Vem har skrivit första moseboken
Första Moseboken
Första Moseboken, alternativt Genesis vid grekiska, existerar den inledande från dem fem Moseböckerna, samt existerar den inledande delen från judendomens Torah samt kristendomens Gamla Testamente.
2 Jorden var formlös och tom, mörker var över djupetInom judendomen kallas den till Bereshit, vilket betyder "i start av" alternativt "i begynnelsen" vid hebreiska. Dess hebreiska namn existerar taget ifrån detta inledande termen, Bereshit ("I begynnelsen").
Första Moseboken tros artikel nedskriven någon gång mellan 1250 samt 950 f.Kr.[1]
Boken ger enstaka bakgrund mot övriga bibelböcker genom för att förklara världens verk samt därmed presentera skaparen, Gud.
Den beskriver även utkorelsen från Israels människor liksom Guds egendomsfolk genom dem förbund liksom blir ingångna tillsammans med anfäderna Abraham, Isak samt Jakob. inledande Moseboken existerar skriven inom formen från historieberättelse. flera från berättelserna hör mot Bibelns maximalt välkända, bland annat dem angående Adam samt Eva, Kain samt Abel, Noas papper samt Babels en hög byggnad eller struktur.
För bokens tillkomsthistoria samt författarskap, titta Moseböckerna. till ett sammanställning från tidsangivelserna inom släkttavlorna, titta tidsaxel ovan händelser inom Gamla Testamentet.
Andra namn
[redigera | redigera wikitext]Första Moseboken hette inom tidigare översättning Första Mosebok samt inom ännu äldre översättningar Första Boken Mose.
vid grekiska heter den Genesis (Γένεσις, "födelse", "ursprung") samt vid hebreiskaBere'shit (בְּרֵאשִׁית, "i/på begynnelsen"[2]).
Kapitel 1–11: Urhistorien
[redigera | redigera wikitext]| ” | I begynnelsen skapade Gud sky samt mark. samt jorden fanns öde samt tom, samt mörker fanns ovan djupet, samt Guds Ande svävade ovan vattnet. samt Gud sade: "Varde ljus"; samt detta vart ljus. samt Gud såg för att ljuset plats gott; samt Gud skilde ljuset ifrån mörkret. samt Gud kallade ljuset dygn, samt mörkret kallade han mörker. samt detta vart afton, samt detta vart morgon, den inledande dagen. a | „ |
| – inledande Moseboken (1917) vid Wikisource | ||
Den inledande delen från inledande Moseboken beskriver jordens urhistoria samt utmärker sig ifrån fortsättningen genom för att den ej särskilt inriktar sig vid Israels folks bakgrund utan vid kurera världens.
Kapitel 1–2: Skapelsen
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Kristendomens samt judendomens skapelseberättelse
Gud skapar firmament samt mark, samt allt vad var finns, inklusive dem numeriskt värde inledande människorna, Adam samt Eva.
ursprunglig beskrivs hur Gud vid sex dagar skapar allting tillsammans med sitt mening till för att sedan vila vid den sjunde. Därefter, inom avsnitt 2, finns vilket såsom ibland kallas den andra skapelseberättelsen, såsom bland annat beskriver hur Gud något som har fått en viss form eller struktur Adam samt varenda djuren från mark till för att sedan producera Eva från en från Adams revben.
om dem numeriskt värde kapitlen harmonierar tillsammans varandra alternativt ej existerar enstaka fråga ifall vilken bibelvetenskapen existerar oenig.
Moseböckerna är fem till antaletBerättelsen ifall Edens odlingsområde äger stora likheter tillsammans den sumeriska berättelsen ifall Dilmuns park, vilken ofta betraktas såsom äldre.
Kapitel 3: Syndafallet
[redigera | redigera wikitext]I bokens tredjeplats avsnitt introduceras synden inom världen genom för att Adam samt Eva väljer för att avbryta mot detta enda förbud Gud satt upp till dem.
Frestade därtill från enstaka orm (ofta identifierad tillsammans med djävul, alternativt Djävulen) äter dem från frukten ifrån kunskapens träd till för att på det sättet själva bli liksom gudar, tillsammans med förståelse ifall gott samt ont. på grund av sina försyndelser bestraffades mannen, kvinnan samt ormen. Denna historia utgör enstaka teologisk förklaringsgrund mot ondskans närvaro inom världen.
Och det blev ljusinom Edens gård ägde mannen samt kvinnan dittills levt en behagligt liv inom nära gemenskap tillsammans Gud. till för att förhindra för att människan idag även skulle förtära från bär ifrån Livets växt, vilket skulle ge hon evigt liv, utvisar Gud människan ifrån Edens grönområde.
Kapitel 4: Kain samt Abel
[redigera | redigera wikitext]Kapitel fyra återger bland annat detta tragisk svartsjukedramat mellan Adam samt Evas numeriskt värde äldsta söner, Kain samt Abel.
då Kains offer mot Gud ej gillas såsom hans brors tar denne existensen från denne samt tvingas mot resultat från detta för att lämna sitt bostad. Istället till Abel får Eva samt Adam enstaka ytterligare son, Set (= "den vilket kommer istället").
Kapitel 6–10: Noa samt syndafloden
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartiklar: Noas papper samt Syndafloden
Människorna blev talrika samt deras döttrar fanns vackra.
Gudaväsenden tog dem dem tyckte bäst angående mot hustrur. Herren bestämmer för att hans ande ej skall artikel kvar på grund av evigt samt bestämmer människornas period mot 120 tid, detta tolkas från vissa vilket för att syndafloden skulle anlända efter 120 kalenderår. Då, liksom senare, fanns detta jättar vid jorden.
FÖRSTA MOSEBOKENHela mänskligheten besitter efter enstaka tidsperiod vänt Gud ryggen samt ondskan existerar massiv inom världen. till för att starta ifall allting låter Gud en stort oväder sänka något under vatten all jorden således för att samtliga människor samt landlevande varelse förgörs, tillsammans med undantag från den lilla skara såsom finns ombord vid enstaka båt, Noas papper, vilket den siste gudfruktige mannen vid jorden, Noa, fått inom uppgift för att bygga.
Berättelsen avslutas tillsammans för att Gud inom en förbund tillsammans Noa skapar regnbågen såsom ett påminnelse ifall för att enstaka likadan katastrof inte någonsin igen skall drabba världen.
Kapitel 11: Babels torn
[redigera | redigera wikitext]I start ägde samtliga människor identisk tungomål samt identisk mening. på grund av för att undvika artikel skingrade ovan bota jorden önskar människorna bygga enstaka ort, vilket man enas ifall för att utföra inom Babel (Babylon).
Staden skall ett fåtal en en hög byggnad eller struktur likt bör nå ända upp mot sky samt utföra människornas namn känt.
1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jorddå Gud inser för att ingenting existerar omöjligt på grund av människan, för att detta bara existerar start, ingriper denne till för att stoppa detta gemensamma byggandet. han låter skilda tungomål uppstå således för att människorna ej längre kunna samarbeta samt han skingrar dem ovan bota jorden. Berättelsen angående Babels en hög byggnad eller struktur existerar Bibelns förklaring mot för att människor trots en gemensamt ursprung talar vitt skilda tungomål.
Kapitel 12–50: Israels folks förhistoria
[redigera | redigera wikitext]Bibeln beskriver inom mångt samt många hur Gud verkar inom, tillsammans med samt kring Israels människor. inom dem på denna plats kapitlen ges bakgrunden mot Guds relation mot detta människor samt hans speciella löften mot dem.
Kapitel 12–25: Abraham samt Isak
[redigera | redigera wikitext]Abram ifrån Ur inom Kaldeen blir från Gud utvald för att bli stamfar mot en stort människor.
Detta människor bör artikel Guds särskilt utvalda, samt skall vilket indikator vid detta omskära varenda gossebarn. Abram ges från Gud namnet Abraham, troligen ett anspelning vid dem hebreiska orden på grund av "fader mot många".
Många av berättelserna hör till Bibelns mest välkända, bland annat de om Adam och Eva, Kain och Abel, Noas ark och Babels torninom förbundet mellan Gud samt Abraham ingår en löfte ifall för att detta människor bör ett fåtal bo inom detta nation likt Gud visar Abraham, en löfte liksom än inom solens tid besitter realpolitisk innebörd inom Israel.
Abraham betraktas vilket den inledande från Israels tre stamfäder, patriarker. tillsammans med sin fru Sara får denne sonen Isak såsom blir den andre patriarken samt mot vilken Gud bekräftar sina löften mot Abraham.
Dessförinnan besitter Abraham tillsammans med Saras tjänstekvinna Hagar fått sonen Ismael, vilken inom Koranen räknas vilket arabernas stamfader.
Kapitel 25–36: Isak samt Jakob
[redigera | redigera wikitext]Isak får tillsammans med sin fru Rebecka tvillingsönerna Esau samt Jakob. Den senare från dessa lyckas genom för att köpslå samt luras tillägna sig sin brors förstfödslorätt samt fadern Isaks välsignelse.
Jakob får inom enstaka vision brottas tillsammans med Gud, samt får inom samband tillsammans detta namnet Israel, ett anspelning vid hebreiskans mening till "kämpa" samt på grund av "Gud". Gud bekräftar även tillsammans Jakob detta förbund såsom ingåtts tillsammans Abraham.
5 Gud kallade ljuset dag ochKapitel 37–50: Jakob samt Josef
[redigera | redigera wikitext]Jakob får tillsammans med sina hustrur Lea samt Rakel, samt tillsammans med dessas tjänstekvinnor Bilha samt Silpa, tolv söner vilket utgör stamfäder på grund av Israels tolv stammar. Josef, den näst yngste sonen samt den inledande tillsammans favorithustrun Rakel, blir positivt särbehandlad från sin far, vilket väcker avund samt hat hos dem äldre bröderna.
Dessa säljer Josef mot enstaka slavkaravan likt tar honom mot Egypten, var han efter enstaka positiv inledningsperiod hamnar inom onåd samt kastas inom fängelse. Därifrån räddas han från sin förmåga för att tyda drömmar samt blir vid bas från för att Josefs förutsägelse ifall enstaka stundande sjuårig hungersnöd utsedd mot faraos närmaste man tillsammans ansvar till för att införa en skattesystem liksom skulle utföra detta möjligt för att lindra den väntande nöden.
då sedan den egyptiska statens auktoritet växer beneath hungersnöden vid bas från dem spannmålslager Josef lade undan beneath dem sju goda år ökar hans auktoritet ytterligare. inom denna maktposition får denne chans för att efter ett gripande återförening tillhandahålla sin far samt sina bröder uppehälle inom landet Gosen inom norra Egypten då även Palestina drabbas från svält.
Därmed äger Israels släkt lämnat sitt utlovade nation samt återkommer ej dit förrän långt senare, vilket existerar detta berättande huvudtemat inom resten från Moseböckerna.