Vilken sand ska man ha till betong

Fundamentala attribut hos betongkonstruktioner

Det oss vanligtvis kallar betong består från cement, vätska samt ballast. Ballasten är kapabel bestå från småsten, natursten, krossat stenmaterial, lättklinker etc.

ifall annat bindemedel än cement plus dricksvatten, såsom t.ex. bitumen, används utför man en förtydligande tillägg samt talar ifall asfaltbetong.

inom fortsättningen används termen betong till betongmaterial, såsom besitter cement samt vätska vilket bindemedel. Genom för att betong existerar mer alternativt mindre flytande inom färskt tillåtelse samt hårt sedan cementet besitter hydratiserat (härdat), kunna man enkel tillverka dem maximalt skiftande former genom gjutning alternativt sprutning.

Genom för att variera mängder samt attribut hos beståndsdelarna kunna man åstadkomma en betongmaterial tillsammans med attribut, såsom varierar inom många vida gränser.

Betong besitter inom sig upphöjd styrka nära tryckbelastning dock dålig nära dragbelastning. dem konstruktioner likt vore tänkbara för att realisera beneath liknande förutsättningar skulle ej bli särskilt ekonomiska. på grund av för att åstadkomma konstruktionselement, såsom klarar andra belastningar än rent tryck måste man utveckla betongens förmåga för att ta upp dragkrafter.

Detta görs genom för att gjuta ihop betongen tillsammans andra ämne, såsom äger god draghållfasthet.

detta vanligaste existerar för att man gjuter in stänger från stål inom betongen. Man armerar den. Tekniken för att dimensionera samt utforma armering från betong existerar följaktligen lika nödvändig likt tekniken för att framställa betong tillsammans önskade egenskaper.

Om man använder förhållandevis många dricksvatten nära tillverkningen, sålunda får man enstaka lättbearbetad massa, såsom dock riskerar för att separera nära gjutningen.

Man får även massiv krympning nära härdningen samt nedsänkt hållfasthet. ifall man tar enstaka mindre vattenmängd sålunda ökar hållfasheten samt krympningen reducerar normalt.

Bearbetbarheten blir sålunda dålig nära små vattenmängder för att detta ej går för att kompaktera betongen, varför hållfasthet samt beständighet blir dåliga från detta skälet. Genom för att nyttja olika tillsatsmedel samt fillermaterial kunna man minska vattenmängden samt ändå bibehålla bearbetbarheten. Detta existerar ett förutsättning till utvecklingen från höghållfast betong.

Krympningen går inte någonsin för att erhålla försvunnen helt. Ingjuten armering krymper dock ej - ej heller betongens omgivning, exempelvis enstaka berggrund. hindrad krympning existerar därför en belastningsfall, likt måste beaktas från konstruktören.
Betong, vilket står beneath ständig tryck deformeras sakta.

Fenomenet kallas krypning . detta förorsakar bekymmer inom form eller gestalt från stora nedböjningar på grund av exempelvis spännarmerade brokonstruktioner.

Armerad betong

Armering från betong åstadkoms normalt genom ingjutning från stålstänger alternativt nät, liksom består från sammansvetsade stålstänger. vid senare tidsperiod besitter tekniken för att blanda in fibrer från exempelvis stål utvecklats.

Fibrernas längd ligger runt några tiotals mm samt deras diameter runt några tiondels mm. Fiberbetongproduktion existerar dock förhållandevis dyrbar samt detta går ej heller för att åstadkomma identisk bärförmåga vilket tillsammans med ingjutna stålstänger. Armeringsstängerna måste bringas för att samverka tillsammans med den omgivande betongen. detta vanligaste existerar för att armeringsstängerna nära valsningen förses tillsammans tvärgående räfflor, liksom ger ingrepp inom betongen.

Även ifall ståls styvhet existerar större än betongs, därför påverkar ingjutet stål ej betongens uppförande nämnvärt mot för att börja tillsammans nära pålastning. Anledningen existerar för att stålmängden existerar många mindre än betongmängden. "Betongen känner ej från stålet" innan den spricker. Då börjar armeringen utföra sig gällande samt börjar vid allvar för att ta upp krafter.

Härvid ökar sprickornas bredd. Denna uppsprickning existerar en bekymmer både till estetiken samt till beständigheten. Problemet går dock för att bemästra genom för att utforma armeringen sålunda för att sprickorna håller sig små. Sprickor tillsammans med enstaka bredd från cirka 0,2 mm syns ej vid något avstånd samt dem innebär ej heller för att den alkaliska miljö, vilket behövs till för att armeringen skall existera korrosionsskyddad, påverkas inom nämnvärd grad.

När betongen spricker upp reducerar dess styvhet.

detta innebär för att nedböjningarna hos exempelvis ett betongbalk kunna bli besvärande stora angående balken existerar slank. nära liknande konstruktioner används ofta spänd armering - vanligtvis s.k. efterspänd armering. Den tekniken innebär för att rör gjuts in inom betongen. Efter hårdnandet dras knippen från ståltråd genom rören. Ståltrådsknippena spänns sedan tillsammans domkrafter mot betongkonstruktionen samt förankras därefter.

Härigenom blir betongen initiellt tryckt samt ett böjbelastning innebär för att tryckspänningarna reducerar innan dem förändras mot dragspänningar samt uppsprickning sker. Betongkonstruktionen blir styvare samt dessutom reducerar korrosionsrisken till armeringen genom för att sprickorna existerar obefintliga alternativt små.

Utvecklingstendenser samt forskningsområden

På materialsidan pågår ett fortsatt tillväxt mot allt högre hållfastheter.

Man är kapabel idag inom praktisk produktion nyttja hållfastheter, såsom existerar numeriskt värde à tre gånger högre än dem hållfastheter, vilket användes vid 1970-talet. inom laboratorierna förmå man tillverka betong, likt existerar lika kraftfull vilket stål inom lägre kvaliteter. Höga betongkvaliteter ställer krav vid armeringen, såsom måste behärska samverka tillsammans den starkare betongen.

bedömning från nya betongkvaliteter genom laboratorieprovning samt datorsimulering från deras brottmekanik existerar en viktigt forskningsområde.

Fiberarmerad betong existerar en ämne, vilket delvis besitter andra attribut än stångarmerad betong. Tillverkningen innebär även speciella bekymmer, likt ej föreligger nära normal betong.

enstaka vanlig tillämpning till fiberarmerad betong existerar bergförstärkning tillsammans sprutad betong.

Utvecklingen från nya fibermaterial, analysen från dessa samt framtagande från ingenjörsmässiga metoder på grund av dimensionering pågår.

Misslyckanden tillsammans för att åstadkomma tillräckligt beständig betong på grund av utomhuskonstruktioner besitter lett mot en grundlig forskningsarbete. Aktuella ämnen rör frakt samt frysning från vätska inom betongens porsystem, effekt från tösaltning, karbonatisering från betongen beneath effekt från fukt samt luftens koldioxid, korrosionsskydd från armering samt reparationsteknik.
Kraven vid för att skydda våra naturtillgångar leder mot ökad användning från krossat stenmaterial såsom ballast.

Sådan betong kräver ytterligare receptur än vanlig betong. detta existerar ej heller fullt utrett vilka mekaniska attribut sådan betong erhåller. Användning från återvunnen betong på grund av tillverkning från fräsch betong ökar också.

Arbetsmiljökrav äger gjort detta intressant för att förbättra självkompakterande betong, såsom ej kräver vibrering beneath gjutprocessen.

Sådan betongs mekaniska attribut behöver undersökas. Armering från enklare ämne än stål, t.ex. fiberarmerad plast, existerar även intressant ur denna aspekt.

Forskningen inom betongområdet nära avdelningen till Byggkonstruktion kommer för att artikel inriktad vid för att inom nära samarbete tillsammans med materialforskarna undersöka förutsättningarna på grund av användningen från nyutvecklade materialvarianter inom konstruktioner från armerad betong.

Innehållsansvarig:admin@byv.kth.se

Tillhör: avdelningen på grund av byggvetenskap

Senast ändrad: 2021-05-03