta igen efter en regeringsskifte 1950, på grund av för att åter avskaffa detta 1961.

beneath 1950-talet genomfördes sammanlagt åtta hängningar, den senaste 1957 från giftmördaren Walter Bolton. dem numeriskt värde länderna existerar därmed dem enda staterna inom såsom avskaffat dödsstraffet samt återinfört detta (för för att sedan avskaffa det) genom enstaka demokratisk process (enskilda delstater inom USA besitter gjort identisk sak, dock huvudsakligen sedan statens alternativt landets högsta domstol förklarat detta författningsstridigt).

Japan upplevde en moratorium beneath sent 1980- samt tidigt 1990-tal, dock avskaffade inte någonsin straffet formellt, innan avrättningar återupptogs 1993. Landet äger därefter legat vid ett relativt stadig nivå angående numeriskt värde mot fyra avrättningar per år.[källa behövs] inom Kanada misslyckades en försök mot återinförande 1987 tillsammans med röstsiffrorna 148-127 inom underhuset, sedan en antal konservativa ledamöter (bland andra premiärminister Brian Mulroney) mot majoriteten från sitt område stött nej-linjen.

Den sista dödsdomen avkunnades mot fängelseinternen Mario Gauthier inom Quebec 1976 på grund av mord vid ett fångvaktare, månader innan straffet avskaffades på grund av varenda civila förbrytelse.

Dödsstraffet verkställs i många stater i världen, även om en långsiktig trend mot avskaffande kan skönjas

dem sista för att bli avrättade, inom månad 1962, plats Ronald Turpin samt Arthur Lucas, dömda på grund av mord vid enstaka polis respektive polisinformatör.[15][16]

I Italien avskaffades dödsstraffet vid 1880-talet, dock återinfördes från Benito Mussolini 1926 efter en mordförsök vid honom. Ytterligare 26 (juridiska) avrättningar verkställdes innan Mussolinis fall inom juli 1943, samt ytterligare tusentals innan republik upprättades 1946, utan dödsstraff inom lagboken.

I USA avskaffades dödsstraffet från högsta domstolen 1972, efter en femårigt nationellt moratorium sedan avrättningen från Luis Monge inom Colorado 1967. tid 1976 upphävde domstolen sitt tidigare utslag samt tillsammans Gary Gilmore nästa kalenderår återupptogs avrättningarna, samt nästan varenda delstater inom USA (liksom den federala regeringen samt den militära jurisdiktionen) äger sedan dess återinfört detta, tillsammans varierande praxis.

tillsammans undantag på grund av Connecticut (Michael Bruce Ross kalenderår 2005) besitter ingen delstat inom New England använt detta sedan dess. en fåtal nordstater (Maine, Minnesota, Michigan, North Dakota, Rhode Island samt Wisconsin) ägde redan avskaffat detta beneath 1800-talet alternativt tidigt 1900-tal, medan andra (t.ex.

Kansas) avskaffat detta samt tagit detta åter inom bruk omkring 1930-talet, såsom regel inom samband tillsammans med den stora depressionen, då en maxtal ifall 199 avrättningar (1935) nåddes. Avrättningar återupptogs inom massiv skal sedan giftinjektion tagits inom bruk inom Texas 1982, samt beneath 1990-talet uppstod en nytt uppsving liksom ej motsvarats sedan 1950-talet.

Denna trend besitter nedtonats vid senare tid samt en antal stater, bland annat Connecticut, New Mexico samt New Jersey (som ej använt detta alls efter återinförandet) äger avskaffat detta åter. Vermont samt Massachusetts återinförde detta ej, liksom Alaska samt Hawaii sedan dessa blivit stater; bland dem delstater såsom återinfört dödsstraffet dock ej använt detta är kapabel nämnas New Hampshire, Kansas samt New York (där detta förklarats konstitutionsvidrigt samt sedermera avskaffats definitivt).

Wyoming, New Mexico, South Dakota, Connecticut samt Colorado äger använt detta en enda situation sedan 1960-talet; andra besitter använt detta numeriskt värde alternativt tre gånger, medan femton delstater använt detta tio gånger alternativt fler sedan 1976. USA:s federala statsmakt återinförde dödsstraffet 1988 samt besitter sedan dess använt detta nära tre tillfällen.

Timothy McVeigh blev inom juni 2001 den förste för att avrättas från USA:s federala statsmakt sedan Victor Feguer1963, kreditkort därefter resultat från droggrossisten Juan Garza samt enstaka marinsoldat dömd på grund av våldtäkt samt mord 2003. Samtliga tre dömdes till förbrytelse begångna inom Texas samt Oklahoma, likt leder dödsstraffsstatistiken tillsammans lokal en samt tre (Oklahoma kommer ursprunglig ifall statistiken graderas efter folkmängd).

I Storbritannien, var dödsstraffet avskaffades till mord 1965 (i Nordirland samt Kanalöarna 1973, vid Isle of Man vid 1990-talet) besitter underhuset röstat angående frågan inom varenda parlament fram mot 1994. inom denna sista val stödde en hundratal ledamöter, nästan samtliga ifrån konservativa grupp återinförande till polismord. Opinionsundersökningar besitter demonstrerat en fast majoritetsstöd på grund av dödsstraffet inom Storbritannien, även angående detta minskat successiv ifrån 70-80 % då straffet avskaffades mot omkring 60 % idag.

då mockumentären (fiktiva dokumentären) The Execution of Gary Glitter, såsom tog upp ämnet ifall återinförande, sändes inom brittisk TV 2009 presenterades ett opinionsundersökning tillsammans med 54 procents stöd till dödsstraffets återinförande.[17]

I land i västeuropa, liksom fanns detta sista landet inom västra europa för att avskaffa straffet 1981 (den sista avrättningen ägde plats 1977) driver Front National frågan ifall återinförande; ett befolkningsmajoritet existerar emellertid mot återinförande, samt Marine Le Pen äger modererat partiets linje genom för att kräva insättning från antingen dödsstraff alternativt reella livstidsstraff.

Vissa länder, däribland land, äger förbjudit dödsstraff inom grundlagen. Irland gjorde detta genom enstaka folkomröstning 2001.

Dödsstraffets brottspreventiva verkan

[redigera | redigera wikitext]

Dödsstraffet existerar enstaka extrem struktur från hot mot enstaka enskild människas liv varför dödsstraffets allmänpreventiva effekter studerats från kriminologer, sociologer tillsammans med flera.

Resultaten besitter ej varit helt tydliga samt olika studier ger varierande effekt, vilket bidragit mot för att detta amerikanska forskningsrådet, National Research Council, 2012 gjorde gällande för att detta ej finns någon pålitlig teknik till för att bedöma om dödsstraff besitter ett preventiv inverkan, ifall detta existerar utan utfall alternativt ifall detta brutaliserar samhället.[18] Vissa vetenskapsman, liksom t.ex.

Jerzy Sarnecki[19], menar för att denna bestraffningsform ej fungerar såsom avskräckning, utan för att avskräckning fungerar endast inom brottspreventivt avsikt inom dem fall var gärningsmannen existerar kalkylerande samt rationell, medan andra vetenskapsman, vilket mot modell Joanna M. fåraherde, menar för att på grund av varenda verkställd avrättning från enstaka mördare, således förhindras inom medelvärde tre mord[20].

De flesta från dem grövsta våldsbrotten begås från individer vilket existerar påverkade från alkohol, droger alternativt existerar beneath effekt från starka känslor.[21] Brottmålsadvokaten Johan Eriksson, såsom utsetts från webbtidningen Dagens rättsväsen mot Sveriges främsta advokat (2013–2021)[22], menar för att detta existerar omständigheterna vilket skapar gärningsmannen[23] samt för att vem såsom helst beneath tillräckligt pressande omständigheter kunna anlända för att begå allvarliga förbrytelse.

Andra studier besitter fokuserat vid statistisk undersökning, varvid analysmetoderna besitter hamnat inom fokus.[förtydliga][24] ett sektion studier äger givit en konsekvens liksom sägs visa vid ett avskräckningseffekt från dödsstraff.[25] Kritiker menar dock för att detta finns allvarliga metodologiska bekymmer inom dessa studier samt för att detta ej går för att dra några slutsatser angående avskräckningseffekten vid grundval från dessa studier.[26]

På 1970-talet införde USA:s högsta domstol en temporärt förbud (ett således kallat moratorium) mot för att verkställa dödsdomar.

inom enstaka lärande publicerad inom juli 2003 jämförde Hashem Dezhbakhsh samt Joanna M. fåraherde antalet mord före, beneath samt efter moratoriet inom dem berörda amerikanska delstaterna. dem kom fram mot nästa slutsats: ”Resultaten existerar många tydliga: avrättningar avskräcker ifrån mord samt mordfrekvensen ökar betydligt beneath moratorier.” Dezhbakhsh samt herde beskrev sina utfall såsom ”mycket robusta”.[27]

Det besitter gjorts olika försök för att uppskatta hur massiv den avskräckande effekten existerar.

Joanna M. fåraherde kommer inom ett forskning ifrån augusti 2003 fram mot för att enstaka verkställd avrättning inom medelvärde leder mot för att tre färre mord begås.[20]Naci Mocan samt Kaj Gittings besitter inom ett forskning ifrån oktober 2003 beräknat den avskräckande effekten mot fem färre mord per avrättning.[28] i enlighet med ett lärande från Paul R.

Zimmerman publicerad inom femte månaden i året 2004 leder ett verkställd avrättning mot för att detta begås inom medelvärde 14 färre mord vid årsbasis.[29]

Dale O. Cloninger samt Roberto Marchesini äger inom enstaka lärande ifrån juni 2005 undersökt effekterna från en moratorium till avrättningar inom Illinois såsom infördes inom januari 2000 samt en beslut fattat inom januari 2003 angående för att omvandla samtliga dödsdomar inom delstaten mot livstidsstraff.

Dessa åtgärder ledde i enlighet med Cloninger samt Marchesini mot för att detta begicks uppskattningsvis 150 fler mord inom Illinois beneath 48-månadersperioden januari 2000 – januari 2004.[30] enstaka liknande lärande ifrån 2001 från Cloninger samt Marchesini baserad vid statistik ifrån Texas gav i enlighet med författarna konsekvens såsom plats förenliga tillsammans med hypotesen för att dödsstraff besitter enstaka avskräckande effekt.[31] i enlighet med K.

C. nation m fl [32] ger modellering tillsammans med uppgifter ifrån avrättningar inom Texas mellan 1994 samt 2005 ett uppskattad genomsnittlig minskning tillsammans 0,5 - 2,5 mord beneath enstaka 12-månadersperiod efter varenda avrättning, beroende vid vilken modell vilket används.

Filosofin kring dödsstraff

[redigera | redigera wikitext]

Dödsstraffets varande alternativt icke varande besitter diskuterats vid en antal olika sätt.

på denna plats beskrivs enkelt samt summariskt tre moralfilosofiska skolor samt hur man utifrån den beskrivna skolans diskurs kunna diskutera dödsstraffet. titta även straffteori.

Utilitarism

[redigera | redigera wikitext]

Utilitarismen existerar enstaka morallära vilket förespråkar för att oss bör handla således för att följderna från vårt handlande blir därför goda såsom möjligt, var "det goda" definieras såsom "det vilket leder mot största tänkbara lycka på grund av största tänkbara antal".

Utilitaristens etik existerar därför konsekventialistisk. enstaka papper existerar god ifall samt endast angående den resulterar inom förbättrad konsekvenser än varenda andra mot buds stående handlingsalternativ. vad utilitaristen säger angående dödsstraffet beror vid vad denne tror för att dödsstraffet kunna äga på grund av konsekvenser.

Talar undersökning samt personliga erfarenheter ifall sannolikt positiva effekter, sålunda existerar sannolikheten massiv för att utilitaristen existerar till dödsstraff. angående detta däremot verkar vilket ifall dödsstraffet leder mot negativa effekter blir denne antagligen motståndare mot dödsstraff. Dödsstraffets konsekvenser på grund av den avrättade individen samt eventuell emotion från upprättelse bland brottsoffren står endast på grund av enstaka sektion inom summan från all lycka samt tragedi liksom produceras från straffet, vilket ställs inom jämförelse mot lyckan samt olyckan likt produceras från samtliga alternativa tillvägagångssätt.

Detta medför för att utilitarister kommer fram mot vitt skilda ståndpunkter gällande dödsstraffet. detta finns såväl dödsstraffsförespråkare såsom dödsstraffsmotståndare såsom kallar sig på grund av utilitarister.

Förespråkarna till dödsstraff påpekar för att gärningsmän likt avrättas inte någonsin mer är kapabel återfalla inom förbrytelse, vilket innebär för att människor besparas lidande.

Ofta framhävs även dödsstraffets förmodade förmåga för att avskräcka ifrån grövre förbrytelse.

Dödstraff är ett inhumant straff som kränker den mest fundamentala mänskliga rättigheten – rätten till liv

Detta resonemang förutsätter för att människan handlar rationellt samt självständigt. Då ett människa likt existerar vid väg för att begå en grovt förbrytelse likt existerar styrkt tillsammans dödsstraff (till modell mord), antas denne därför välja för att ej begå detta förbrytelse inom fruktan från för att dömas mot döden. Således antas brottet förebyggas, samt detta kunna artikel något likt bidrar mot den allmänna lyckan.

enstaka praktisk dödsstraffsförespråkare menar för att en viktigt antal människor inom samhällen såsom tillämpar dödsstraff undgår smärta samt tragedi likt dem annars skulle behärska råka ut på grund av. dem menar även för att detta förskonade ifrån lidande existerar större än detta lidande dem såsom döms mot dödsstraff, deras anhöriga samt andra berörda utsätts till.

Ett annat utilitaristiskt argument till dödsstraffet existerar mer utvalt inriktat vid den klandrade brottslingen. på denna plats menar man för att dödsstraffet existerar vykort samt med betoning, samt således även mer tillmötesgående än dem långa fängelsestraff liksom normalt existerar utfallet från grov våldsbrottslighet. angående den dömde lider mindre bör även den hopräknade lyckan artikel större.

detta nämns inom samklang tillsammans med detta för att flera dödsdömda, bland annat inom Italien (samt inom fallet Gilmore) besitter petitionerat samt även stämt sitt lands rättsväsende tillsammans enstaka önskan ifall för att avrättas hellre än gå vidare leva inom fångenskap. Bland annat Pennsylvania, likt slutfört tre avrättningar sedan 1970-talets moratorium, menar för att dessa tre fall kunde hänföras mot denna kategori.

Det finns även utilitaristiska motståndare. Den vanligaste orsaken mot detta motstånd existerar för att man ifrågasätter straffets avskräckande utfall. ifall dem flesta grova förbrytelse liksom i enlighet med förespråkarna bör ligga ner mot bas på grund av dödsstraff begås från mentalt störda personer menar motståndarna för att straffets avskräckande inverkan reducerar alternativt uteblir.

Cesare Beccaria menade även för att detta avskräckande inom en straff snarare ligger inom dess förutsägbarhet än inom dess grymhet. angående ej straffet gör rädd ifrån för att begå förbrytelse inom någon större utsträckning existerar detta ur utilitaristens synsätt helt meningslöst, då inget onödigt lidande hindras. Snarare ökar smärtan inom världen inom samt tillsammans med för att man avrättar en antal människor.

Ytterligare en utilitaristiskt motargument existerar farhågan för att dödsstraffet trappar upp ett allmän samhällelig våldsspiral. Vidare befarar man för att brottslingar vilket vet för att dem riskerar en dödsstraff efter en gripande, förmå drivas mot allt mer desperata metoder, såsom mot modell för att ta fångar alternativt döda eventuella vittnen.

Båda dessa modell innebär enstaka minskad lycka inom världen.


  • vad existerar döds straffets funktion inom samhället

    • Ett annat vanligt utilitaristiskt motargument existerar för att dödsstraffet riskerar för att producera ett allmän social bekymmer. detta kunna mot modell handla ifall fruktan till för att bli oskyldigt (eller efter en begånget, dock ångrat brott) dömd mot döden samt avrättad. Acceptans från dödsstraff förmå även medföra enstaka större acceptans från våld inom andra kontext, samt en extraordinärt behov hos brottslingar vilket är kapabel dömas mot döden för att begå ytterligare våldshandlingar mot exempelvis vittnen.

    en motargument menar för att detta blir fallet oavsett vilket maximalstraffet existerar, samt för att livstids fängelse alternativt en högsta tidsbestämt straff (t.ex.

    År 2019 rapporterade Amnesty om totalt 657 avrättningar i 20 länder

    30 kalenderår, liksom existerar strafftaket inom Mexiko samt Norge) inom praktiken kommer för att ge identisk utfall således snart en förbrytelse redan begåtts såsom är kapabel alternativt kommer för att behärska meritera detta "tak".

    Pliktetiken

    [redigera | redigera wikitext]

    Pliktetiken utgår ifrån för att människan bör handla i enlighet med ett moralisk plikt.

    denna plats försöker man för att hitta lagar på grund av om gärningar existerar förbjudna alternativt utsåg, oavsett vilka följderna från detta handlingssätt kunna tänkas bli. en från dem maximalt kända exemplen vid hur ett sådan moralisk plikt förmå formuleras existerar Immanuel Kants "det kategoriska imperativet". Liksom bland utilitaristerna finns såväl förespråkare likt motståndare mot dödsstraff inom detta pliktetiska lägret.

    Pliktetiska dödsstraffsmotståndare menar för att detta ständigt existerar orätt för att aktivt samt uppsåtligt döda ett ytterligare människa, oavsett vad konsekvenserna blir. Därför existerar detta även oacceptabelt tillsammans med dödsstraff. Denna ståndpunkt tar ingen hänsyn mot angående världen blir förbättrad alternativt odugligare tillsammans med dödsstraff.

    Oavsett vilket existerar dödande fel samt därför även dödsstraff.

    Pliktetiker kunna även nå den motsatta slutsatsen tillsammans med identisk utgångspunkt inom åsikten för att allt liv existerar heligt. Likt Kant menar flera pliktetiker för att förbrytelse samt straff existerar intimt förenade. enstaka individ vilket äger tagit enstaka annans liv anses äga förverkat rätten mot detta egna existensen, samt enstaka gärningsman liksom begått en tillräckligt grovt förbrytelse bör därför i enlighet med dödsstraffsförespråkarna bland pliktetikerna dömas mot döden från rättviseskäl.

    Straffet existerar ej mot till för att stilla offrets alternativt dess anhörigas krav vid rätt och jämlikhet, utan pliktetikerns rättrådighet existerar riktad mot gärningsmannen på grund av för att ge denne gottgörelse. angående ett förbrytare förtjänar sitt straff anses denne ett fåtal gottgörelse genom för att sona på grund av sitt förbrytelse. mot skillnad ifrån dem utilitarister likt motsätter sig dödsstraffet angående detta bara orsakar onödigt lidande hos förövaren talar alltså förespråkarna bland pliktetikerna istället angående en sedligt samt nödvändigt lidande.

    ”Men vem såsom än begått mord måste dö. detta finns, inom detta på denna plats fallet, inget juridiskt substitut alternativt surrogat liksom förmå erbjudas på grund av för att låta rättvisan äga sin gång. detta finns ingen likhet alternativt proportion mellan liv, hur än smärtfullt, samt död; samt därför finns ingen lika rättigheter mellan brottet mord samt vedergällningen än vilket likt åstadkoms juridiskt genom avrättningen från brottslingen.

    Hans död, emellertid, måste behållas fri ifrån smärta samt vanskötsel likt skulle utföra mänskligheten inom hans individ motbjudande alternativt avskyvärd.

    		„
    – Immanuel Kant, Rättsfilosofin

    Rättighetsetik

    [redigera | redigera wikitext]

    Om ett individ existerar rättighetsetiker därför tillerkänner man varenda människor (och ibland även andra djur) en antal universella rättigheter, samt man menar för att detta existerar människornas skyldighet för att ej kränka dessa rättigheter.

    om ett papper existerar moraliskt rätt blir bestämt tillsammans med andra mening från angående några rättigheter blir kränkta. Rättighetsetiker besitter ofta även tänkt sig för att dessa rättigheter bör institutionaliseras inom någon struktur från relaterat till samhället kontrakt. enstaka primär rättighet i enlighet med detta synsätt existerar samtliga människors riktig mot sitt eget liv, samt denna riktig existerar i enlighet med rättsetikerna överordnad argument ifall avskräckning (utilitarismen) alternativt vedergällning (pliktetiken).

    Detta anförs inom regel såsom argument mot dödsstraffet, dock detta finns även rättighetsbaserade argument på grund av dödsstraffet. ett från rättighetsetikens grundvalar existerar för att offret besitter korrekt mot upprättelse angående en förbrytelse äger begåtts (till skillnad ifrån pliktetiken, var gärningsmannens gottgörelse står inom fokus) likt kompensation på grund av dennes kränkta rättigheter.

    Vissa rättsetiker menar för att dödsstraffet är kapabel utgöra enstaka sådan kompensation. Utöver detta poängteras ofta rätten mot frihet samt egendom inom samklang tillsammans med relaterat till rättsstat korrekt för att upphäva nämnda rättigheter (i struktur från böter alternativt fängelse) angående en förbrytelse föreligger. John Stuart Mill framförde 1868 detta argument inom detta brittiska underhuset likt följande;

    ”Och oss är kapabel föreställa oss för att någon frågar hur oss bör behärska förhindra lidande genom för att själva utfärda detta.

    dock vid detta skulle jag svara, varenda skulle svara, för att förhindra lidande genom för att producera detta existerar ej bara möjligt, utan själva syftet tillsammans med ett rättsstat. Visar bötfällning från ett en person som har begått ett brott vår bristande vid respekt på grund av egendom alternativt fängslandet från honom vår bristande vid respekt till frihet?

    noggrann lika orimligt existerar detta för att anta för att tagandet från en liv vilket tagit en annat existerar för att visa otillräcklig respekt till mänskligt liv. oss visar, tvärtom, vår yttersta respekt till detta genom anammandet från enstaka regel för att den såsom förnekar enstaka ytterligare denna rättighet mister den egen, samt medan inget annat förbrytelse denne är kapabel begå berövar honom denna korrekt mot liv således skall detta förbrytelse utföra detta.

    		„
    – John Stuart Mill, 1868

    Det förmå noteras för att då FN:s deklaration angående dem mänskliga rättigheterna, inklusive dess tredjeplats nyhet angående rätten mot liv, antogs 1948, sålunda ägde nästan varenda stater dödsstraff inom sin lagstiftning (Sverige, var straffet dock fanns inom den militära strafflagen, fanns en från ytterst erhålla undantag).

    Dödsstraffet betraktades, inom bristande vid diskussion, likt en oskrivet undantag inom klass tillsammans fängelse inom relation mot FN-stadgans term "rätt mot frihet" samt böter, skadestånd samt stämning kontra äganderätten.

    Idag innefattar dock FN:s deklaration ifall dem mänskliga rättigheterna även skrivelse 30 såsom beskriver för att inget inom dem övriga artiklarna får tolkas såsom för att detta ger riktig mot lag, stat alternativt individ för att omintetgöra rättigheterna inom någon ytterligare nyhet.

    Opinion

    [redigera | redigera wikitext]

    Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    Sifos samhällsbarometer 1997 visade för att enstaka minoritet vid omkring 40 andel plats på grund av dödsstraff inom Sverige.[33] Siffran existerar relativt nedsänkt jämfört tillsammans med andra demokratiska stater, var en flertal såsom avskaffat straffet sedan länge (bland annat Kanada samt Storbritannien) äger enstaka klar majoritet till återinförande.

    inom dem allra flesta länder tydde opinionsundersökningar vid enstaka majoritet mot avskaffande då straffet avskaffades; inom dem flesta fall besitter opinionen emellertid ökat mot återinförande därefter.

    Här är några anledningar till varför

    2006 års samhällsbarometer visade i enlighet med tidningen Metro för att 33 andel ansåg för att detta finns förbrytelse vilket borde bestraffas tillsammans med döden, samt 56 andel emot.[34]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Notförteckning

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] ”DEATH SENTENCES AND EXECUTIONS 2019” (på engelska) (PDF).

      Amnesty International. https://www.amnesty.org/download/Documents/ACT5018472020ENGLISH.PDF. Läst 15 januari 2020. 

    2. ^”Methodes of execution bygd country”. Methodes of execution bygd country. Nutzworld.com. http://www.nutzworld.com/amerikaarticles/methods_of_execution_by_country.htm. Läst 23 månad 2011. Arkiverad 14 juli 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    3. ^”Methods of execution – Death Penalty upplysning Center”. Methods of execution – Death Penalty upplysning Center.

      Deathpenaltyinfo.org. http://www.deathpenaltyinfo.org/methods-execution. Läst 23 månad 2011. 

    4. ^”Death penalty Bulletin No. 4-2010” (på (bokmål)). Death penalty Bulletin No. 4-2010. Translate.google.no. http://translate.google.no/translate?js=n&prev=_t&hl=no&ie=UTF-8&layout=2&eotf=1&sl=no&tl=en&u=http%3A%2F%2Fwww.amnesty.no%2Fd%25C3%25B8dsstraffbulletin-nr-4-2010&act=url. Läst 23 månad 2011. 
    5. ^”INFORMATION ON DEATH PENALTY” (på (bokmål)). INFORMATION ON DEATH PENALTY.

      Amnesty International. http://translate.google.no/translate?hl=no&sl=no&tl=en&u=http%3A%2F%2Fwww.amnesty.no%2Faktuelt%2Fflere-nyheter%2Farkiv-bakgrunn%2Fopplysninger-om-d%25C3%25B8dsstraff. Läst 23 månad 2011. 

    6. ^”execution methods bygd country”. execution methods bygd country.

      Executions.justsickshit.com. Arkiverad ifrån originalet den 14 november 2010. https://web.archive.org/web/20101114045725/http://executions.justsickshit.com/execution-methods-by-country/. Läst 23 månad 2011. Arkiverad 14 november 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 14 november 2010.

      https://web.archive.org/web/20101114045725/http://executions.justsickshit.com/execution-methods-by-country/. Läst 19 augusti 2017. 

    7. ^The Dawn of a New form eller gestalt of Capital Punishment, Time, 17 april 17 2015
    8. ^[1], Dansk team nr 395, 1946-06-12.
    9. ^”Viimeinen suomalainen mestauspölkyllä: Miehen henkilöllisyydestä erehdyttiin pitkään” (på finska).

      Seura. https://seura.fi/ilmiot/historia/kuolemantuomio-oli-laillinen-rangaistus-1800-luvun-suomessa/. Läst 15 oktober 2023. 

    10. ^Olli Korjus (2014). Kuusi kuolemaantuomittua. sid. 341–342 , genom finskspråkiga Wikipedia: Kuolemanrangaistus Suomessa
    11. ^se lagen ifall avskaffande från dödsstraffet inom fredstid (2.12.1949/728)
    12. ^Lag ifall avskaffande från dödsstraffet ur straffsystemet (5.5.1972/343)
    13. ^”Finlands grundlag (11.6.1999/731)”.

      Finlex. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731#P7. Läst 15 oktober 2023. 

    14. ^Franck, Hans Göran; Nyman Klas (1997). Det barbariska straffet. BRÅ-rapport, 1100-6676 ; 1997:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Libris7267209. ISBN 91-38-30891-6 
    15. ^”The end of the rope: The story of Canada’s gods executions”.

      http://www.thestar.com/news/gta/2012/12/10/the_end_of_the_rope_the_story_of_canadas_last_executions.html. 

    16. ^http://www.cbc.ca/archives/categories/society/crime-justice/the-death-penalty-debate/abolition-upheld.html
    17. ^http://www.youtube.com/watch?v=jPtEWA2BzZQ
    18. ^Kevin Johnson (19 april 2012). ”Panel fails to establish deterrent effect of death penalty” (på engelska). USA Today.

      http://www.usatoday.com/news/nation/story/2012-04-17/death-penalty-homicide-deterrent/54394986/1. Läst 1 juni 2012. ”"We recognize that this conclusion may be controversial to some," Nagin said, "but no one fryst vatten well served bygd unsupportable claims about the effect of the death penalty, regardless of whether the claim fryst vatten that the death penalty deters homicides, has no effect on homicide rates or actually increases homicides."” 

    19. ^Sarnecki, Jerzy (2009). Introduktion mot kriminologi.

      Dödsstraffet är diskriminerande

      Lund: Libris. sid. 410. ISBN 978-91-44-04858-1 

    20. ^ [ab] Joanna M. Shepherd (2004). ”Murders of Passion, Execution Delays, and the Deterrence of Capital Punishment”. Journal of Legal Studies 33 (2): sid. 283-322. doi:10.1086/421571. Arkiverad ifrån originalet den 17 juni 2013.

      Enligt en Gallup-undersökning 2017 stöder 55 procent av amerikanerna dödsstraffet

      https://web.archive.org/web/20130617012259/http://www.hawaii.edu/hivandaids/Murders_of_Passion%2C_Ex_Delays%2C_and_the_Dete_of_Capital_Punish.pdf. Läst 4 augusti 2015. Arkiverad 17 juni 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    21. ^Sarnecki 2009, s. 430 "I sin extrema struktur är kapabel straffet utgöra en hot mot individens liv.

      många forskar, t.ex. Sellin (1959), Ehrlich (1977), McGahey (1980), Bowers & Pierce (1975) samt Archer m.fl. (1983), besitter ägnat nyfikenhet åt dödsstraffets allmänpreventiva effekter. Resultaten varierar, dock huvudintrycket existerar för att den yttersta formen från allmänprevention troligen ej fungerar. Bergqvist (2000) påpekar emellertid för att både studier likt stödjer dödsstraffets allmänpreventiva effekter samt studier vilket hävdar för att dösstraffet ökar våldet genom för att brutalisera samhället lider från stora metodologiska bekymmer.

      ej heller svenska uppgifter tycks stödja tesen ifall dödsstraffets avskräckande konsekvens. Detta framträda från Hofer (1985), såsom besitter studerat antalet mord, dråp samt misshandel tillsammans med dödlig utgång såsom rapporterats inom land före samt efter avskaffandet från dödsstraffet. likt nämnts kunna avskräckningen endast fungera beneath förutsättning för att den presumtive lagöverträdaren existerar någorlunda rationell samt fullfölja någon struktur från riskkalkyl.

      Därför existerar detta möjligen, trots allt, ej helt rimligt för att analysera effekter från avskräckningen vid grova våldsbrott. flera från dessa förbrytelse begås beneath effekt från starka känslor. Gärningsmännen existerar oftast alkohol- alternativt drogpåverkade alternativt äger från andra skäl svårt för att granska sina handingar.".

    22. ^”Advokaten - Advokaternas advokater 2021”. www.advokaten.se.

      Arkiverad ifrån originalet den 14 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210814200319/https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/new-page/nr-4-2021-argang-87/advokaternas-advokater-2021/. Läst 14 augusti 2021. 

    23. ^”Mauri möter: Sveriges bästa advokat”. Youtube.com. 11 april 2023. https://www.youtube.com/watch?v=zZtDT7Rc6QE. Läst 11 november 2023. 
    24. ^Death Penalty resultat Center, Facts about Deterrence and the Death PenaltyArkiverad 9 oktober 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    25. ^Criminal Justice Legal Foundation, Articles on Death Penalty Deterrence.
    26. ^Death Penalty kunskap Center, Discussion of Recent Deterrence StudiesArkiverad 29 april 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine..
    27. ^Hashem Dezhbakhsh, Joanna M.

      Shepherd (2003). ”The Deterrent Effect of Capital Punishment: bevis from a "Judicial Experiment"”. Emory Economics (03-14): sid. 1-30. Arkiverad ifrån originalet den 1 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150701214427/http://www.hawaii.edu/hivandaids/The_Deterrent_of_Capital_Punishment__Judicial_Exp.pdf. Läst 4 augusti 2015. Arkiverad 1 juli 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    28. ^Naci Mocan, Kaj Gittings (2003). ”Getting Off Death Row: Commuted Sentences and the Deterrent Effect of Capital Punishment”. Journal of lag and Economics 46 (2): sid. 453-478.

      En del regeringar använder det för att tysta sina motståndare

      doi:10.1086/382603. Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305084400/http://www.econ.jku.at/members/Buchegger/files/Juristen/mocan_2003_death%20penalty.pdf. Läst 2 augusti 2015. 

    29. ^Paul R. Zimmerman (2004). ”State Execution, Deterrence, and the Incidence of Murder”. Journal of Applied Economics 7 (1): sid. 163-193.

      doi:10.2139/ssrn.354680. http://ageconsearch.umn.edu/bitstream/43889/2/zimmerman.pdf. Läst 2 augusti 2015. 

    30. ^Dale O. Cloninger, Roberto Marchesini (2006). ”Execution Moratoriums, Commutations and Deterrence: The Case of Illinois”. Applied Economics 38 (9): sid. 967-973. doi:10.1080/00036840500462020. http://mcadams.posc.mu.edu/blog/Illinois_Study.pdf. Läst 2 augusti 2015. 
    31. ^Dale O.

      Cloninger, Roberto Marchesini (2001). ”Execution and deterrence: a quasi-controlled group experiment”. Applied Economics 33 (5): sid. 569-576. doi:10.1080/00036840122871. http://www.rochester.edu/college/psc/clarke/214/CloningerMarchesini.pdf. Läst 2 augusti 2015. 

    32. ^Land, Kenneth C.; Teske, Raymond H.

      C.; Zheng, Hui (2009-11). ”THE SHORT-TERM EFFECTS OF EXECUTIONS ON HOMICIDES: DETERRENCE, DISPLACEMENT, OR BOTH?*” (på engelska). Criminology 47 (4): sid. 1009–1043. doi:10.1111/j.1745-9125.2009.00168.x. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1745-9125.2009.00168.x. Läst 5 oktober 2023. 

    33. ^”Liv alternativt död inom riksdagen?” ( PDF).

      Lunds högskola. https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1330490/file/1330491.pdf. 

    34. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928041701/http://www.metro.se/se/article/2006/11/07/08/2045-23/index.xml. Läst 20 november 2006. 

    Källförteckning

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]