Är det stressigt att jobba som sjuksköterska

Intervjun

Emma Brulin äger helikopterperspektiv vid vårdpersonalens arbetsmiljö. Den före detta sjuksköterskan leder inom dygn flera forskningsprojekt ifall bland annat stress samt utbrändhet, samt besitter anlitats vilket specialist inom den allt mer infekterade frågan ifall 11 timmars dygnsvila.

"Det existerar komplext samt svårt. Jag äger ingen svar.

, 2020)

dock arbetsbelastningen existerar enstaka nödvändig faktor vilket man behöver ta hänsyn till", säger denna mot Vårdfokus.

Från byrå vid tionde våningen besitter denna utsikt ovan all Karolinskas sjukhus- samt universitetsområde inom Solna. ett lika god sammanfattning vid hälso- samt sjukvårdens arbetsmiljö får Emma Brulin genom sin undersökning vid Institutet på grund av miljömedicin.

Resultaten delas tillsammans bland annat Myndigheten till arbetsmiljökunskap, liksom inom sin tur visar upp dem på grund av regeringen.  

Intresset till vårdpersonalens villkor väcktes redan beneath studietiden vid sjuksköterskeprogrammet, vilket påbörjades inom huvudstaden samt avslutades inom Umeå. Genom Vårdförbundet engagerade denna sig på grund av skäliga ingångslöner samt syntes emellanåt inom media.

– Rättigheter samt rätt och jämlikhet existerar viktigt på grund av mig.

Efter certifikat fick varenda kursare arbete vid sjukhuset. Jag blev ej ens kallad mot samtal. Man förmå bara spekulera inom ifall detta fanns en samband tillsammans mitt fackliga arbete…

Första jobbet liksom vårdpersonal blev därför inom Kriminalvården, var denna tidigare arbetat likt vårdare. Efter ett sväng likt vårdpersonal inom Norge hamnade denna sålunda småningom inom skolbänken igen.

denna ägde då även ett kandidatexamen inom statsvetenskap samt fyllde vid tillsammans enstaka mästare inom global välbefinnande.

Sjuksköterskor som känner att organisationen bryr sig om och uppskattar dem är mindre stressade

då nuvarande maken, liksom existerar doktor, skulle utföra AT-tjänstgöring valde paret för att flytta mot Östersund var Emma Brulin fick arbete vid Folkhälsomyndigheten. 2016 doktorerade denna nära Mittuniversitetet.

– detta fanns både ”push”- samt ”pull”-faktorer liksom fick mig för att lämna sjuksköterskeyrket. Min lekamen klarade ej från skiftgången. Jag kunde ej avsomna då jag ägde jobbat kväll.

då jag vikarierade vid vårdavdelningar beneath studietiden trivdes jag däremot jättebra, då avslappnad jag möten samt ledning samt kunde koncentrera mig helt vid patienterna. dock jag tycker angående för att forska, särskilt ifall organiseringen från sjukvården, detta såsom kallas health management.

Känner socialt stöd

Tillsammans tillsammans med sin forskargrupp genomför Emma Brulin inom ljus kontinuerliga enkätundersökningar tillsammans en representativt urval från 24 000 sjuksköterskor, doktor samt undersköterskor till för att ta reda vid hur dem upplever bland annat trivsel, arbetsmiljö samt stress.

– Sjuksköterskor uppger inom högre grad än medicinsk expert samt undersköterskor för att dem känner socialt stöd samt socialt kontext vid jobbet.

Samtidigt existerar stödet ifrån ledarskapet allmänt uselt, vilket existerar anmärkningsvärt.

Det visar ett nytt forskningsprojekt

oss ser även för att arbetsmiljön existerar förbättrad inom kommuner än inom regioner samt för att balansen mellan privatliv samt arbetsliv existerar en bekymmer till många.

Resultaten stämmer överens tillsammans med, samt ligger ibland mot bas på grund av, andra organisationers rapporter ifall måendet bland vårdpersonal.

mot modell bekräftar Emma Brulins siffror detta såsom framkommit inom Vårdförbundets nyligen presenterade Novus-undersökning ifall unga samt nyutbildade.

– Sjuksköterskor upplever höga emotionella krav. Särskilt klart existerar detta bland dem likt besitter mindre än fem års yrkeserfarenhet. från dem uppger 62 andel för att dem önskar lämna sitt sysselsättning samt 38 andel rapporterar milda alternativt svåra symptom vid utmattning.

De liksom skattar sin arbetstid mot mer än 45 timmar inom veckan existerar ett ytterligare samling tillsammans ökad fara på grund av utbrändhet.

– detta existerar både förvånande samt oroande eftersom detta förmå bidra mot sämre vårdkvalitet, felbedömningar alternativt vårdskador liksom inom sämsta fall leder mot dödsfall.

inom förlängningen påverkar detta även detta sociala stödet mellan kollegor negativt eftersom detta finns ett fara för att man distanserar sig emotionellt, säger Emma Brulin.

Följer individer timma på grund av timma

Forskargruppen besitter även ingång mot ett grupp uppgifter – sålunda kallad ”kohort” – tillsammans omfattande kunskap ovan arbetstider på grund av samtliga medarbetare inom område huvudstaden.

Uppgifterna existerar hämtade direkt ifrån lönesystemet Heroma.

– detta fullfölja för att oss förmå följa individer ljus på grund av dygn, timma på grund av timma. Genom för att korsköra den statistiken tillsammans Försäkringskassan samt Socialstyrelsens lista kunna oss titta hur olika skift påverkar hälsan. mot modell vilka riskfaktorer vilket finns kopplat mot ständig mörker.

vid därför vis förmå oss utarbeta förslag vid riktlinjer.

I framtiden önskar denna länka samman individdata tillsammans uppgifter angående vårdinstitution samt regioner var individerna arbetar.

– Då skulle oss behärska titta vid organisatoriska faktorer såsom hälso- samt sjukvårdsledningar är kapabel styra ovan.

Emma Brulin har helikopterperspektiv på vårdpersonalens arbetsmiljö

Bland annat vet oss för att antalet patienter per vårdpersonal varierar stort mellan olika regioner. Hur många påverkar detta arbetsmiljön samt patientsäkerheten? inom ett jämförelse skulle man behärska att fatta beslut eller bestämma något vilken personaltäthet liksom existerar optimal till enstaka viss verksamhet.

Olika vilobehov beroende vid belastning

Nyligen fanns Emma Brulin ett från författarna på baksidan en kunskapsunderlag angående begränsad dygnsvila, beställd från Afa Försäkring, tillsammans anledning från dem skärpta kraven vid 11 timmars vila beneath enstaka 24-timmarsperiod likt infördes 1 oktober 2023.

– Uppdraget plats för att ta reda vid vad såsom potentiellt förmå hända då man förlänger vilotiden, samt vilket man behöver tänka vid inom ett sådan på denna plats förändring.

ett aspekt existerar för att man möjligen lägger in fler riskpass inom schemat alternativt förlänger vissa pass.

I kunskapsunderlaget ingick enstaka forskningsöversikt. vad kom ni fram till?

– detta finns inga tydliga påverkan var man jämför 11 timmars dygnsvila tillsammans 10 alternativt 12 timmar. Däremot finns studier vilket visar för att vykort vilotid, vilket definieras såsom mindre än 11 timmar mellan arbetspassen, påverkar sömnen samt därmed hälsan ovan period.

detta innebär ett fara eftersom utmattning är kapabel leda mot ohälsa samt olyckor.

Debatten angående dygnsvilan äger blivit polariserad. Kritikerna menar för att detta saknas undersökning vid detta på denna plats området, medan förespråkarna hänvisar mot specifika studier. Vem äger rätt?

– Båda. detta oss vet existerar för att oss behöver sömn samt återhämtning, samt detta finns stöd inom forskningen på grund av mer än 11 timmars dygnsvila.

dock mig veterligen finns inga svenska studier, samt bara en fåtal internationella, liksom tar hänsyn mot olika verksamheter samt mot arbetsbelastningen. förmå ni ta rast samt erhålla återhämtning beneath arbetspasset – sitta ner samt fika alternativt äger perioder då patienter inom huvudsak sover – möjligen ej vilobehovet efter passet existerar lika stort.

inom flera blåljusyrken finns mot modell tillfälle mot återhämtning vid arbetsplatsen.

Ambulanssjuksköterskor vilket jobbar inom glesbygd framhåller för att deras arbetsbelastning existerar lägre än inom storstäderna samt för att dem ej far illa från dygnspass. Skulle detta vandra för att utföra studier vid just den gruppen?

– oss försöker utöka vår kohort tillsammans arbetstidsdata på grund av för att titta vid olika kontexter.

dock just för tillfället besitter oss ej resurserna.

Tror ni för att detta existerar möjligt tillsammans med olika regler ifall dygnsvila beroende vid geografi?

– detta man kunna konstatera existerar för att samtliga ej äger identisk arbetsförhållanden. detta ser olika ut överallt samt just arbetsbelastningen existerar enstaka betydelsefull faktor likt man behöver ta hänsyn till.

Kan ej detta bli orättvist?

– detta på denna plats existerar både komplext samt svårt.

Jag besitter ingen svar.

De är också mer effektiva på arbetet och mindre benägna att byta jobb

dock tänk således här: Jag besitter 36 inom skostorlek. Min man besitter 43. detta skulle existera väldigt opraktiskt på grund av mig för att arbeta inom hans fotbeklädnad. angående någon skulle yttra för att nej, detta blir orättvist ifall ni besitter olika stora fotbeklädnad – då skulle detta bli enstaka orättvisa inom sig.

Den före detta sjuksköterskan leder i dag flera forskningsprojekt om bland annat stress och utbrändhet, och har anlitats som expert i den allt mer infekterade frågan om 11 timmars

Rättviseaspekten existerar förstås nödvändig ur en rent mänskligt perspektiv. Därför måste man lyssna vid medarbetarna då enstaka sådan på denna plats förändring implementeras.

Vad existerar viktigt för att tänka på?

– Transparens samt inkludering. Vilka förhållanden finns just på denna plats samt hur kunna oss åtgärda detta vid bästa sätt?

Glesbygdsambulanserna existerar ej unika. flera reser även långt till för att arbeta vid vårdinstitution. samtliga bor ej var vården utförs.

Emma Brulin bor ej heller var hennes sysselsättning utförs.

Vad är det som gör att sjuksköterskor trivs och stannar på jobbet? En viktig faktor är att det råder ett bra samarbetsklimat där det är tillåtet att fråga och ge råd i det dagliga arbetet

samt denna erkänner för att denna ej lever såsom denna lär.

– Nej, jag får sällan återhämtning samt tillräcklig vila då jag existerar inom huvudstaden. Då blir detta 12-13-timmarspass vid byrå. dock jag tar igen detta tillsammans med mindre dagar hemma inom Östersund då jag hämtar barnen tidigt.