blykbox.pages.dev









Hur många träd fäller en bäver

Bävrar

Bävrar (Castoridae) existerar enstaka släkt tillsammans med vattenlevande däggdjur inom ordningen gnagare. Familjen omfattar idag endast släktet Castor tillsammans med dem numeriskt värde arterna europeisk bäver samt amerikansk bäver. Fossil äger demonstrerat för att familjen enstaka gång inom tiden omfattade enstaka massiv diversitet arter samt släkten, bland annat detta utdöda släktet Castoroides tillsammans med arten jättebäver.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Bävrar existerar den enda idag förekommande samling tillsammans vilt inom familjen Castoridae, liksom bara omfattar släktet Castor. vid bas från vissa liknande benstrukturer inom nedre käken samt skallen antogs tidigare för att gnagare existerar närbesläktade tillsammans ekorrar (Sciuridae) samt dem listades ett längre period tillsammans inom underordningen Sciuromorpha.[1] Efter flera studier beneath senare 1900-talet samt start från 2000-talet sammanfogas gnagare tillsammans tillsammans med kindpåsråttor (Geomyidae) samt påsmöss (Heteromyidae) inom underordningen Castorimorpha.[2]

Amerikansk samt europeisk bäver existerar utseendemässigt liknande dock detta finns vissa morfologiska skillnader mellan dessa båda arter.

DNA-studier visar för att europeisk samt amerikansk bäver relaterat till gener existerar väl åtskilda arter samt för att hybridisering dem emellan ej existerar trolig.[3] Bland annat äger amerikansk bäver 40 kromosomer medan den europeiska besitter 48.[3]

Det äger tidigare funnits flera arter från jättebävrar.[4] enstaka från dem sista fanns Castoroides ohioensis, likt förekom inom Nordamerika.

Den dog ut till cirka 10 000 tid sedan. Den kunde bli upp mot 2,5 meter lång[5] samt uppskattas äga vägt mellan 60 samt 100 kg.[6]

Andra utdöda arter inom släktet Castor är[7]:

  • Castor anderssoni, tillsammans fynd ifrån Kina
  • Castor californicus, tillsammans med fynd ifrån Nordamerika
  • Castor jaegeri, oklar fyndplats
  • Castor peninsulatus, oklar fyndplats
  • Castor veterior, tillsammans med fynd ifrån England

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Bävrar kunna nå enstaka längd upp mot 75 cm (europeisk bäver) respektive 100 cm (amerikansk bäver) utan svans samt enstaka vikt vid cirka 20 mot 30 kilogram.[8][9] Pälsen existerar brun samt många tät.

Den består från längre överpäls samt enstaka extremt tät underpäls. vid buk besitter enstaka kvadratcentimeter hud omkring 23 000 hårstrån. Människans hud äger bara 600 hårstrån per kvadratcentimeter.

Vi presenterar även mätningar och historiska för- och nackdelar med bävrarna

Pälsen skyddar djuret mot underkylning samt bävrarna putsar den fortlöpande. tillsammans med sina spolformiga kroppar, tillsammans svansen liksom liknar ett fena, samt tillsammans simhud mellan "fingrarna" vid baktassarna existerar bävrarna perfekt anpassade mot existensen inom vattnet.[9] då gnagare dyker, stänger dem näsan samt öronen.

dem klarar sig beneath vattnet utan för att andas inom upp mot 15 minuter, dock oftast dyker dem 4 mot 5 minuter.[10]

Utöver den bruna pälsen samt sin svans kännetecknas även bävern från sina framtänder. eftersom bävern behöver gnaga virke måste tänderna artikel både hårda samt hållbara, bävern besitter därför järn inom sin emalj vilket förstärker framtänderna.

detta existerar även därför liksom tänderna existerar roströda.[11]

Utbredning samt status

[redigera | redigera wikitext]

Den europeiska bävern fanns tidigare inom stora delar från Europa samt Asien.

Utforska spännande fakta om bäver! Lär dig om olika bäverarter, deras imponerande byggförmåga och hur de påverkar våra vattendrag

Efter flera kalenderår från jaktverksamhet samt förstörelse från dess habitat genom röjning samt utdikning, gick antalet gnagare starkt tillbaka.[10] inom Europa fanns bara fem mindre områden var bävern fanns kvar nära slutet från 1800-talet[12].

I land brukar man yttra för att den sista bävern dödades 1871, även ifall detta funnits enstaka senare rapporter[13].

1922 sattes numeriskt värde gnagare ifrån Norge ut inom Bjurälven inom norra Jämtland.


  • hur  flera  växt fäller  enstaka bäver

  • dem följdes från ytterligare en åttiotal beneath 1920- samt 1930-talen[14]. Sedan dess äger den svenska bäverstammen återhämtat sig snabbt.[15] Idag beräknar man tillsammans enstaka bäverstam vid mellan 100 000 samt 130 000 individer ovan nästan läka Sverige[16]. tillsammans hjälp från grundlig säkerhetsåtgärder samt återutsättningar inom sina ursprungliga levnadsområden börjar arten återhämta sig inom fler europeiska länder.

    Den nordamerikanska bävern förekommer ovan stora delar från kontinenten. Nordamerikansk bäver finns även inom land i norden samt Ryssland likt en konsekvens från för att man bland annat importerade gnagare ifrån USA[4]. detta gjordes innan man kände mot för att den europeiska samt nordamerikanska bävern plats olika arter.

    Enligt enstaka undersökning ifrån 1988 ägde den amerikanska bävern nära européernas tillträde inom Nordamerika en bestånd från 60 mot 400 miljoner exemplar samt detta minskade fram mot 1980-talet tillsammans cirka 90 andel således för att 6 mot 12 miljoner individer existerar kvar.[10]

    Båda arter listas från IUCN likt livskraftig (LC).[17] i enlighet med EU:s art- samt habitatdirektiv behövs en strikt skydd från bäver inom samtliga länder utom land, land i norden, Polen, land i baltikum, Lettland samt Litauen.

    var behövs dock någon form eller gestalt från reglering från till data samt exploatering[18].

    Ekologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Bävrar lever ständigt inom närheten från vattendrag alternativt sjöar.[1] var bygger dem sina dammar samt hyddor från grenar, kvistar samt slam. Dammbyggnaderna äger ofta avgörande storlek, den hittills längsta hittades 2007 inom den kanadensiska delstaten Alberta tillsammans med enstaka längd vid 850 meter.[19] Vanligtvis ligger hyddans inträde beneath vattenytan.

    Bävern existerar nattaktiv dock många tyder vid för att den tidigare plats dagaktiv fast äger ändrat beteende vid bas från människans jakt.[20] enstaka myndig bäver kunna beneath enstaka mörker gnaga från en träd tillsammans 50 centimeters diameter. då bävern fäller större träd existerar den enbart ute efter detta tunna grenverket högst upp.

    existerar trädet ovan ett viss diameter gnager bävern bara igenom cirka 2/3 från stammen, lagom många på grund av för att trädet nära nästa kraftiga oväder garanterat kommer för att falla. Fenomenet för att invänta blåsigt klimat äger kunnat studeras beneath flera kalenderår nära Kottlasjön vid Lidingö var enstaka bäverfamilj besitter etablerat sig sen en tiotal kalenderår åter.

    nära tunna stammar gnager bävern helt igenom samt släpar sedan ner trädet mot sitt vattendrag.

    Bävrar går ej inom ide utan existerar aktiva läka året dock inom nordliga delar från utbredningsområdet existerar dem vid bas från fryst vatten samt frost tvungna för att stanna inom sina bon.[9] Mellan april samt juni föds årskullen vilket är kapabel bestå från upp mot fyra ungar.

    dem äter ej ved dock fäller växt på grund av för att ett fåtal ämne mot dammbyggen samt hyddan. gnagare fäller vanligen växt tillsammans med ett diameter upp mot 25 cm samt inom sällsynta fall upp mot 100 cm. Födan består främst från växtdel, bark, rötter, kvistar, örter samt vattenväxter.[10]

    Hannar från bävern lever tillsammans identisk hona bota livet.[21] nära födelsen existerar ungarna väl utvecklade tillsammans päls, öppna ögon samt enstaka vikt från 230 mot 630 g.

    tillsammans fast att ge liv börjas efter några ett fåtal veckor dock digivning sker upp mot tre månader. Ungarna stannar hos sina föräldrar tills dem existerar numeriskt värde kalenderår, alltså finns detta oftast numeriskt värde kullar, årskullen, likt vårdas från modern, samt den ifrån detta föregående året, liksom lärs upp inom dammbyggnad samt trädfällning från fadern.

    Könsmogna ungdjur etablerar boet vanligen inom 16 km avstånd ifrån föräldrarnas bo. Enstaka exemplar går eller reser däremot upp mot 110 km till för att etablera en revir. Bävergäll alternativt castoreum existerar en gulaktigt sekret tillsammans med kraftfull lukt liksom bävern avsöndrar ifrån gällpungar. Gället utnyttjas till doftmarkeringar inom reviret.[22]

    En vildlevande individ inom Amerika plats uppskattningsvis 24 kalenderår äldre då den dog.[10]

    Bävern samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet bäver (fornsvenska bæver) lånades in inom fornsvenskan ifrån medellågtyskabever samt ersatte därmed detta äldre inhemska termen bjur (fornsvenska biur) inom namn liksom Bjurfors samt Bjursjön.

    En normalstora bäverhydda blir 1-2 meter höga, 2-4 meter breda och 8-10 meter långa

    Båda orden går emellertid igen vid den gemensamma urgermanska formen *bebruz samt existerar även besläktat tillsammans latinets fiber, litauiskans bęber samt sanskrits babhrū ’slags mungo’. Den ursprungliga indoeuropeiska roten mot dessa mening betyder ”den brune” samt existerar enstaka reduplicerad bildning från roten mot termen brun, jämför även termen björn.[23]

    Ordets spridning inom Europa visar för att bävern fanns känd från indoeuropéerna samt roten förekommer inom flera europeiska namn, såsom Biberach inom Tyskland samt Bibrax inom Gallien.

    Den lågtyska formens seger ovan den inhemska beror i enlighet med Elof Hellquist vid bäverns stora innebörd inom handeln samt vid bäverns hastiga tillbakagång inom Sverige.[23]

    Som mat

    [redigera | redigera wikitext]

    Förr fanns bäver "fattigmansmat", dock idag existerar den mindre vanlig såsom människoföda.

    Dock går den för att tillaga vid ett mängd vis samt köttet smakar i enlighet med vissa många bra.[24] detta förekommer även för att restauranger äger bäver vid menyn[25] samt bäversvanssoppa existerar enstaka korrekt.

    Vissa vaniljprodukter innehåller även bävergäll, detta existerar dock idag många ovanligt.[26]

    Bobygget

    [redigera | redigera wikitext]

    Bävrarnas byggaktivitet äger för- samt nackdelar.

    Dammarna vilket skapas är kapabel översvämma trafikstråk, skogar samt åkrar.

    Bäverungar föds med päls och öppna ögon, och de kan simma nästan omedelbart

    Gynnade existerar fiskar samt änder likt bosätter sig inom alternativt nära dammarna samt likt kunna fångas på grund av matlagning. då bäverfamiljen lämnar området samt dammen töms återstår näringsrik mark på grund av lantbruket.[10]

    Päls

    [redigera | redigera wikitext]

    Efter mitten från 1900-talet blev jakten vid gnagare till pälsens skull inom Nordamerika överskådlig.

    Antalet fångade exemplar varierade inom USA ifrån 1970-talet mot 1990-talet mellan 233 000 samt 19 200. identisk värden till Kanada existerar 405 000 samt 342 000.[10]

    Jakt vid europeisk bäver existerar inom dem flesta europeiska stater såsom ingår inom EU i enlighet med habitatdirektivet (92/43/EEG) förbjuden.

    Undantag existerar land i baltikum, land i norden, Lettland, Litauen, Polen samt land. var behövs administrativa åtgärder liksom regler fångst från arten.[27]

    Galleri

    [redigera | redigera wikitext]

    • Färska spår från bävergnag

    • Bäverdamm

    • Bäverhydda

    • Bäverhydda

    • Ett växt inom perfekt balans efter bävergnag

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Encyclopædia Britannica, 11:e upplagan
    2. ^Wilson & Reeder, red (2005). ”Rodentia” (på engelska). Mammal Species of the World.

      Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

    3. ^ [ab] Kitchener, Andrew (2001). Beavers. Stowmarket: Whittet.

      Bäverungar stannar hos sina föräldrar i ungefär två år innan de lämnar för att hitta egna

      sid. 144. ISBN 1-873580-55-X 

    4. ^ [ab] Frank Rosell, Róisín Campbell-Palmer (2022). Beavers. Ecology, behaviour, conservation, and management. sid. s 12. ISBN 978-0-19-883505-9 
    5. ^Kurtén, B. and E. Anderson (1980). Pleistocene Mammals of North America.

      Columbia University Press. sid. 236–237. ISBN 0231037333 

    6. ^Reynolds, P.S. (22 oktober 2002). ”How big fryst vatten a giant? The importance of methods in estimating body storlek of extinct mammals”. Journal of Mammalogy "83" (2): ss. 321–332. doi:10.1644/1545-1542(2002)083<0321:HBIAGT>2.0.CO;2. 
    7. ^Castor, Fossilworks, läst 2017-05-21.
    8. ^Djur inom Sveriges natur (1997) s.

      Födan består främst av blad, bark, rötter, kvistar, örter och vattenväxter

      90-95

    9. ^ [abc] Nordens däggdjur (2004) s. 106-112
    10. ^ [abcdefg] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Beavers” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press.

      sid. 1306-1309. ISBN 0-8018-5789-9 

    11. ^Gordon, Lyle M.; Cohen, Michael J.; MacRenaris, Keith W.; Pasteris, Jill D.; Seda, Takele; Joester, Derk (2015-02-13). ”Amorphous intergranular phases control the properties of rodent tooth enamel” (på engelska). Science 347 (6223): sid. 746–750.

      Bävrar har en intressant livscykel som börjar med födelsen av bäverungar

      doi:10.1126/science.1258950. ISSN0036-8075. https://www.science.org/doi/10.1126/science.1258950. Läst 13 mars 2023. 

    12. ^Fries, Carl (1940). Bäverland. enstaka volym ifall bävern samt hans verk.. sid. s 35 
    13. ^Festin, Eric (1923). ”Den inledande återinplanteringen från bäver.”. Sveriges Natur.

      Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift. 

    14. ^Andersson, Sus (8 juni 2022). [https://bävrar.se/baverns-aterkomst/ ”Bäverns återkomst - enstaka saga angående hopp”]. Bävrar.se. https://bävrar.se/baverns-aterkomst/. Läst 9 november 2022. 
    15. ^Björn Ursing (1951). Däggdjur samt fåglar.

      skandinavisk Rotogravyr 

    16. ^ Sveriges arter samt naturtyper inom EU:s art- samt habitatdirektiv. Naturvårdsverket. 2020.

      Titta på bäver

      https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/6900/sveriges-arter-och-naturtyper-i-eus-art--och-habitatdirektiv 

    17. ^Castor vid IUCN:s rödlista, läst 25 januari 2019.
    18. ^”Konsoliderad TEXT: 31992L0043 — SV — 01.07.2013”. eur-lex.europa.eu. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:01992L0043-20130701&from=EN. Läst 9 november 2022. 
    19. ^THE LONGEST BEAVER liten sjö IN THE WORLD vid GeoStrategis.com
    20. ^System. ”Bäver - Naturhistoriska riksmuseet”. www.nrm.se.

      Arkiverad ifrån originalet den 26 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210626191122/https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/gnagare/baver.273.html. Läst 21 november 2021. 

    21. ^Dägg-, grod- samt kräldjur (1988) s. 248-250
    22. ^Hermansson, Nils. ”bävergäll”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/b%C3%A4verg%C3%A4ll. Läst 7 januari 2016. 
    23. ^ [ab] bäver inom Elof Hellquist, Svensk språkhistorisk ordbok (första upplagan, 1922)
    24. ^jaktsidan.se, Bra anvisning mot bäver?, <www.jaktsidan.se/>, läst 2013-0219
    25. ^"Bäver vid export mot dansk lyxkrog" Dagens Nyheter
    26. ^”Extremt ovanligt tillsammans vaniljsmak ifrån bävergäll”. Livsmedelsföretagen.

      20 september 2013. https://www.livsmedelsforetagen.se/extremt-ovanligt-med-vaniljsmak-fran-bavergall/. Läst 21 januari 2019. 

    27. ^Habitatdirektivet, gällande utgåva sedan 2007, tillsammans med uppdaterade bilagor, svensk utgåva (se bilaga II samt V)

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Kai Curry-Lindahl (1988) Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, ISBN 91-1-864142-3
    • B.

      Jensen (2004) Nordens däggdjur, andra version, Prisma förlag, ISBN 91-518-4432-X

    • S. Ulfstrand & T. Ebenhard (red.) (1997) Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, ISBN 91-973632-5-1
    • Lars Wilsson (1964) Bäver, Bonnier, ISBN 91-88626-00-8

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]