Vilken fågel flyttar längst av alla

Flyttfågel kallas ett fågelart likt företar årsvisa förflyttningar, därför kallad migration, mellan olika uppehållsområden. ett art likt däremot ej ändrar bostadsort kallas stannfågel. ett majoritet från världens varenda fågelarter existerar flyttfåglar. dem arter likt varken beter sig likt typiska flyttfåglar alternativt stannfåglar kallas partiella flyttfåglar.

Begreppets innebörd

[redigera | redigera wikitext]

Idag utgår begreppet flyttfågel ifrån fågelpopulationernas regelbundna förflyttningar. ett population likt ej stannar kvar inom området kring sin häckningplats existerar flyttfåglar. Detta innebär för att ett population såsom häckar inom norra landet dock övervintrar inom södra land består från flyttfåglar.

Tidigare ägde man en mer nationellt alternativt regionalt perspektiv vilket innebar för att angående enstaka art återfanns inom identisk geografiska region året angående kallades den på grund av stannfågel. Genom bland annat ringmärkning äger detta påvisats för att flera regioners fågelpopulationer byts ut beneath olika årstider.

Exempelvis ändrar bostadsort flera från dem inom land häckande kajorna (som tidigare definierades såsom stannfågel) mot Nordeuropa medan östligare häckande kajor övervintrar inom land. flera arter likt tidigare kategoriserades likt stannfåglar existerar partiella flyttfåglar.

Det förekommer även andra term.

Begreppet kortflyttare avser, ur en västpalearktiskt perspektiv, arter vilket inom allmänhet lämnar sitt häckningsrevir dock vilket övervintrar inom Västpalearktis. dem arter såsom ändrar bostadsort mot tropiska Afrika, söder angående Sahara alternativt inom södra Asien kallas tropikflyttare. vid identisk sätt talar man angående kortflyttare respektive tropikflyttare inom Nearktis dock var dem senare ändrar bostadsort mot tropikerna inom Sydamerika.

Kortflyttare används ibland även såsom synonym på grund av partiella flyttfåglar.

Flyttmekanismer samt beteenden

[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste existerar för att fåglarnas förflyttningar går ifrån norr mot söder samt tillbaka igen. dock inom torra trakter pågår liknande regelbundet återkommande flyttningar mellan torrperioder samt regnperioder.

Vissa arter vilket häckar kring höjd äger mot samt tillsammans regelbundna flyttningar inom höjdled. dock majoriteten från flyttfåglarna anländer ifrån söder vid våren på grund av för att uppsöka sina häckningsplatser inom norr. Efter avslutad häckning söker dem sig sedan åter söderut på grund av för att vid hösten anlända mot sina vinterkvarter. Ju större skillnader en områdes klimat äger mellan olika årstider, desto större existerar andelen flyttande fåglar inom området.

Andelen flyttfåglar inom medelhavsregionen existerar alltså mindre än inom Skandinavien, samt andelen inom tropikerna existerar ännu mindre.

Det existerar olika mekanismer alternativt enstaka kombination från mekanismer liksom "sätter igång" flyttbeteendet hos fåglar. Vissa arter ändrar bostadsort ständigt kring en visst datum, medan andra påbörjar sin flytt beroende från klimatförändringen inom området.

Flyttbeteendet påverkas bland annat från genetiska betingelser liksom styrs hormonellt. Förändringen inom antal soltimmar per dygn existerar enstaka mekanism liksom påverkar fåglarna för att flytta, såväl likt den minskade resurser vid att ge liv. Man äger dokumenterat för att flera mindre flyttfåglar blir allt mer nattaktiva vid sensommaren, veckorna innan flyttningen.

detta finns även dokumenterat för att flera arter uppvisar således kallad flyttningsoro vilket infaller beneath perioden innan flyttningen sker. Flyttningsoron yttrar sig likt en rastlöst hoppande beteende var hoppen existerar riktade mot artens naturliga flyttningsriktning.^[1] dem flesta mindre fåglar genomför sina flyttningar vid natten samt vilar vid dagen.

modell vid datumflyttande fåglar, såsom alltså främst styrs från solljus, existerar sädesärlan. modell vid arter likt existerar mer lämplig eller gynnsam tidpunkt samt anländer därför fort fryst vatten samt frost börjar ge tillsammans sig existerar sånglärka, stare samt tofsvipa.

Under flyttningen samlas fåglarna ofta inom stora grupper, framför allt var dem bör ge sig ut vid ett sträcka ovan öppet vätska - Ölands södra udde samt Falsterbo existerar liknande platser inom land, Gibraltar samt Malta existerar liknande platser nära Medelhavet.

Även rovfåglar såsom falkar samt hökar uppträder var inom stort antal.

Vissa arter flyger inom formation beneath flyttningen, mot modell plogformation (fylking) bland annat gäss samt svanar. en vanligt missförstånd existerar för att ett sådan jordbruksmaskin tillsammans med exempelvis gäss äger ett ledargås längst bort fram, dock sålunda existerar detta ej.

Fåglarna byter ofta lokal tillsammans med varandra inom formationen.

Stora samt därmed tunga fåglar såsom rovfåglar, tranor samt gäss behöver solljus samt termikvindar nära sin flyttning. för att glidflyga vid uppåtvindar existerar oerhört energibesparande. Rent aerodynamiskt existerar en sådant flygsätt betydligt svårare till små fåglar tillsammans små vingar.

Tunga fåglar kunna dessutom vid bas från sin storlek lagra upp större energireserver samt kunna därför tillsammans mindre fara på grund av för att utföra slut vid dessa flytta ovan större vattenytor såsom ocean samt öknar tillsammans ingen alternativt ringa resurs vid att ge liv.

Unga fåglar från flocklevande arter måste lära sig flyttvägarna visuellt från äldre fåglar.

Exempelvis bland dem stora rastande ansamlingarna från tranor nära Hornborgasjön samt gäss nära Tåkern vår samt höst finns både gamla samt unga individer.

De grupper av silvertärnor som häckar i Arktis på sommaren och spenderar vintern i Antarktis flyger sjukt långt

En sektion flyttfåglar är kapabel flyga minimalt enstaka sju dagar inom sträck utan för att landa.^[2]

Nordatlantiska oscillationen

[redigera | redigera wikitext]

Den nordatlantiska oscillationen existerar en atmosfäriskt fenomen såsom påverkar vädret inom västra europa. då detta atmosfäriska tryckskillnaderna ovan Nordatlanten existerar stora blir våren varmare.

Detta tidigarelägger den nordliga flytten mot häckningsplatserna på grund av fågelarter liksom främst övervintrar inom västra samt centrala Europa. Sedan 1980-talet besitter detta skett ett generell ökning från positiv nordatlantisk oscillation vilket lett mot tidigare vårar samt tidigare vårflyttar till kortflyttande fåglar.^[3][4]

Tropikflyttare

[redigera | redigera wikitext]

De allra flesta från dem insektsätande arterna ändrar bostadsort mot tropikerna, ur en västpalearktisk perspektiv innebär detta söder ifall Sahara, inom Nearktis innebär detta tropikerna inom Sydamerika, samt dessa fåglar kallas därför på grund av tropikflyttare.

modell existerar merparten från varenda sångare dock även bivråken. Tropikflyttare likt häckar inom land anländer senare vid våren än fåglar såsom övervintrar inom exempelvis södra Europa eftersom deras förflyttningar tar således många längre period.

Mellansträck

[redigera | redigera wikitext]

Vissa arter nyttjar sig från sålunda kallat mellansträck (eller mellanflyttning) vilket innebär för att dem genomför enstaka inledande delsträcka vid flyttningen mot vinterkvarteren vilket avbryts från ruggning.

Ofta besätts dem sydligare häckningsområdena från nordligare häckningspopulationer således för att detta på grund av den oinvigde kunna verka likt angående dessa fåglar ej alls besitter flyttat. en modell vid detta existerar staren var kurera populationen inom södra Skandinavien ändrar bostadsort mot land samt Tyskland redan inom juli, strax efter sommarsolstånd.

dock redan inom juni äger främst ungfåglar ifrån nordligare samt östligare populationer börjat anlända mot södra Skandinavien vid sin delsträckning på grund av för att stanna samt rugga mot inledande klädsel för vintern. Detta innebär för att trots för att södra Sveriges kurera häckningspopulation redan lämnat landet inom juli, därför finns detta starar såsom ursprunglig ändrar bostadsort ifrån södra land inom oktober.

Fysionomi

[redigera | redigera wikitext]

Energiförbrukning

[redigera | redigera wikitext]

För dem långa flyttningarna går detta åt stora mängder energi. Exempelvis går starens hjärtfrekvens upp ifrån 300 stöt inom minuten nära stillasittande mot 700 stöt inom minuten då den flyger inom 40 km/h. Innan flyttningen äter fåglarna upp sig samt skapar en överskott från fett.

beneath själva flytten förekommer detta ekologiska barriärer liksom exempelvis ocean, bergsmassiv alternativt öknar. Exempelvis genomför merparten från småfåglarna liksom ändrar bostadsort mot tropikerna passagen ovan Sahara beneath ett nonstopflygning vid cirka tre dygn. andra flyger bara vid natten samt vilar vid dagen dock mot stora delar genomförs denna övergång utan för att fåglarna vare sig äter alternativt dricker.

Undersökningar besitter demonstrerat för att fåglarna ej bara lever från sin fettreserv utan för att deras kroppsdel reducerar beneath flytten. detta önskar yttra för att fåglarna nyttjar bunden energi ifrån exempelvis muskler, buk, levern samt andra inre kroppsdel till för att utvinna energi. vid sålunda sätt får fågeln både energi samt ett lägre massa vilket underlättar flygningen.

Under flyttningen lever fågeln vid metaboliskt dricksvatten, detta önskar yttra dricksvatten vilket frigörs likt enstaka biprodukt ifrån cellerna då lagrat fett förbränns. Den största vätskeförlusten beneath flygningen sker genom andningen, medan fågeln förlorar många lite vätska genom spillning.

Orienteringsförmåga

[redigera | redigera wikitext]

Fåglars orienteringsförmåga existerar relaterat till gener betingad.^[5] detaljerad hur fåglarna orienterar sig beneath sin långa flyttning existerar ännu ej helt klarlagt, dock man vet för att fåglar använder sig från flera metoder vilket jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar, stjärnbilder, solen samt månen, polariserat ljus samt visuellt minne från geografiska kännemärken vilket exempelvis kustlinjer.

en flertal stora fåglar likt svanar samt gäss måste "läras upp" från sina föräldrar på grund av för att hitta korrekt flyttrutt mellan vinterkvarteret samt häckningsplatsen.

Vilken fågel flyttar längst? Den lilla stiliga silvertärnan, som bland annat häckar i Sverige, är nog den fågel som flyttar längst av alla

Jordens magnetfält

[redigera | redigera wikitext]

Flyttfåglar använder sig från jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar på grund av för att styra. i enlighet med vissa studier äger fåglarna förmågan för att lära sig hur magnetfältet "upplevs" nära detta situation samt vid den område var fågeln öppnas, samt för att detta fenomen existerar ett från orsakerna mot för att dem är kapabel hitta tillbaka mot identisk plats.

Själva förmågan finns relaterat till gener inlagrad hos arten, dock hur magnetfältet "upplevs" registreras samt lagras hos varenda nyfödd individ. Studierna visar även för att detta ej, såsom nära vanlig kompassnavigering existerar magnetfältets longitudinella riktning såsom existerar detta kritisk till fåglarna utan den sålunda kallade inklinationen, detta önskar yttra magnetfältets lutning in mot jordytan.

Jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar leder fåglarna mot den område var dem skall häcka vid sommaren respektive övervintra vid vintern. Denna förmåga existerar dock ej statiskt inprogrammerad hos varenda art, eftersom jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar ständigt fluktuerar. beneath jordens bakgrund äger område runt en magnet där magnetiska krafter verkar mot samt tillsammans ändrat poler en oräknelig gånger.

Polariserat ljus

[redigera | redigera wikitext]

Fåglar utnyttjar polariserat ljus till för att styra. tillsammans förmåga för att titta polariserat ljus omvandlas dagsljuset ifrån solen, dock även månen, mot något såsom är kapabel liknas nära enstaka kompassliknande funktion. då ljuset bryts inom jordens atmosfär kastas detta vidare inom olika riktningar samt till den vilket kunna titta polariseringen ter sig ljuset olika vid olika delar från sky samt skapar vid således sätt en mönster såsom går för att följa.

Detta mönster existerar synligt även angående ljuskällan existerar gömd från moln, vegetation alternativt en höjd etc.^[6]

Visuellt minne

[redigera | redigera wikitext]

I närområdet från häckningsplatsen alternativt övervintringsområdet använder sig fåglarna från sitt visuella minne från geografiska kännetecken vilket kustlinjer samt dylikt.

Flygrutter

[redigera | redigera wikitext]

De större fåglarna, vilket storkar, rovfåglar samt gäss, utnyttjar uppåtvindar såsom dem ligger tillsammans utbredda vingar samt svävar vid inom stora skruvar. Dessa uppåtvindar produceras bara ovan inlandet samt därför minimerar dem flygning ovan öppet ocean. Resultatet blir för att större fåglar liksom häckar inom Europa vid väg ifrån samt mot Afrika antingen tar enstaka västlig alternativt ett östlig rutt runt Medelhavet, trots för att sträckan blir längre.

Småfåglar däremot kunna ej sväva vid identisk sätt utan flyger enstaka rakare väg ovan öppet ocean samt genom för att flyga högre alternativt lägre uppsöker dem den altitud var detta förekommer medvind.

Flyttfåglar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Man uppskattar för att cirka 90 andel från Sveriges fågelpopulation ändrar bostadsort mot vänligare klimatzoner utanför land.

detta innebär för att cirka 450 miljoner fåglar lämnar landet varenda tid.

En art som däremot inte flyttar kallas stannfågel

ett sektion arter ändrar bostadsort bara mot södra delarna från landet samt detta är kapabel mot samt tillsammans med artikel således för att enstaka art vilket häckar inom södra land ändrar bostadsort mot Mellaneuropa medan identisk art likt häckar inom norra landet övervintrar inom södra landet.

Fenologiskt schema till fåglar inom landet inom urval

[redigera | redigera wikitext]

Några från dem inledande fåglarna liksom återvänder mot landet existerar sånglärka, sångsvan, tofsvipa, bofink, ringduva, skogsduva samt stare.

Även en antal vadare likt exempelvis skogssnäppa, större strandpipare, rödbena samt strandskata existerar tidiga. Lite senare kommer rödhake, stenskvätta, sädesärla samt taltrast. dem inledande tropikflyttarna, vilket lövsångare, anländer inom slutet från april samt ett bit in inom femte månaden i året kommer näktergal, gök samt svalor.

Bland dem sista fågelarterna för att anlända mot landet existerar rosenfink, kärrsångare samt bivråk. då dessa sista flyttfåglar anländer inom start från juni äger vissa tidiga arter redan börjat flytta tillbaka mot sina vinterkvarter.

Forskning kring flyttfåglar

[redigera | redigera wikitext]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Fåglarnas cykliska flyttningsbeteenden besitter observerats samt tolkats inom årtusenden.

Merparten flyttar i sydvästlig riktning, och övervintrar i länderna kring Nordsjön eller i Mellaneuropa, sällan i Sydeuropa

Aristoteles (384 - 322 f. Kr) skrev inom sin läsning Historia Animālium:

”	Efter höstdagjämningen anlända ifrån Pontus samt kallare länder fåglar, liksom vilja undfly den kommande vintern; flera från dessa raga blott mot närbelägna länder medan andra sträcka sin flyttning mot vida avlägsna trakter. Efter vårdagjämningen vända dem från fruktan till värmen åter tillbaka: därför tranorna, vilket ifrån skytiska markerna flytta mot dem sumptrakter, likt Nilen bildar hinsides Egypten, sålunda pelikanerna, liksom flyga ifrån vattendrag Struma mot Donau, var dem bygga sina bon. flera flytta tidigare, andra senare; därför komma vaktlarna före tranorna. De arter som varken beter sig som typiska flyttfåglar eller stannfåglar kallas partiella flyttfåglar	„
– Artistoteles, Historia Animālium

Utöver dessa observationer, likt inom stora drag överensstämmer tillsammans med dagens förståelse ifall fåglarnas flyttning, tillägger Aristoteles för att flera arter liksom stork, turturduva, fågelart, lärka samt svala ej flyttade utan istället höll sig gömda samt nedsänkt inom vintersömn.

Senare upprepade Plinius d.ä. ungefär identisk data inom sin Naturalis Historia ifrån omkring 79 e. Kr.^[7] Utöver Plinius lärobok förblev många från Aristoteles undersökning okänd fram mot 1200-talet då duplikat från hans texter nådde västra europa samt översattes mot latin. Dessa översättning kom sedan för att bli grunden på grund av dem medeltidabestiarierna, från bland andra Albertus Magnus samt Thomas dem Cantimpré, likt inom olika massiv utsträckning kryddades tillsammans folkloristiska uppfattningar, egna kommentarer samt observationer, samt kristna värderingar.

Trots detta kom dessa texter för att fungera vilket dåtidens zoologiska referensböcker. Detta skapade enstaka emblematisk tradition kring hur fåglar skulle beskrivas, samt flera från dem påstående likt publicerades inom dem maximalt kopierade texterna kom för att bli långlivade, antingen dem fanns korrekta alternativt påhittade.^[8]

Ett verk ifrån denna period såsom skiljer sig avsevärt ifrån dem samtida bestiarierna existerar De arte venandi cum avibus från den tyskromerska kejsaren Fredrik II (1194-1250) vilket visar upp flera observationer samt slutsatser liksom överensstämmer tillsammans med dagens kunskaper kring fåglarna.

Bland annat skilde han vid flyttfåglar samt strykfåglar, för att häckfåglar inom varmare länder ej ändrar bostadsort utan vid sin höjd lever en mer kringstrykande tillvaro utanför häckningstid, samt för att orsakerna mot flyttningen existerar flera, dock för att den viktigaste existerar växlingen inom temperatur liksom hänger samman tillsammans resurs vid föda.^[7] Dock fick ej Fredrik II undersökning någon större genomslag eftersom materialet ursprunglig återfanns 1788.^[8]

Under 1500- samt 1600-talen producerades en antal encyklopedier ovan fåglarna, samt inom kronologisk ordning skrevs dem från Pierre Belon, Conrad Gessner, Ulisse Aldrovandi, John Jonston, samt Johan Ray samt Francis Willughby.

Gessners samt Aldrovandis verk existerar att vara berusad eller övermättad tillsammans med emblematiskt samt folkloristiskt ämne hämtat ifrån bestiarierna, Belons något mindre samt inom Jonstons verk, samt inom Ray samt Willughbys Ornithologiae ifrån 1676, äger denna struktur från kunskap nästan helt försvunnit.^[8] enstaka orsak mot denna tillväxt fanns varenda detta naturvetenskapliga specimen likt fraktades ifrån Nya Världen mot Europa samt liksom avslöjade ett inte någonsin sinande ström från till vetenskapen nya varelse samt växter såsom ej kunde kategoriseras efter dem medeltida uppfattningarna eftersom detta helt saknade emblematiska alternativt folkloristiska kopplingar.^[8]

En missförstånd likt dock fortlevde beneath utdragen period plats hur svalorna övervintrade.

Bland annat skrev Linné inom sin Skånska resa ifrån 1749:

”	Om dem (storkarna) fara mot dem varma länder, alternativt ifall dem vila vid sjöbotten tillsammans svalorna, existerar ännu ovisst, …….	„
– Carl von Linné, Skånska resa 1749

Några tid senare skrev han inom sin korta avhandling Dissertatio academica migrationes avium sistens ifrån 1757 angående hur svalorna övervintrar nergrävda inom dyiga sjöbottnar^[9] inom identisk avhandling konstaterar Linné för att han saknar uppfattning angående fåglarnas flyttningsrutter, inom vilka länder svenska häckfåglar övervintrade, samt fanns fåglar såsom övervintrade inom landet, alternativt flyttade förbi land, ägde sina häckningsplatser.^[7] till för att undersöka påståendet ifall svalornas övervintring fångade den tyske naturvetaren Johann Leonard Frisch svalor vid hösten samt vid dess ben fäste denne målade grupp inom hopp ifall för att observera dem igen vid våren.

Tanken plats för att ifall han angående våren lyckades konstatera för att detta ej fanns någon lera vid banden, samt för att banden behållit sin färg, därför skulle denne behärska dra slutsatsen för att dem ej övervintrar vid sjöbottnen.^[9] denne beskrev dessa försök 1763 dock trots för att experimentet plats lyckosamt sålunda fortlevde föreställningen angående svalorna vintersömn in vid 1800-talet.

Bland annat plats Gilbert vit, såsom studerade ladusvalan inom detalj inom sitt verk The Natural History of Selborne, osäker vid angående den flyttade alternativt gick inom ide vid vintern.^[10]

I start från 1800-talet ägnade den tyske ornitologen Johann Matthäus Bechstein en avsnitt inom sitt verk Gemeinnützige Naturgeschichte der Vögel Deutschlands, ifrån 1805, åt flyttfåglarna.

han skiljer vid flyttfåglar, stannfåglar samt strykfåglar dock beskriver även för att vissa arter förmå tillhöra flera kategorier beroende vid inom vilket sektor dem häckar. Dessa slutsatser baserade han vid studier från läten hos bofinkar eftersom denne beneath flyttningsperioder observerat bofinkar tillsammans med ytterligare låt än hos dem bofasta beståndet.^[7] han skriver även för att flyttfåglarna följer specifika rutter samt för att individer uppsöker identisk lokal vilket dem bebott året före.^[7]

Johann Friedrich Naumann genomförde ett struktur från ringmärkningsexperiment såsom han beskrev 1820.

han försåg ormvråkar tillsammans kopparringar var hans plats, tidsperiod samt lokal på grund av märkningen fanns angivna. Syftet fanns för att analysera hur vråkarnas fjäderdräkt förändrades tillsammans med tiden. Studien misslyckades eftersom han bara fick åter ringarna samt ej fåglarna. inom projektbeskrivningen finns detta inget såsom tyder vid för att Naumann funderade kring för att nyttja ringmärkningsinformationen mot för att analysera fåglarnas flyttningsrörelser.^[9]

1828 sammanfattade den holländske ornitologen Hermann Schlegel många från dåtidens insikt ifall fåglarnas flyttning inom verket Verhandling over varm Trekken der Vogels var denne bland annat skriver:

”	Våra flyttfåglar övervintrar inom sydvästra Asien samt inom Afrika. Endast våra vadare samt simfåglar anträffar man även inom Ostasien, dock då dessa äro kosmopoliter, behöva ej dessa individer existera födda inom Europa. dem fåglar, likt flytta mot detta inre från Afrika, anlända mot ett fjäll, likt delar Afrika inom ett nordlig samt ett sydlig hälft, samt nära vars norra tramp kanske en sammanflöde från Nilen samt Niger äger boende. Sydafrikas fåglar flytta ävenledes, dem draga norr ut mot sydsluttningarna från ifrågavarande fjäll.	„
– Hermann Schlegel, Verhandling over varm Trekken der Vogels, 1828

Samma tid publicerade Christian Ludwig Brehm texten Zug der Vögel inom tidskriften Isis var han debatterar till enstaka kategorisering inom fågelarter liksom ändrar bostadsort vid dagen, natten alternativt både samt.

Materialet bygger vid otillräckliga observationer samt existerar bitvis helt missvisande. Än mer fel ägde han då denne menade för att detta fanns arter liksom flyttade mot fots, vilket kornknarr, vattenrall samt sumphöns samt för att alkor samt lommar simmade mot sina vinterkvarter.^[7] Dock plats hans observationer kring flera arters flyttningsrutter mer korrekta.

Exempelvis noterade denne för att dem flesta flyttfåglarna inom Tyskland drar åt väderstreck ifall hösten, samt för att simfåglar samt vadare ofta följer Östersjöns samt Nordsjöns kuster mot Rhenflodens mynning till för att sedan följa vattendrag. såsom flera andra ornitologer nära denna period spekulerade denne kring hur fåglarna är kapabel känna till då dem bör flytta samt hans slutsats existerar för att dem är kapabel förnimma, för att "De veta", då kallare meteorologi närmar sig.

Även Naumann funderade nära identisk period vid vilka mekanismer vilket får fåglarna för att flytta. denne menar för att detta bland annat måste bero vid näringsbrist samt sjunkande temperatur, dock även vid ett nedärvd flyttningsdrift.^[7]

Alfred Brehm ägnade en avsnitt åt flyttningen inom sin volym Das Leben der Vögel, ifrån 1861 samt debatterar var för att driften för att flytta ej bara förmå bero vid ett upplevelse för att temperaturen snart kommer förändras, samt därmed orsaka ett födonedgång, eftersom flera arter lämnar sina häckningsområden långt innan detta börjar råda bristande vid föda.^[7]

Det inledande ringmärkningsexperimentet likt genomfördes inom avsikt för att analysera fåglars flyttning genomfördes inom slutet från 1800-talet från dansken Hans Christian Mortensen.

Efter en antal försök började denne nyttja tunna aluminiumband tillsammans med instansat siffra samt plats. Den inledande fågeln såsom ringmärktes inom detta försök plats ett stare, infångad inom Viborg vid Jylland, samt vilket den 5 juni 1899 försåg tillsammans med ett fingerprydnad märkt "Viborg 1".^[9]

Hjälpmedel till forskningen

[redigera | redigera wikitext]

Länge besitter ringmärkning varit forskarnas främsta redskap för hjälp till för att lära sig förstå fåglars olika flyttstrategier.

Senare besitter forskarna tagit inom bruk många tekniska redskap för hjälp såsom radar samt satellitsändare tillsammans GPS-funktioner. en viktigt forskningsområde äger även varit för att försöka hitta magnetiskt ämne inom fåglarnas hjärnor, liksom man besitter gjort inom hjärnan vid fladdermöss,^[11] på grund av för att stödja teorin ifall för att fåglar förmå nyttja sig från jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar nära flyttning.

Visuell spaning likt fågelskådare tillför existerar även värdefulla information vilket kompletterar andra forskningsrön, till för att kartlägga läka bilden från fåglars komplexa flyttningsstategier samt levnadsmönster.

Faror till flyttfåglar

[redigera | redigera wikitext]

Under flyttningarna vår samt höst tillkommer risker på grund av fåglarna.

Faktorer likt dålig näringsstatus alternativt dålig väderlek tillsammans med nederbörd, motvind samt hastiga väderomslag. ett ytterligare fara utgör geografiskt bedrövliga miljöer vilket stora ocean, öknar alternativt höga bergmassiv. Utöver detta tillkommer människans inverkan var biotopförstöring vilket påverkan från utdikning från våtmarker, kalhyggen samt liknande, existerar en stort hot mot flyttfåglarna.

Årligen dör miljontals fåglar beneath flytten. Faktorer såsom utgör stora påfrestningar vid fågelpopulationerna äger ständigt påverkat utvecklingen från fåglars flyttningsbeteenden samt flyttningsmönster.

Några artexempel

[redigera | redigera wikitext]

Silvertärna - Den maximalt extrema långflyttande arten existerar vissa populationer från silvertärna, vilket varenda tid ändrar bostadsort mellan sina häckningsområden vid arktiska småöar mot Södra ishavet var vissa mot samt tillsammans med rundar Antarktis.

vid detta sätt får silvertärnan uppleva fler soltimmar per tid än någon ytterligare bevingat djur. Resan ifrån norr mot söder brukar ta cirka tre månader. Då vissa silvertärnor kunna bli uppemot trettio tid gamla innebär detta för att dem tillryggalagt ungefär 1 200 000 kilometer vid dessa flyttningar.

De allra flesta fåglar flyttar och övervintrar i varmare länder

Eleonorafalk - Denna art besitter anpassat sig mot för att jaga flyttande fåglar, samt dess årsrytm existerar sådan för att dess häckning infaller då fågelstråken passerar samt födotillgången existerar vilket störst.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Perrin, Jacques; Mongibeaux Jean-François, Ulfstrand Staffan (2003). Flyttfåglar.

  Rimbo: Fischer & Co. Libris9059834. ISBN 91-7054-968-0 

• Nilsson, Anna (2007) (på engelska). The bekymmer of partial migration: the case of the blue tit. Lund: Department of Ecology, djur Ecology, skogsdunge University. Libris10306873. ISBN 91-7105-245-3 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]