Hur lång tid varade spanska sjukan

Spanska sjukan plats enstaka influensapandemi såsom slog hårt mot stora delar från världen, däribland land.

beneath den mer aggressiva influensavågen, ifrån den 1 juli 1918 mot den 30 juni 1919, dog ungefär 0,6 % från Sveriges 5,8 miljoner invånare. detta totala antalet dödsoffer vid bas från sjukdomen inom land fanns sannolikt drygt 38 000.^[1] Sjukdomen kom mot land ifrån flera något som ligger nära eller är i närheten länder vilket en konsekvens från den pågående globala smittspridningen.

Trots spanska sjukans förödande effekter vid detta svenska samhället, likt är kapabel föra tankarna mot såväl digerdöden likt den justinianska pesten, besitter den ej kommit för att ta ett massiv område inom historieskrivningen inom Sverige.^[2]

Epidemins spridning

[redigera | redigera wikitext]

Den 5 juli 1918 meddelade svenska tidningar för att epidemin liksom fått benämningen spanska sjukan ägde nått södra landet.

Det kan jämföras med 50–100 miljoner döda i spanska sjukan, vilket motsvarar 2–5 procent av jordens befolkning

detta noterades för att detta redan ägde anlänt en antal sjuka ifrån Tyskland, var epidemin fanns utbredd ovan all landet. Den 6 juli kom nya fakta angående ytterligare spridningsvägar, denna gång ägde sjukan förts mot götet tillsammans detta engelska ångfartyget Thorsten. detta inledande stora utbrottet skedde inom Hyllinge inom Skåne, nära ett stenkolsgruva ägd från Höganäs-Billesholms AB, tillsammans en femtiotal insjuknade.^[3]

Det tog endast en par veckor till influensan för att sprida sig ovan läka land tillsammans med sjukdomsfall rapporterade ifrån Arvika, Luleå samt Boden den 9 juli.

Utöver detta fick sjukdomen fäste inom huvudstaden den 20 juli var den tydligaste effekten märktes hos Svea artilleriregemente, Svea livgarde, Göta livgarde samt flottan tillsammans med en stort antal sjukdomsfall.^[4]

Epidemiberedskapen

[redigera | redigera wikitext]

Det omfattande ansvaret gällande hälso- samt medicinsk hjälp inom land nedsänkt hos Medicinalstyrelsen.

Styrelsens viktigaste övning fanns för att förhindra ytterligare spridning från smittsamma sjukdomar, vilket bland annat sköttes via övervakning samt inspektion från inkommande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån epidemismittade städer. Utöver detta plats detta även obligatoriskt på grund av varenda läns förste provinsialläkare för att lämna halvmånadsrapporter på grund av för att behärska kartlägga epidemiers spridning samt förekomst.

detta lokala ansvaret nedsänkt hos hälsovårdsnämnder inom städer samt kommunalnämnder vid ruralt område. Dessa nämnder skulle övervaka epidemisjukvården samt titta mot för att dess kapacitet motsvarade nödvändigheten, samt underrätta respektive landshövding nära svårare eruption då onödiga folksamlingar skulle undvikas.^[5] inom den svenska epidemistadgan ålades städer samt landskommuner för att utveckla epidemisjukhusen samt isoleringslokalerna.

Utvecklingen gick dock trögt samt trots ett små uppryckning beneath koleraepidemin 1892, inleddes ej någon större bidrag förrän 1910. 1918 fanns detta dryga 6 000 platser vid epidemisjukhus runtom inom landet − en otillräckligt antal till för att behandla enstaka pandemi tillsammans med därför massiv omfattning likt spanska sjukan.

Idag finns inga ögonvittnen kvar från pandemin som skördade mellan 50 och 100 miljoner liv

Utöver detta omfattades ej influensa från den epidemilagstiftning såsom fanns beneath 1918 samt 1919, vilket gjorde detta svårt till patienter såsom led från spanska sjukan för att ta sektion från den beredskap liksom redan fanns uppbyggd.^[6] beneath epidemin märktes en stort behov från sjuksköterskor samt distriktssjuksköterskor. tid 1917 fanns detta cirka 2 500 sjuksköterskor inom svensk medicinsk hjälp, varav 1 700 fanns offentligt anställda samt 800 privata.^[7] Antalet distriktssjuksköterskor kalenderår 1914 plats mindre än 500 samt ökade inom samband tillsammans med sjukvårdsreformen tid 1920 var begreppet distriktssjuksköterska definierades samt enstaka statlig lärcentrum inrättades.

nödvändigheten uppskattades existera tre gånger således stort vilket antalet tillgängliga distriktssjuksköterskor, enstaka effekt från för att distriktsvård plats just den typ från medicinsk hjälp såsom plats maximalt efterfrågad beneath epidemins eruption 1918.^[8] ett nyckelperson inom grundandet från den statliga distriktssköterskeskolan samt den formella etableringen från yrket fanns Kerstin Nordendahl, föreståndarinna samt sjuksköterskeinspektris på grund av utbildningen.^[9]

Spanska sjukan vid regementen

[redigera | redigera wikitext]

Sverige plats en neutralt nation inom detta inledande världskriget, dock runt 100 000 unga män plats ändå inkallade samt inhystes inom hastigt uppförda militärkaserner.

dem kom för att bli både bland dem tidigast samt hårdast drabbade då Spanska sjukan skördade offer ifrån samtliga kategorier, värst utsatta plats dem vilket inkallats mot repetitionsövning hösten 1918.^[10][11]

Västmanlands regemente

[redigera | redigera wikitext]

Västmanlands regemente fanns en från dem såsom drabbades hårdast från spanska sjukan tillsammans med 88 dödsoffer beneath enstaka kalendermånad.

Den höga siffran berodde vid för att dem drabbade lades in vid öppna avdelningar, var dem sedan spred sjukdomen vidare mot sina medpatienter.^[10]

Gotlands infanteriregemente

[redigera | redigera wikitext]

På Gotlands infanteriregemente insjuknade 720 personer, varav 4 dog.

I höst är det precis 100 år sedan spanska sjukan nådde sin kulmen

detta jämförelsevis låga dödstalet förmå förklaras från för att man utökade den sålunda kallade luftkuben (den öppna ytan) tillsammans med 15 kubikmeter samt tillsammans med en maximalt antal vid 14 man per sovsal. Utöver detta införde man en minimiavstånd vid 1 meter mellan sängar samt permissionsförbud mot dem socknar vilket plats värst drabbade.^[10]

Dalregementet

[redigera | redigera wikitext]

På Dalregementet dog endast numeriskt värde personer från dem 800 insjuknade.

Denna låga dödssiffra berodde vid för att dem smittade skickades bostad till för att undvika spridning från epidemin vid regementet. Utöver detta isolerades dem sjuka ifrån resten från regementet, vilket ytterligare bidrog mot för att minska antalet dödsfall.^[10]

Östersunds garnison

[redigera | redigera wikitext]

Till Östersund kom sjukdomen inom slutet från juli 1918.

Mellan 50 och 100 miljoner människor dog, [4] vilket gör spanska sjukan till den pandemi som skördat flest liv i mänsklighetens historia på så kort tid

Östersund ägde nära den tiden numeriskt värde regementen samt ett flygflottilj. vid Norrlands artilleriregemente (A 4) plats den inledande vilket dog Per Näs, 23 tid. 26 andra soldater vid A 4 dog senare. vid Jämtlands fältjägarregemente dog totalt tre personer. ^[12]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Epidemins spridning samt sjuklighet plats relativt väldokumenterad beneath år då den skadade inom landet.

Statistiken äger dock varierande trovärdighet, då detta fanns enstaka rad komplikationer vilket ledde mot tvivelaktiga samt diffusa konsekvens. Bland annat rubricerades ofta spanska sjukan såsom vanlig influensa samt blev därmed ej inräknad inom den officiella statistiken. i enlighet med Medicinalstyrelsen plats detta totalt 516 013 fall från influensa år 1918−1919.^[13]

Antalet dödsfall inom spanska sjukan 1918−1919, i enlighet med Statistiska centralbyrån samt Medicinalstyrelsen:^[14]

År	Medicinalstyrelsen	SCB
1918	18349	(Bevisliga) 22968 (Bevisliga + sannolika): 27369
1919	2276	(Bevisliga) 5954 (Bevisliga + sannolika) 7341
Totalt :	20625	(Bevisliga) 28922 (Bevisliga + sannolika): 34720

Den allmänna debatten

[redigera | redigera wikitext]

Debatten inom läkarkåren

[redigera | redigera wikitext]

Spanska sjukan plats en omdiskuterat kurs inom svensk politik samt detta fanns enstaka rad uppfattningar angående hur epidemin skulle hindras.

enstaka från dem starkaste rösterna nära epidemins eruption fanns Svenska Läkaresällskapet. Sällskapet fanns ett respekterad sammanslutning doktor tillsammans med ovan 100 års upplevelse samt deras uttalanden publicerades snabbt från pressen.

Det är en tid som inte är långt borta

ett från nyckelpersonerna inom sällskapet plats Arnold Josefson, överläkare nära provisoriska sjukhuset inom huvudstaden. han ägde tidigare gjort sig känd på grund av sina publiceringar samt bidrag mot kampen mot tuberkulos.^[15] Josefson framförde enstaka rad problem att diskutera likt rörde den praktiska bekämpningen från epidemin, vilket förlängningen från skolornas sommarlov, uppmaningen för att smittade skulle hålla sig borta ifrån friska inom den mån liksom gick samt för att värnpliktiga befriades ifrån exercis inom minimalt enstaka sju dagar.

Utöver dessa förslag riktade han även bedömning mot Medicinalstyrelsens "nihilistiska" attityd samt tystnad gällande den spanska sjukan.^[15] Josefson är kapabel beskrivas liksom enstaka högst idealistisk individ, driven från optimism, ej minimalt på grund av sin ögonkontakt vid läkarens arbetsuppgift liksom "samhällsvakt".^[16]

Inom läkarkåren fanns detta enstaka rad andra respekterade personer vilket pressen valde för att främja.

enstaka från dessa plats Oskar Medin.

Pandemin varade mellan mars 1918 och juni 1920 och nådde såväl Arktis som avlägsna öar i Stilla havet

Medin uttalade sig inom enstaka samtal likt svar vid en yttrande från detta Svenska Film- samt Biografmannasällskapet för att upphäva den lokala stängningen från biograferna. inom intervjun menar denne för att detta rådde enstaka "influensapanik" bland allmänheten såsom borde bekämpas. Hans uppmaning mot allmänheten plats "Trotsa inte någonsin fara, dock visa ej feg fruktan".^[17] Läkarkåren plats ense angående för att allmänheten borde lugnas, då fruktan ansågs öka mottaglighet^{[förtydliga]} till sjukdomen samt medmänniskors vilja för att hjälpa smittade.

detta fanns dock enstaka rad uppfattningar angående hur rädslan skulle bekämpas. Josefson menade för att detta fanns allmänhetens fruktan till myndigheter samt Medicinalstyrelsens handlingsförlamning vilket nedsänkt mot bas till den allmänna "paniken". Hans opponenter menade snarare för att orsaken mot paniken plats pressen samt dem doktor likt offentligt uttalat sig bedömande mot myndigheter istället på grund av för att framföra kritiken direkt mot myndigheten.^[18]

Pressdebatten

[redigera | redigera wikitext]

Inom pressdebatten förmå man märka olika perspektiv samt tendenser beroende vid tidningens politiska färg.

Vissa händelser rapporterades allmänt, likt tragisk dödsfall. Dessa inslag kunde ibland artikel ordagranna samt den politiska egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid tidningen märktes endast utifrån ordval.

Det var den värsta farsot världen skådat sedan Digerdöden

Den trend vilket oftast fanns plats en positivt nyfikenhet på grund av lokala åtgärder samt bedömning mot centrala myndigheter samt deras uteblivna åtgärder. Detta noteras tydligast inom dem norrländska tidningarna liksom ofta ägde ett underton från för att artikel åsidosatta samt missförstådda från dem centrala myndigheterna inom huvudstaden. Vissa tidningar plats dock mer förstående samt positiva mot myndigheterna, såsom Västerås lokala tidningar.^[19]

Allmänna debattens drivkrafter samt verkan

[redigera | redigera wikitext]

Den allmänna debatten ägde olika drivkrafter inom dem debatter såsom rörde epidemins resultat samt hantering.

enstaka klart genomgående konsensus inom varenda dem olika politiska kroppsdel samt debatter såsom pågick fanns viljan för att undvika panik. Detta då man trodde för att oroande gav ökad mottaglighet mot infektion samt minskad välvilja för att hjälpa medmänniskor. Tidningarna valde ofta för att hålla enstaka dämpad ton ifall spanska sjukan, istället på grund av braskande rubriker.

Myndigheterna införde censur inom särskilda fall samt undvek för att kommentera alltför många kring ämnet, samt läkarnas eniga konsensus ifall detta faktum^{[förtydliga]} plats samtliga faktorer likt hjälpte mot för att minska publiciteten kring epidemin. Nämnvärt existerar även för att dem allra största utbrotten från epidemin skedde beneath inledande världskriget, då tidningarnas framsidor främst avhandlade kriget samt uppmärksamheten riktades främst åt militära samt politiska händelser inom Europa.

Detta gav incitament till för att minska den publika rapporteringen kring spanska sjukan, något såsom starkt bidrog mot den politiska debatten, då viktigare ämnen fanns för att diskutera än epidemin.^[20]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]