Hjärtat sitter till vänster politik
Majrevolten inom Sverige
Majrevolten inom Sverige existerar ett beteckning till händelser tillsammans med anknytning mot en internationella studentprotester samt mot majrevolten inom Paris inom maj-juni 1968.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Bland dem fenomen samt händelser likt bildade den allmänna bakgrunden förmå nämnas:[1]
Också Warszawapaktens invasion från Tjeckoslovakien[3], mordet vid Martin Luther King inom USA samt mordförsöket vid den västtyske studentledaren Rudi Dutschke bidrog mot för att driva vid händelseförloppet.
dem inledande tecknen vid enstaka annalkande revolt märktes inom Strasbourg, land i västeuropa 1966 samt inom Berkeley, Kalifornien 1967. inom ovan en hundra städer inom USA rasade upplopp denna varma sommar. Bara beneath enstaka tidsperiod 1968 utbröt kravaller inom Rom, Madrid, Kairo, Bryssel, Warszawa, Nürnberg, London samt Panama City.
Genomgång (9:16 min) där SO-läraren Hans Wågbrant berättar om de svenska politiska riksdagspartiernas ideologiska bakgrund[4]Majrevolten inom Paris 1968 blev höjdpunkten inom den revolutionsartade utvecklingen samt fick sitt genomslag även inom landet, angående än tillsammans en annat samt ej lika intensivt förlopp. Efterverkningarna blev emellertid ungefär desamma, tillsammans större personlig frihet samt mindre formalism inom samhällslivet. ej bara melodier, kultur samt tradition påverkades; normbildningen inom samlevnaden förändrades också.[5] Nya horisonter öppnades samt dem gamla auktoriteterna föll.
Det yttre händelseförloppet
[redigera | redigera wikitext]- Stoppa matchen, stoppa mässan, stoppa pipan! —Sture Johannesson
En svensk föraning ifall vilket vilket komma skulle fanns inom Göran Palms volym En orättvis betraktelse (Norstedts 1966), inom den s.k.
trolöshetsdebatten samt inom den anarkistiska Provie-rörelsen identisk kalenderår. Den 20 månad 1967 inträffade ett våldsam sammandrabbning mellan Vietnam-demonstranter samt polis, liksom sökte hindra demonstranterna ifrån för att nå USA:s ambassad inom huvudstaden. Bland dem gripna fanns författaren Jan Myrdal.[6][7] Den 4 januari blev USA:s ambassadör exponerad till äggkastning.[8] inom månad 1968 fortsatte demonstrationerna, idag tillsammans en försök från SAP för att ta ovan initiativet inom Vietnamfrågan.[9] Den 8 mars kallade USA bostad sin ambassadör inom land tillsammans anledning från Olof Palmes demonstrationsdeltagande.
Den 29 mars uppstod oroligheter samt stormningsförsök nära logi Foresta vid Lidingö, var dem tio rikaste nationerna ägde sammanträde angående internationella valutafrågor. [10] inom ort i sverige den 3 femte månaden i året lyckades demonstranter stoppa Davis Cup-matchen inom tennis mellan landet samt Rhodesia, trots enstaka massiv polisinsats tillsammans brandsprutor samt tårgas.[11] Händelserna inom ort i sverige kom för att kallas Båstadskravallerna.
Invektiven haglade dock sen denna solens tid existerar detta allmänt vedertaget för att "idrott samt politik hör ihop".[12][13]
Kårhusockupationen inom huvudstaden den 24-27 femte månaden i året fick mottagning från utbildningsminister Olof Palme vilket utfrågades angående den kritiserade utbildningsreformen UKAS (”högskolans motsvarighet mot industrins löpande band”) från Anders Carlberg.
beneath detta segeromlopp vid stan likt avslutade ockupationen gjordes en ofullbordat försök för att ta i besittning Operan samt andra lokaler efter franskt mönster.[14] Veckan kring 29 femte månaden i året hungerstrejkade lundastudenter utanför Riksdagshuset inom protest mot den låga u-hjälpen.[15] Protesterna mot den affärsmässig tonårsmässan Teenage fair samt Konstfacks alternativa julfirande senare vid året blev uppmärksammade aktioner.
Universitetets 300-årsjubileum inom skogsdunge firades inom spänd stämning, övervakat från en massivt polisuppbåd. Offentligt brännande från studentmössor den sista april blev mot enstaka informell tradition 1967, 1968 samt 1969 [16] samt ett plats avkomma mot den amerikanska aktivistiska studentorganisationen Students for a Democratic samhälle, SDS, plats nära denna tidsperiod även verksam även vid svenska universitet.[17] dem således kallade värnpliktsrättegångarna inom skogsdunge väckte massiv uppståndelse, liksom enstaka demonstration inom Lunds domkyrka mot en statsbesök ifrån Sydafrika.[18] Våren 1969 inleddes Sveriges inledande husockupation vid Västra Mårtensgatan 5 inom skogsdunge från Lunds Anarkistgrupp.
” Det är ofta något man kan höra från vänsterpolitiker som för att markera att de inte bara är just vänster utan även har ett stort hjärtaMajrevolten 1968 ägde numeriskt värde sidor liksom historikerna framförallt uppmärksammat. [19][20][21]
Fram mot 1968 fanns dessa fenomen integrerade tillsammans med varandra. Efter 1968 skedde enstaka uppsplittring från revoltens sociala samt politiska innehåll, således för att inom USA dem apolitiska ”hippies” blev mot dem mer politiska ”yippies”.
inom landet kom ett inriktning vid livsstil samt miljö (storfamiljer, samarbetsvillig, veganism) för att kontrastera mot enstaka partibildande smågruppsvänster samt den stora FNL-rörelsen (DFFG). Ur detta uppkom därför beneath 1970-talet några från dem nya samt bredare sociala rörelserna: kvinnorörelsen, miljörörelsen, musikrörelsen samt byalagsrörelsen.
[22]
Majrevoltens påverkan vid senare tider
[redigera | redigera wikitext]Majrevolten plats mera ett kulturell revolt än ett ekonomisk-politisk sådan, även angående precursor Pariskommunen 1871 ibland betonades. inom majrevoltens politiska arv mot eftervärlden kom för att ingå kvinnorörelsen, miljörörelsen, musikrörelsen samt byalagsrörelsen.
Kvinnorörelsens (då Grupp 8 ) innebörd besitter bara ökat sedan 1968 samt den existerar genom nyfeminismen ännu energisk inom kampen mot mansdominans samt på grund av könens lika värde. Miljörörelsen representerades från Miljöförbundet samt Jordens Vänner, samt utgjorde även ett sektion från bakgrunden mot den stora antikärnkraftskampanjen (Linje 3) beneath folkomröstningen.
Både Miljöpartiet samt djurrättsrörelsen uppkom inom denna omgivning, samt miljöfrågorna besitter sedan dess varit ständigt närvarande inom samhällsdebatten.
vänster- och högerskalanUnikt till landet fanns den progressiva musikrörelsen, "proggen", tillsammans ansenliga utomhuskonserter (Festen vid Gärdet), egna skivbolag såsom MNW samt Silence samt tidningen Musikens inflytande. Inom musikrörelsen spelades bland annat såväl rock tillsammans med politiska texter liksom spelmanslåtar. Den brett arrangerade musikteaterpjäsen Tältprojektet anses från vissa ingå inom detta svenska kulturarvet.[23]
Byalagsrörelsen (Alternativ ort, samling Samtal) stod även till enstaka ytterligare utlöpare: husockupationsrörelsen, likt inspirerades från inom tur samt ordning Italien, Västtyskland samt land.
Särskilt fanns visionen från en allaktivitetshus många energisk, samt senare tiders BZ (hus-besättare) äger överlevt via punkrörelsen. [24] detta svenska konstlivet fanns även intensivt samt gränsöverskridande beneath dessa år.[25][26]
Typiskt till dem nya sociala rörelserna fanns deras utomparlamentariska samt direktdemokratiska karaktär.
enstaka obruten tradition existerar på denna plats den frihetliga socialismen tillsammans sin arbetsplatskamp samt sin decentraliserade samhällsvision.[27][28]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Östberg, Kjell: ’’1968 då allt plats inom rörelse’’. Prisma 2002.
- ^ ett väsentlig utvärdering från Kulturrevolutionen finns inom artikeln ”Ideologins explosionspunkt inom Kina”, fryst vatten 11/1967.
- ^Panorama’68 aa,sid.
170-178
- ^Jmf: då fanns Hur; Panorama ’68
- ^Jmf: Lisa Mattsson:Familjen inom framtiden. Majrevolten i Sverige är en beteckning för händelser med anknytning till ett internationella studentprotester och till majrevolten i Paris i maj-juni 1968
Socialdemokratiska Kvinnoförbundet 1978.
- ^Panorama ’68 aa, sid. 40.
- ^Louise samt Peter Mosskin: ’’Ungdomsupproret’’. Bonniers 1969, s. 194.
- ^Panorama ’68 aa,sid.50.
- ^ Mosskin aa, s. Här berörs bl
194.
- ^ ’’Guldmöte inom Stockholm’’,’Per-Erik Lindorm (red): ’Panorama ’68’’, s. 91.
- ^Kravaller stoppade DC-matchen mot Rhodesia. Panorama '68 aa. s. 108.
- ^Panorama ’68 aa, sid. 109.
- ^Setréus, Åke (red): ’’Aktion ort i sverige 1968.a
enstaka dokumentsamling’’. U.o, u.å.
- ^ Panorama 68 aa, sid. 124-127.
- ^Panorama ’68 aa, sid. 121.
- ^Salomon, Kim/Blomqvist, Göran(red): ’’Det röda Lund’’. Lunds Universitetshistoriska Sällskap, skogsdunge 1998. sid. 35.
- ^K. Arne Blom: Student inom skogsdunge 1960–69, sidorna 236–37
- ^ Westerberg(red): ’’Världsproblem samt kyrkofrid.
Domkyrkoaktionen inom skogsdunge november 1968.’’ Fax 1970.
- ^ Jmf:Östberg, Kjell: ’’1968 då allt fanns inom rörelse’’. Prisma 2002.
- ^ Salomon, Kim/Blomqvist, Göran(red): ’’Det röda Lund’’. Lunds Universitetshistoriska Sällskap, skogsdunge 1998.
- ^Salomon, Kim/Blomqvist, Göran(red): ’’Det röda Lund’’. Lunds Universitetshistoriska Sällskap, skogsdunge 1998, förord.
- ^Jmf: Mosskin, Peter& Louise: ’’Ungdomsupproret’’.
Bonniers 1969.
- ^Lahger, Håkan: ’’Proggen’’.Atlas 2002.
- ^ Nelhans, Bertil: ’’Allaktivitet – ja dock hur?’’ Prisma 1971.
- ^Karlsson, Bo A(red): ’’Hjärtat sitter mot vänster. Svensk bildkonst 1964-1974.’’ Ordfront 1998.
- ^Nylén, Leif: ’’Den öppna konsten. Gränsöverskridningar inom detta svenska 60-talet.’’ Sv.Allm. Konstf. 1998.
- ^Jacobson, Staffan: ’’Anarkismens Återkomst’’.
skogsdunge 2006.
- ^Östberg, Kjell: ’’1968 då allt plats inom rörelse’’. Prisma 2002.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Blom, K. Arne (red): Student inom skogsdunge 1960-69. Studentlitteratur, skogsdunge 1989.
- Cassé, Roy: Mot ett gränslös gemenskap. Striden ifall Allaktivitetshusen 1969-70. Etnologiska avdelningen, Lunds högskola 1994.
- Jacobson, Staffan: Anarkismens Återkomst, India Däck Bokcafé Förlag, skogsdunge 2006.
- Karlsson, Bo A(red): Hjärtat sitter mot vänster. Svensk kultur 1964-1974.
Ordfront 1998.
- Lahger, Håkan: Proggen.
- Lindblom, Bo: Fallet Båstad. enstaka lärande inom svensk opinionsbildning. W&W 1968.
- Lindorm, Per-Erik (red): Panorama ’68. Bonniers 1968.
- Mosskin, Peter& Louise: Ungdomsupproret. Bonniers 1969.
- Nelhans, Bertil: Allaktivitet – ja dock hur? Prisma 1971.
- Nylén, Leif: Den öppna konsten. Gränsöverskridningar inom detta svenska 60-talet.
Sv.Allm. Konstf. 1998.
- När fanns Hur 1966, 1967, 1968, 1969, 1970, 1971. Forum, Sthlm.
- Palm, Göran: En orättvis betraktelse. Norstedts 1966.
- Kim Salomon samt Göran Blomqvist (red): Det röda Lund. Lunds Universitetshistoriska Sällskap, skogsdunge 1998.
- Setréus, Åke (redaktör): Aktion ort i sverige 1968. enstaka dokumentsamling. Politiska mitten tappar och allt fler anser sig ha hjärtat till höger än till vänster
U.o, u.å.
- Anders Westerberg (redaktör): Världsproblem samt kyrkofrid. Domkyrkoaktionen inom skogsdunge november 1968. Fax 1970.
- Östberg, Kjell: 1968 då allt fanns inom rörelse. Prisma 2002.
Atlas 2002.