Vad hette den viktigaste stadsstaten på kreta
Kreta
- För andra betydelser, titta Kreta (olika betydelser).
Kreta (grekiska: Κρήτη) existerar den största samt folkrikaste från dem grekiska öarna, den e största ön inom världen samt den femte största ön inom Medelhavet, efter Sicilien, Sardinien, Cypern samt Korsika.
Kreta ligger cirka km söder angående detta grekiska fastlandet.
Den besitter ett yta vid 8&#; km2 samt enstaka kustlinje vid 1&#; km. RegionenKreta existerar enstaka från Greklands tretton regioner tillsammans med cirka &#; invånare ().[1]. ett individ ifrån Kreta kallas kretensare.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Stenålder samt bronsålder
[redigera | redigera wikitext]De inledande människorna likt kom mot Kreta fanns troligen ifrån Mindre Asien alternativt Afrika.
dem kom vid talet samt levde en stenåldersliv samt tämjde djur[2]. Mellan samt kom nya immigranter ifrån Mindre Asien samt dem stora civilisationerna var. Kulturen vid Kreta beneath bronsåldern cirka kallas minoisk.
Den minoiska civilisationen
[redigera | redigera wikitext]Från byggdes dem stora palatsen nära Knossos, Faistos samt Malia.
Runt utvecklades ett text liksom för tillfället kallas linear A. Denna äger inte någonsin blivit dechiffrerad. nära förstördes palatsen, troligen från enstaka jordbävning, dock byggdes upp igen, denna gång ännu större samt mer arkitektoniskt utvecklade. Även städerna samt byarna återuppbyggdes samt handeln blomstrade.
Ungefär förstördes även dem nya palatsen, samt man existerar ej helt trygg vid orsaken.
Vad är den minoiska kulturen på Kreta känd för och hur fick den sitt namn? Nämn några fakta om Knossos och vad som är speciellt med detta palatsTidigare äger man trott för att en stort vulkanutbrott vid ön Santorini skulle äga förstört byggnaderna vid Kreta, dock ett ytterligare teori hävdar för att mykenerna förstörde den minoiska civilisationen. Mykenerna ägde ifrån denna tidsperiod total övervakning ovan Kreta såsom tillsammans tillsammans med den egeiska övärlden ingick inom den mykenska kultursfären.
dem återuppbyggde Knossos samt några mindre stor byggnad för kungligheter, texter skrivna vid mykenska tillsammans Linear B äger hittats inom Knossos samt Chania.[2]
Vid överföll dorerna ifrån Balkan Kreta samt tog övervakning ovan ön, vilket innebar detta definitiva slutet på grund av den minoiska civilisationen. tillsammans dorerna kom järnåldern, eftersom dem ägde tillsammans med sig verktyg samt vapen inom järn.
Trots detta visar Kreta enstaka starkare kontinuitet tillsammans bronsåldern än detta grekiska fastlandet. beneath talet f. Kr. inleds en orientaliskt effekt inom detta kretensiska vasmåleriet. ifrån talet noteras en klart påverkan ifrån Egypten inom skulpturen. detta kretensiska samhället visade stora likheter tillsammans detta inom Sparta.[3]
Romarriket samt detta bysantinska riket
[redigera | redigera wikitext]Vid talet ägde romarna erövrat detta mesta från Grekland samt 69 invaderade dem Kreta, dock detta tog tre tid innan ön fanns helt förlorare.
Kreta kom för att tillhöra den romerska provinsen Cyrenaika, dit även Egypten samt andra delar från Nordafrika hörde. Huvudstaden inom denna provins blev den kretensiska staden Gortyn. Ruinerna från denna tätort finns strax väster ifall den nutida staden Agii Dheka. Romarna byggde vägar samt akvedukter samt flera hundra fredliga samt välmående tid följde. tid 59 kom apostelnPaulus samt förde tillsammans sig kristendomen.
tid delades detta romerska riket samt Kreta hamnade inom detta östromerska riket såsom styrdes ifrån Konstantinopel (nuvarande Istanbul).
År erövrades Kreta från arabiska pirater. Då ägde detta romerska riket fallit samman samt läget plats kaotiskt runt läka Medelhavet. Araberna byggde bland annat enstaka borg vid ett område såsom hette Heraclium.
var ligger idag staden Heraklion, Kretas huvudort. kalenderår erövrade detta bysantinska riket (som styrdes ifrån Konstantinopel) Kreta samt en visst välstånd återkom. tid angreps Konstantinopel från detta fjärde korståget samt detta bysantinska riket föll. Kreta såldes till ett mindre summa mot Republiken Venedig. Venetianarna styrde ön tillsammans med hård grabb.
Kreta kom att tillhöra den romerska provinsen Cyrenaika, dit även Egypten och andra delar av Nordafrika hördeSkatterna fanns höga samt man exploaterade skogen samt jordbruket. Befolkningen gjorde uppror minimalt tio gånger.
Det osmanska riket
[redigera | redigera wikitext]År erövrade detta osmanska riket Kreta ifrån Venedig.[4] Staden Heraklion gjorde dock motstånd[5] samt plats omringad inom 24 kalenderår innan man gav upp.
beneath dem kommande år styrde turkarna ön samt även idag beskattade man människor hårt. Man tvingade även människor för att omvända sig mot islam, fast den större delen förblev kristna.
Ruinerna av denna stad finns strax väster om den nutida staden Agii DhekaBefolkningen gjorde flera uppror, inledande gången kalenderår utbröt detta grekiska frihetskriget samt blev Grekland ett självständig stat. Kreta ingick dock ej inom denna stat, utan styrdes från Egypten innan ön återlämnades mot turkarna.
Självständigheten samt den tyska ockupationen
[redigera | redigera wikitext]blev slutligen Kreta självständigt, tillsammans med hjälp från bland andra Storbritannien.
dem flesta från Kretas invånare ville äga ett union tillsammans Grekland, samt ett sådan kom mot stånd 30 femte månaden i året
Den 21 femte månaden i året började den tyskainvasionen från Kreta. Efter ett sju dagar ägde tyskarna vunnit samt ockuperade ön fram mot beneath läka ockupationen förekom kretensiska motståndsaktioner, vilka tyskarna hämnade genom för att bränna ner bota byar.
Efter andra världskriget återhämtade sig Kreta ganska snabbt tackar vare sitt jordbruk samt, ifrån talet, även turismen. Idag finns detta minnesmärken samt museer ovan all ön. vid Kretas norra kust går båtturer till beskådning från nedskjutna krigsflygplan.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kreta existerar km utdragen samt 60&#;km bred samt därmed störst från dem grekiska öarna.
Ön existerar Medelhavets femte största ö samt besitter enstaka yta vid 8 &#;km². Kreta ligger längs e breddgraden, vilket existerar inom jämnhöjd tillsammans bland annat norra delarna från Marocko, Algeriet samt Tunisien. Cirka 50&#;km söder angående Kreta ligger den lilla ön Gavdos liksom existerar världsdelen Europas sydligaste område.
Det finns fyra stora bergskedjor vid Kreta: Lefka Ori (Vita bergen), Psiloritisbergen (Idabergen), Lasithibergen samt Sitiabergen. Kretas högsta fjäll finns inom Psiloritisbergen; berget Ida alternativt Psiloritisberget, vilket existerar m högt. detta finns flera högplatåer inom bergskedjorna, var jorden existerar bördig samt odlingsklimatet gynnsamt.
var kultiveras bland annat oliver, vindruvor samt apelsiner.
Kretas längsta älv, Geropotamus, existerar 45&#;km utdragen. Den längsta bergsklyftan existerar Samaria-ravinen inom Lefka Ori. Den existerar 17&#;km utdragen samt faller m.
Andra stora städer är Chania och Rethymnon som är Kretas näst, respektive tredje, största staddetta finns bara ett insjö vid ön, stort insjövatten Kournas.
Kretas största tätort existerar Heraklion, liksom existerar Greklands femte största ort. Strax söder angående Heraklion ligger detta minoiska palatset Knossos.
Kreta äger en stort antal turistorter, framförallt Chania tillsammans dess omnejd samt Rethymnon. Mindre turistorter existerar Agia Pelagia, Agios Nikolaos samt Hersonnisos vilket några modell.
Djurliv
[redigera | redigera wikitext]Då Medelhavet skapades genom för att Atlanten bröt igenom nära Gibraltar sund till omkring 4 miljoner kalenderår sedan, skapades enstaka personlig artpopulation bland dem varelse vilket inrättat sig vid ön.
mot modell dvärgflodhästsarten Hippopotamus creutzburgi, dvärgelefantenPalaeoloxodon creuzburgi samt en flertal arter små hjortar från släktet Candiacervus. Dessa större däggdjur utrotades nära människornas tillträde mot ön.
Redogör kortfattat för den minoiska handelnen antal smågnagare, endemiska på grund av Kreta, utvecklades även. Dessa äger även utrotats angående än inom långsammare takt. Endast en litet däggdjur, näbbmusenCrocidura zimmermanni lever kvar inom dem inre delarna från ön. Stenmården inplanterades vid ön beneath förhistorisk period, troligen på grund av för att bekämpa gnagare. AgrimigetenCapra hirus cretica existerar ett vildget vid ön, likt stammar ifrån tidiga domesticerade fårarter, liksom förvildats vid Kreta.[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Svenska
[redigera | redigera wikitext]- Chadwick, J., Mykenes röst.
Tolkningen från Linear B, huvudstaden, Aldus/Bonniers
- Palmer, L.R., Knossos samt Mykene. vad lertavlorna berättar, huvudstaden, Wahlström & Widstrand Båda böckerna existerar lättlästa samt intressanta fynd till den vilket lyckas hitta dem.
- Winbladh, M-L., Minoer samt mykenare vid Västkreta. dem Svensk-Grekiska utgrävningarna inom Chaniá (Minoans and Mycenaeans in west Crete.
The Greek-Swedish Excavations at Chaniá), huvudstaden
- Winbladh, M-L., Kreta. legender samt föda inom Minoernas planet, Natur & tradition
- Winbladh, M-L., Arkeologens eskapader. enstaka museikvinnas memoarer, huvudstaden
- Winbladh, M-L., MANNEN ifrån KRETA. ifall älskade, vendettor samt hedersmord, Häftad.
sidor. Boken existerar rikt illustrerad tillsammans med författarens teckningar. huvudstaden
Engelska
[redigera | redigera wikitext]- Davaras, C., Guide to Cretan Antiquities, Park Ridge, Noyes P.
- Evans, A., The Palace of Minos at Knossos, fyra volymer, London –
- Fitton, J. L., Minoans, London, British Museum press Ingår inom följd Peoples of the past.
- Higgins, R., The Archaeology of Minoan Crete, London, Thames & Hudson
- Higgins, R., Minoan and Mycenaean Art, London, Thames & Hudson
- Hood, S., The Minoans.
Crete in the bronze age, London, Thames & Hudson,
- Macdonald, C. & Driessen, J., ”The drainage struktur of the domestic quarter in the palace at Knossos”, British School of Archaeology 83,
- MacGillivray, J.A., ”Return to the Labyrinth: A clew to the Function of the Minoan palaces”, Athena Review, Vol.3, No.3,
- Manning, S., A test of time: the volcano of Thera and the chronology and history of the Aegean and east Mediterranean in the mid second millennium BC, Oxford, Oxbow Books
- Schallin, A.-L., ”Islands beneath influence.
The Cyclades in the late bronze age and the natur of Mycenaean presence”, Studies in Mediterranean Archaeology , Jonsered, Paul Åströms Förlag
- Thompson, G., , Studies in ancient Greek samhälle. The prehistoric Aegean, London, Lawrence & Wishart
- Warren, P., The Aegean civilizations. From ancient Crete to Mycenae, Oxford, Phaidon , 2:a uppl.
- Warren, P., ”Minoan Crete and ecstatic religion”, Sanctuaries and cults in the Aegean bronze age.
Proceedings of the first international symposium at the Swedish Institute in Athens, 12–13 May, , (Hägg, R. samt Marinatos, N. red.), huvudstaden
- Vasilakis, A., Minoan Crete: From myth to history, Athens, Adam Editions Oerhört utmärkt samt prisvärd volym angående Kretas traditioner. Finns inom dem flesta affärer, även s.k. supermarkets.
- Vasilakis, A., Heraklion Archaeological Museum, Athens, Adam Editions ett många fin samt prisvärd läsning, dock saknar kunskap angående dem utställda föremålen.
Knossos
[redigera | redigera wikitext]- Brown, A., Arthur Evans and the palace of Minos, Oxford, Ashmolean Museum många intressant fotobok ifall utgrävningarna inom Knossos kring förra sekelskiftet.
Finns inom Arkeologiska museet inom Iraklion.
- Castleden, R., The Knossos labyrinth, London & N.Y., Routledge
- Castleden, R., Knossos. Temple of the Goddess, Athens, Efstathiadis Group S.A.,
- Farnoux, A., Knossos. Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Var börjar Greklands historia?, Vad hette sagokungen som gav namn på en kultur?, Vad hette den viktigaste staden på Kreta? and more
Unearthing a legend, N.Y., Thames & Hudson, ett arkeologisk fullträff. inom denna lilla volym finns allt, inklusive en rikt bildmaterial.
- MacGillivray, J. A., Minotaur: Sir Arthur Evans and the archaeology of the Minoan myth, N.Y., Hill & Wang många omstridd läsning ifall Evans samt hans komplexa person.
- Hallager, E., ”The Mycenaean Palace at Knossos”, Medelhavsmuseet, Memoir 1, huvudstaden enstaka ännu aktuell översyn från ämne likt visar för att mykenarna bodde inom Knossos samt vid Kreta.
Skriven från FD Erik Hallager, utgrävningsledare inom Chaniá.
Konst
[redigera | redigera wikitext]- Kontorli-Papadopoulou, L., Aegaean frescoes of religious character, Studies in Mediterranean Archaeology , götet, Paul Åströms Förlag
- Preziosi, D. & Hitchcock, L., Aegean Art and Architecture, Oxford
- Säflund, Gösta, Etrusker.
vad menade ni egentligen? Etruskiskt bildspråk – emblem samt fras, Studies in Mediterranean Archaeology-Pocket book 74, Partille, Paul Åströms förlag
- Wängberg-Eriksson, K., Josef Frank. Livsträd inom krigens skugga, skogsdunge
Myt samt religion
[redigera | redigera wikitext]- Burkert, W., Greek tro, Massachusetts
- Gesell, G.C., Town, Palace and House Cult in Minoan Crete.
Studies in Mediterranean Archaeology 67, götet
- Gesell, C.G., ”The place of the Goddess in Minoan society”, Minoan kultur. Proceedings of the Cambridge Colloquium , Krzyszkowska O.H. samt Nixon L. (red.), Bristol
- Kazantzakis, N., Report to Greco, Oxford, Cassirer
- MacGillivray, J. A., ”Labyrinths and bull-leapers”, American Journal of Archeology, Nov./Dec.
- Marinatos, N. & Hägg, R., ”Anthropomorphic cult images in Minoan Crete?”, Minoan gemenskap. Proceedings of the Cambridge Colloquium (Krzyszkowska, O. H. samt Nixon, L. red.) Bristol
- Marinatos, N., Art and tro in Thera. Huvudstaden i denna provins blev den kretensiska staden Gortyn
Reconstructing of bronze age kultur, Athens
- Nilsson, M. P:n, The Minoan-Mycenaean tro and its survival in Greek tro, 2:a uppl., Gleerup, skogsdunge
- Renfrew, C., ”Questions of Minoan and Mycenean cult”, Sanctuaries and cults in the Aegean bronze age. Proceedings of the first international symposium at the Swedish Institute in Athens, 12–13 May, , Hägg, R.
samt Marinatos, N. (red.), huvudstaden
- Rutkowski, B., The cult places of the Aegean, New Haven samt London, Yale Univ. Press
- Warren, P., ”Minoan tro as Ritual Action”, Studies in Mediterranean Archaeology-Pocket book 72, Partille, Paul Åströms förlag
- Xanthoudides, S., ”The kernos in the Greek Orthodox church”, British School of Archaeology XII, –
- Åström, P.
(red.), Journal of Prehistoric tro, vol.1 samt 14, götet samt Jonsered , Paul Åströms Förlag.