blykbox.pages.dev









Vad är mensskydd gjorda av

Mensskydd

Mensskydd existerar en samlingsnamn till hygienartiklar, samt mot viss sektion naturprodukter, vilket används beneath menstruationen till för att samla upp menstruationsblodet. Mensskyddens utseende, funktion samt användning varierar mellan olika historiska kontexter samt kulturer samt existerar beroende från vilka behov likt anses finnas på grund av kvinnor för att dölja sin menstruation samt även vilka teknologiska samt ekonomiska möjligheter vilket finns tillgängliga.

Olika typer från mensskydd

[redigera | redigera wikitext]

Tygstycke

[redigera | redigera wikitext]

I dem samhällen var affärsmässig mensskyddsprodukter ej existerar tillgängliga på grund av kvinnor, från ekonomiska, kulturella alternativt andra skäl, existerar en enkelt tygstycke alternativt tygtrasa en vanligt förekommande sätt för att hantera samt samla mensblodet.

Tygstycket existerar detta vanligaste mensskyddet inom exempelvis Nigeria, samt kräver ingång mot rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig till tvätt samt underhållet från materialet likt förmå användas mot upp inom en kalenderår innan detta behöver ersättas.[1]

Binda

[redigera | redigera wikitext]

En binda består från absorberande ämne likt sitter fästa inom underkläderna samt vid därför sätt absorberar mensflödet utanför kroppen.

på grund av för att erhålla bindan för att sitta kvar besitter den ibland vingar alternativt enstaka klistrad baksida. Engångsvarianter existerar tillverkade från cellulosamaterial medan bindor såsom återanvänds mot modell är kapabel existera gjorda från bomull, flanell alternativt frotté.

Ett trosskydd fungerar efter identisk princip vilket bindor dock existerar mindre samt tunnare samt används nära enklare mens, mellanblödningar samt flytningar, alternativt såsom komplement mot exempelvis tampong.

Tampong

[redigera | redigera wikitext]

En tampong består från absorberande ämne vilket förs in inom slidan var mensblod samt slidsekret tas upp eller sugs in. dem flesta tamponger besitter en snöre liksom underlättar uttagningen. Vissa tamponger, exempelvis Tampax, existerar försedda tillsammans enstaka applikator likt används på grund av för att sätta tampongen vid lokal.

På marknaden finns även tamponger impregnerade tillsammans med mjölksyrabakterier inom avsikt för att skydda den naturliga bakteriefloran inom slidan, vars inverkan samt avsikt äger ifrågasatts från forskningen[förtydliga].[2]

Utöver tamponger finns även natursvamp vilket används liksom tampong samt såsom går för att återanvända.[3]

Menskopp

[redigera | redigera wikitext]

Menskoppen existerar gjord från silikon, naturgummi alternativt plastmaterial vilket bärs inom slidan var den samlar upp mensflödet.

dem flesta menskoppar existerar återanvändningsbara, dessa töms då dem existerar att vara berusad eller övermättad samt tvättas tillsammans rengöringsmedel samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt efter mensturationen existerar slut rengörs den genom för att kokas till för att sedan användas inom nästa menscykel. såsom mensskydd existerar den återanvändningsbara menskoppen en hållbart alternativ, både miljömässigt samt ekonomiskt.[4] Vissa menskoppar, såsom exempelvis från märket Instead, kastas efter användning.

Preventivmedletpessar kunna även användas likt menskopp.

Menstrosor

[redigera | redigera wikitext]

Menstrosor existerar trosor vilket existerar speciellt utformad till för att absorbera menstruation. Menstrosor existerar tillverkade från bomull samt äger enstaka absorberande sektion liksom består från flera lager på grund av för att samla upp menstruationsblod.[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

I forntida Egypten, Romarriket samt land användes diverse naturmaterial, ull, växttäcke, papyrus, såsom tamponger.

inom forntida Japan plats tampongen gjord från text samt hölls vid lokal från ett speciell binda kallad kama, samt byttes upp mot tolv gånger per dag.[6]

I 1700-talets landet använde ej allmogesamhällets kvinnor, vilket man vet, ej något mensskydd samt synliga mensfläckar vid kläderna väckte ingen speciell uppmärksamhet.

Tampong är ett av de vanligaste mensskydden och används inuti kroppen där den absorberar mensvätskan

en vanligt formulering på grund av för att menstruera fanns beneath denna tidsperiod för att "ha vid kläderna" alternativt "ha vid särken".[7]

Troligen använde man sig från tygstycken alternativt särskilda trasor på grund av för att samla upp menstruationsvätskan. detta finns emellertid ett fåtal information ifall menstruationsskydd ifrån tiden innan industrialiseringen.[8] såsom objekt äger detta såsom använts likt mensskydd från olika stöt ej inom någon speciell fras sparats alternativt överlevt eftersom dem tygstycken vilket använts besitter kastats då dem blivit utslitna alternativt nödvändigheten från dem upphört inom samband tillsammans med övergångsålder.

dock inom takt tillsammans den teknologiska utvecklingen introduceras även affärsmässig hygienartiklar inom form eller gestalt från dambindan, även kallad sanitetsbindan. inom landet skedde detta inom slutet från 1800-talet samt äger kopplats mot en ökat fokus vid renlighet, personlig hygien samt välmående vilket skedde beneath den tidiga delen från 1900-talet inom spåren från urbaniseringen.[9] inom slutet från 1800-talet ägde även den inledande affärsmässig dambindan introducerats vid den amerikanska marknaden från Johnson & Johnson.

detta plats ett variant från dambinda gjord från flanell.[10]

Det existerar inom huvudsak annonser samt produktinformation på grund av mensskydd vilket ligger mot bas på grund av den insikt liksom finns ifall mensskyddens historia.[11]

Kommersiella mensskydd beneath tidigt 1900-tal

[redigera | redigera wikitext]

Sanitetsbindorna kunde existera gjorda från bomullstrikå, stickade alternativt virkade samt fylld tillsammans med trasor.[13] dem kunde existera hemmagjorda på grund av eget bruk alternativt till salg samt fabriksproducerade, exempelvis inom dem svenska orterna likt ägde textilindustri.[14]

Menstruationsrecipienten plats den allra allra första hygienartikeln såsom lanserades liksom mensskydd inom land, vilket skedde redan 1879.

Den plats gjord inom gummi, vilket många från dåtidens hygienartiklar, samt liknade en skålformat hölje liksom skulle sitta utanpå underlivet.


  • vad  existerar mensskydd gjorda av

  • Menstruationsrecipienten bedöms ej vunnit någon vidare popularitet.[15]

    Under inledande halvan från 1900-talet utvecklades även dem tidiga intravaginala mensskydden liksom inom detta närmaste är kapabel liknas nära menskoppen, samt enstaka tidig patent finns ifrån 1903.[16]

    Menstruationsbälten fanns ett ytterligare form eller gestalt vilket mensskydden tog samt började dyka upp beneath slutet från 1800-talet.

    dem plats gjorda sålunda för att själva bindan nedsänkt inbäddad inom ett speciell hållare liksom fästes runt höften tillsammans hjälp från bältet. Bindan inom dessa konstruktioner omnämns vilket sugdyna inom patenttexterna, likt exempelvis inom "Sugdyna på grund av menstruationer" en patent ifrån 1889.[17] Priset till en menstruationsbälte kunde ligga ner mellan 2,75 - 3,50 kr samt mot detta behövdes även dynor köpas på grund av ca 4-5 kr styck, beroende vid packstorleken.

    från dem prisuppgifter liksom finns tillgängliga äger slutsatsen dragits för att mensskydd plats kostsamma förvärv liksom ej fanns självklara på grund av alla.[9]

    Sanitetsgördel är kapabel ses likt ett modern utgåva från menstruationsbältet dock mer utformad såsom enstaka gördel. Gördelns funktion existerar för att hålla bindan vid ställe samt samtidigt ge användaren ett större rörlighet.[18] Den introducerades inom landet beneath 1940-talet samt fanns inom användning mot in vid 1960-talet.[19] beneath 1970-talet introducerades den självhäftande remsan vid bindans undersida vilket gjorde för att den kunde kopplas eller fixeras inom underkläderna samt behållas vid ställe utan hjälp från gördel, säkerhetsnål alternativt bälte.[20]

    Hälsorisker

    [redigera | redigera wikitext]

    Under senare delen från 1970-talet skedde en skifte inom dem ämne vilket användes inom tamponger.

    ifrån för att äga varit gjorda från bomull gick producenterna ovan mot syntetiska ämne, inom en sätt för att möta kundernas önskemål ifall ökad absorption. Den dittills maximalt absorberande tampongen introducerades vid marknaden beneath den tiden, inom form eller gestalt från "Rely" ifrån amerikanska Procter & Gamble.[21]Hälsovårdsmyndigheterna inom USA kunde inom några kalenderår koppla den nya tampongen mot flera fall från infektionssjukdomen Toxic chock syndrome, vilket tid 1980 orsakade 38 dödsfall inom USA[22], samt dem kunde fastslå för att orsaken fanns inom dem ämnen såsom Rely innehöll, samt produkten blev tagna försvunnen ifrån marknaden.[23][24] Utbrottet från Toxic chock syndrome ledde mot för att myndigheterna införde strängare kontroller från tampongindustrin samt standardisering från produkternas absorptionsförmåga mellan olika märken samt producenter, inom en led för att underlätta på grund av konsumenterna.[22] Sjukdomen kallas även tampongsjuka vid svenska samt den äger blivit ovanlig inom samband tillsammans tamponganvändning.

    Den existerar desto vanligare nära hudinfektioner samt mot modell bihåleinflammation.[25]

    Miljöpåverkan

    [redigera | redigera wikitext]

    Den såsom använder diverse engångsprodukter såsom mensskydd använder upp beneath sin livstid ungefär 11 000 individuella mensskydd (bindor alternativt tamponger), vilket motsvarar 100-140 kilo sopor. [26] Kopplingen mellan mensskydd samt miljöpåverkan äger uppmärksammats då miljömedvetenheten blivit starkare, dock sålunda sent såsom beneath 1970-talet uppmanade reklamen till bindor för att detta enkelt gick för att spola ner dem inom toaletten samt för att detta plats ett sektion från bekvämligheten tillsammans för att nyttja produkten.[20] inom landet bör mensskydd ej spolas ner inom toaletten, utan slängas bland hushållssoporna, eftersom detta förmå orsaka stopp alternativt skada vattenpumpar.[27]

    Andra miljöeffekter kommer från för att tillverkningsprocessen från dem konventionella mensskydden orsakar vattenföroreningar.[28]

    Marknadsföring

    [redigera | redigera wikitext]

    Den tidiga reklamen till den inledande typen från affärsmässig mensskydd gavs ett undanskymd område inom tidningar riktade mot kvinnor.

    Både Svensk Damtidning samt Idun ägde speciellt avdelade sidor längst bort bak till dessa annonser framtill 1910-talet då reklamen började spridas ut inom tidningarna.[29]

    Under 1900-talet skiftade budskapet inom marknadsföringen från affärsmässig mensskydd inom takt tillsammans med för att kvinnans roll inom samhället förändrades.

    inom krigstider nedsänkt fokus vid för att kvinnan måste behärska ta energisk sektion inom arbetslivet tillsammans med hjälp från mensskydden, samt marknadsföringen innehöll beneath den tiden längre meningar än den reklam liksom riktade sig mot kvinnor senare beneath efterkrigstiden, såsom då inom stället fokuserade vid kvinnan knut mot hemmet. denna omtalades inom reklamen återigen liksom "flickan" inom stället på grund av "kvinnan" liksom ägde använts beneath 1940-talet.[30] ej förrän beneath senare delen från 1980-talet började reklamen åter prata angående "kvinnan" igen.[31]

    Ett tema inom budskapet ifrån den affärsmässig marknadsföringen till mensskydd såsom går för att spåra mot tidiga 1900-talet existerar för att informera ifall risken tillsammans med för att bli påkommen tillsammans med för att äga mens samt hur produkten inom fråga effektivt samt säkert är kapabel åtgärda problemet, ofta tillsammans med hänvisning mot för att lösningen existerar vetenskaplig.

    Amerikanska mensskyddsproducenten Kotex ägde exempelvis ett marknadsföring 1925 tillsammans titeln "Your fear" (Din fruktan)[32]. detta plats enstaka sektion från den "kommersiella strategin" för att underblåsa riskerna samt dem vardagliga problemen tillsammans menstruationen till för att genom detta producera en behov till sina produkter.[9]

    Senare marknadsföring på grund av mensskydd utmärkte sig genom för att betona psykologiska aspekter före produktens funktionalitet samt tekniska sammansättning då mening likt "fri" samt "självsäker" fanns många mer frekvent än exempelvis termen "absorberande".[33]

    I marknadsföringen på grund av mensskydd, ifrån 1990-talet samt vidare, existerar detta vanligt för att visa enstaka idealiserad foto från kvinnan samt annonsering förekommer även ofta var kvinnor överhuvudtaget ej ingår.[34]

    Debatt ifall mervärdesskatt vid mensskydd samt kostnadsfri mensskydd

    [redigera | redigera wikitext]

    I flera länder äger kampanjer drivits likt förespråkar slopad mervärdesskatt vid mensskydd, ibland kallad tampongskatt, likt en sätt för att sänka utgifterna på grund av kvinnor samt öka tillgängligheten vid hygieniska mensskydd.

    Bakgrunden existerar ofta för att mensskydd inom dessa länder besitter enstaka förhållandevis upphöjd mervärdesskatt på grund av för att dem räknas såsom lyxvara samt ej vilket ett nödvändigt hälsoprodukt. sålunda existerar fallet exempelvis inom Australien var enstaka sådan omklassificering från mensskydden skulle innebära ett lägre moms.[35] inom Storbritannien besitter mensskydden enstaka liknande sortering likt även var existerar bas på grund av för att mensskydd besitter enstaka högre mervärdesskatt än exempelvis kängurukött, liksom i enlighet med brittiska skattemyndigheten anses artikel enstaka essentiell existera till en välfungerande samhälle.[36] Momsdirektiven ifrån Europaparlamentet ändrades inom mars 2017 mot för att tillåta EU:s medlemsländer för att helt slopa mervärdesskatt vid sansitetsprodukter likt mensskydd.[37]

    I land äger vissa sportföreningar[38] beneath 2010- samt 2020-talen varit tydliga tillsammans för att dem kommer för att dela ut kostnadsfri mensskydd mot sina spelare[39], detta på grund av för att motarbeta tabu samt jämställdhetsfrågor inom sporten.

    Indien

    [redigera | redigera wikitext]

    2017 genomförde regeringen inom Indien ändringar inom momslagen samt inför ändringarna hördes krav ifrån politiker samt allmänhet ifall för att momsen skulle slopas till mensskydd.[40] inom Indien beräknas 70% från dem 355 miljoner menstruerande invånarna ej äga råd för att köpa mensskydd.[41] Parlamentsledamoten Sushmita Dev startade ett kampanj inom månad 2017 inför momsreformen till för att förespråka slopad mervärdesskatt vid mensskydden.[42] Kampanjen fick ovan 2 miljoner underskrifter samt fanns enstaka från flera försök mot för att påverka lagstiftarna.

    Momsreformen inom Indien slutade tillsammans för att momsen sänktes ifrån 14,5% mot den näst högsta momssatsen vid 12%.[43]

    Skottland

    [redigera | redigera wikitext]

    Skottland blev 2020 detta inledande landet inom världen för att tillhandahålla landets varenda kvinnor kostnadsfri mensskydd. Bindor samt tamponger kunna hämtas ut vid exempelvis fritidsgårdar samt läkemedelsbutik.

    detta finansieras tillsammans skattepengar.[44]

    USA

    [redigera | redigera wikitext]

    I USA äger 40 delstater mervärdesskatt vid mensskydd. Delstaten Kalifornien kalkylerar för att momsintäkterna vid försäljningen från olika typer från mensskydd uppgår mot 20 miljoner dollar.[45] inom delstaten Wisconsin existerar potensmedlet Viagra undantaget ifrån mervärdesskatt medan mensskydd ej existerar detta, vilket äger fått demonstranter för att kalla lagen på grund av könsdiskriminerande samt kräva för att även mensskydd undantas momsen.

    inom debatten besitter momsen vid mensskydd, då den existerar grundad vid klassificeringen likt lyxvara, förklarats tillsammans för att detta tabu vilket varit knutet mot menstruation hindrat samhället ifrån för att diskutera samt ta fram modifierad lagstiftning. Frågan fick massiv uppmärksamhet inom USA inom januari 2016 då dåvarande President Obama uttalade sig angående för att detta plats orättvist tillsammans mervärdesskatt vid mensskydd samt för att han antog för att detta berodde vid för att detta existerar män liksom skapat lagarna.

    flera från förespråkarna till för att slopa mervärdesskatt vid mensskydd inom USA debatterar till för att detta existerar felaktigt för att räkna detta vilket lyxvara inom stället till elementär hälsoprodukt, vilket menstruerande kvinnor ej är kapabel välja bort.[46]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^House S., Mahon T., Caville S. (2012). Menstrual hygiene matters.

      A resource for improving menstrual hygiene around the world.. WaterAid. sid. 64. http://www.wateraid.org/~/media/Publications/Menstrual-hygiene-matters-low-resolution.pdf. Läst 20 mars 2016 Arkiverad 29 april 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    2. ^Urban Forsum (2004). ”Varning på grund av Ellen!”. Läkartidningen (nr 17 sid 1544).

      Bindor och trosskydd är mensskydd som du sätter fast i underbyxorna

      Arkiverad ifrån originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304120956/http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda28482.pdf. Läst 8 januari 2016. 

    3. ^”A review of eco-minded feminine products, part two” (på amerikansk engelska). Grist. http://grist.org/article/flow-and-tell/. Läst 8 januari 2016. 
    4. ^Howard, Courtney; Rose, Caren Lee; Trouton, Konia. ”FLOW (finding lasting options for women)”. Canadian Family Physician 57 (6): sid. e208-e215.

      ISSN0008-350X. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3114692/. Läst 24 november 2015. 

    5. ^”Menstrosor”. Kronans läkemedelsbutik. https://www.kronansapotek.se/libresse-intimawear-menstrosa-s/p/794387/. Läst 22 augusti 2022. 
    6. ^Delaney, Janice, Mary Jane Lupton,Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation.

      University of Illinois Press. sid. 138.

      Hur mycket kostar egentligen mensskydd och finns det länder som erbjuder gratis mensskydd? ELLE har djupdykt i de vanligaste frågorna och tagit reda på svaren

      ISBN 978-0-252-01452-9 

    7. ^Malmberg, Denise (1991). Skammens röda färgglad växtdel - menstruationen samt den menstruerande kvinnan inom svensk tradition. Uppsala högskola. sid. 60-61. ISBN 91-506-0883-5 
    8. ^Malmberg, Denise (1991). Skammens röda växt - menstruationen samt den menstruerande kvinnan inom svensk tradition.

      Uppsala högskola. sid. 66. ISBN 91-506-0883-5 

    9. ^ [abc] Malmberg, Denise (1991). Skammens röda blomma? Menstruationen samt den menstruerande kvinnan inom svensk tradition. Uppsala högskola. sid. 158. ISBN 91-506-0883-5 |
    10. ^Wysocki, Susan (1 november 1997). ”New Options in Menstrual Protection on ADVANCE for sjuksköterska Practitioners”.

      Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året 2009. https://web.archive.org/web/20090524001435/http://nurse-practitioners.advanceweb.com/Editorial/Content/Editorial.aspx?CC=182215. Läst 11 juni 2017. 

    11. ^Malmberg, Denise (1991). Skammens röda färgglad växtdel - Menstruationen samt den menstruerande kvinnan inom svensk tradition.

      Uppsala högskola. sid. 114. ISBN 91-506-0883-5 

    12. ^”Sanitetsbinda”. Digitalt Museum. http://digitaltmuseum.se/011025174041?query=Sanitetsbinda&pos=0. Läst 22 januari 2016. 
    13. ^”Dambinda”. Digitalt Museum. http://digitaltmuseum.se/011023797437?query=menstruation&pos=10. Läst 1 månad 2015. 
    14. ^Malmberg, Denise (1990). Skammens röda blomma?

      Menstruationen samt den menstruerande kvinnan inom svensk tradition.

      1

      Uppsala högskola. sid. 148. ISBN 91-506-0883-5 

    15. ^Malmberg, Denise (1990). Skammens röda blomma? Menstruationen samt den menstruerande kvinnan inom svensk tradition. Uppsala högskola. sid. 138-139. ISBN 91-506-0883-5 
    16. ^”Patenttext Catamenial sack”. 1903. https://www.google.com/patents/US737258?hl. 
    17. ^”Sugdyna på grund av menstruationer”.

      Patent samt registreringsverket. 1889. https://tc.prv.se/spd/pdf/cIz3LvyOjNPP0tTkAJNoTg/SE2353.C1.pdf. 

    18. ^”Sanitetsgördel”. digitaltmuseum.se.

      Tampong

      http://digitaltmuseum.se/011023834898?query=menstruation&pos=9. Läst 12 månad 2015. 

    19. ^”Sanitetsgördel - Digitalt museum”. http://digitaltmuseum.se/011023834899?query=sanitetsg%C3%B6rdel&pos=1. Läst 8 januari 2016. 
    20. ^ [ab] Bobel, Chris (2010). New Blood - Third-Wave Feminism and the Politics of Menstruation.

      Rutgers University Press. sid. 46.

      Det kanske inte bara är en variant av mensskydd som behövs eller passar dig och dina behov

      ISBN 9780813547541 

    21. ^”The question's absorbing: 'Are tampons little vit lies'?”. The daglig Collegian. http://www.collegian.psu.edu/archives/article_452b372f-0f54-5d7b-a034-ffff9d824503.html. Läst 27 månad 2015. 
    22. ^ [ab] Bobel, Chris (2010). New Blood - Third-Wave Feminism and the Politics of Menstruation.

      Rutgers University Press. sid. 53-54. ISBN 9780813547541 

    23. ^”Morbidity and mortality weekly report, Vol. 29, no. 37, September 19, 1980 - 1460 | Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR) | localhost”. stacks.cdc.gov. http://stacks.cdc.gov/view/cdc/1460/. Läst 27 månad 2015. 
    24. ^Hevesi, Dennis (10 september 2011). ”The New York Times”.

      ISSN0362-4331. http://www.nytimes.com/2011/09/11/health/research/11dan.html. Läst 27 månad 2015. 

    25. ^”Toxic chock syndrome (TSS) — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. Arkiverad ifrån originalet den 14 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170214103200/https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/toxic-shock-syndrome-tss-/. Läst 16 månad 2021. 
    26. ^Elissa Stein samt Susan Kim (2009). Flow: The Cultural Story of Menstruation.

      ISBN 031237996X 

    27. ^”Vad får jag spola ned inom toaletten? - Vakin”. vakin.se. https://vakin.se/kunskapsbanken/kunskapsbanken/avloppsvatten/vadfarjagspolaneditoaletten.4.7fe63b51167480329f32b2cd.html. Läst 12 september 2021. 
    28. ^Bobel, Chris (2010). New Blood - Third-Wave Feminism and the Politics of Menstruation.

      Rutger University Press. sid. 49.

      Vilka mensskydd finns det? Idag finns det ett flertal olika mensskydd att välja mellan

      ISBN 9780813547541 

    29. ^Malmberg, Denise (1990). Skammens röda blomma? Menstruationen samt den menstruerande kvinnan inom svensk tradition. sid. 19 
    30. ^Delaney, Janice, Mary Jane Lupton,Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation. University of Illinois Press.

      sid. 131. ISBN 978-0-252-01452-9 

    31. ^Delaney, Janice, Mary Jane Lupton,Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation. University of Illinois Press. sid. 133. ISBN 978-0-252-01452-9 
    32. ^”Your Fear”. Duke Digital Collections.

      De suger upp blodet och skyddar dina kläder

      http://library.duke.edu/digitalcollections/adaccess_BH0008/. Läst 13 månad 2015. 

    33. ^Delaney, Janice, Mary Jane Lupton, Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation. University of Illinois Press. sid. 132. ISBN 978-0-252-01452-9 
    34. ^Erchull, Mindy J.. ”Distancing Through Objectification?

      Depictions of Women’s Bodies in Menstrual Product Advertisements” (på engelska). Sex Roles 68 (1-2): sid. 32-40. doi:10.1007/s11199-011-0004-7. ISSN0360-0025. https://link.springer.com/article/10.1007/s11199-011-0004-7. Läst 13 oktober 2015. 

    35. ^”We Spoke to the Women Fighting Australia’s Tampon Tax” (på amerikansk engelska). Vice.

      https://www.vice.com/sv/article/we-spoke-to-the-women-fighting-australias-tampon-tax. Läst 12 juni 2017. 

    36. ^”We Went to Yesterday’s Tampon Tax March on Downing Street” (på amerikansk engelska). Vice. https://www.vice.com/en_uk/article/we-went-to-yesterdays-tampon-tax-march-on-downing-street. Läst 12 juni 2017. 
    37. ^Johannes Waris. ”EU överens ifall ”tampongskatten””. yle.

      https://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/18/eu-overens-om-tampongskatten. Läst 13 juni 2017. 

    38. ^”Innebandyklubben ger spelarna mensskydd”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/sport/innebandyklubben-ger-spelarna-mensskydd/. Läst 9 månad 2023. 
    39. ^”Ljungbys spelare får kostnadsfri mensskydd”. Innebandy.se.

      Arkiverad ifrån originalet den 9 månad 2023. https://web.archive.org/web/20230209111230/https://nyredaktor.innebandy.se/inlagg/lista/ljungbys-spelare-far-gratis-mensskydd/. Läst 9 månad 2023. 

    40. ^”Sanitary Napkins Could Become Tax-Free If This MP Has Her Way” (på amerikansk engelska). The Better India. 16 mars 2017.

      http://www.thebetterindia.com/91658/sanitary-napkins-tax-free-india/. Läst 12 juni 2017. 

    41. ^Vishakha Goyal (2016). ”Scope and Opportunities for Menstrual Health and Hygien Products in India”. International Research Journal of Social Sciences. http://www.isca.in/IJSS/Archive/v5/i7/3.ISCA-IRJSS-2016-044.pdf. Läst 12 juni 2017. 
    42. ^Sushmita Dev. ”#TaxFreeWings: Petition for removal of tax on sanitary napkins” (på amerikansk engelska). Change.org.

      https://www.change.org/p/arunjaitley-taxfreewings-petition-for-removal-of-tax-on-sanitary-napkins. Läst 12 juni 2017. 

    43. ^Godbole, Tanika (23 femte månaden i året 2017). ”The Government Thinks Women Need Sindoor More Than Sanitary Napkins | #ThePadEffect”. Feminism in India. https://feminisminindia.com/2017/05/23/gst-sanitary-napkins-sindoor/. Läst 12 juni 2017. 
    44. ^”BESKEDET: för tillfället existerar Skottland inledningsvis inom världen tillsammans med kostnadsfri mensskydd”. Aftonbladet.

      https://www.aftonbladet.se/a/Vqgw5V. Läst 16 månad 2021. 

    45. ^Sarah Larimer (2016). ”The ‘tampon tax,’ explained”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2016/01/08/the-tampon-tax-explained/. Läst 12 juni 2017. 
    46. ^Jordan Gass-Poore' (2016). ”Citing Gender Bias, State Lawmakers Move To Eliminate 'Tampon Tax'”. NPR.org.

      http://www.npr.org/2016/03/06/467377295/citing-gender-bias-state-lawmakers-move-to-eliminate-tampon-tax. Läst 12 juni 2017. 

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]