blykbox.pages.dev






Vilka instrument är med i bergakungens sal

Peer Gynt (Grieg)

Peer Gynt, Op. 23, existerar musiken mot Henrik Ibsens verk tillsammans identisk namn ifrån 1867, komponerat från den norska kompositören Edvard Grieg 1875. Den spelades nära uruppspelningen den 24 månad 1876 inom Oslo (då kallat Christiania).

I bergakungens sal (I Dovregubbens hall) är ett stycke orkestral musik som komponerades av Grieg för den sjätte scenen i akt två av Ibsens Peer Gynt

1888 samt 1891 valde Grieg ut åtta från satserna till för att utföra numeriskt värde fyrsatsiga sviter: lyxrum No. 1, Op. 46, samt lyxrum No. 2, Op. 55. Några från dessa satser äger tagit ställe inom populärkulturen.

Ursprungligt partitur, Op. 23

[redigera | redigera wikitext]

Länge fanns sviterna dem enda delarna från musiken såsom fanns tillgängliga, eftersom den ursprungliga partituren ej publicerades förrän 1908, en kalenderår efter Griegs död, från Johan Halvorsen.[1] Olika inspelningar äger gjorts från musiken.

Vissa inspelningar såsom hävdas innehålla den kompletta musiken består från 33 utdrag.[2] Inspelningen från Ole Kristian Ruud existerar uppdelad inom 49 delar.[3] Båda innehåller flera verser ifrån dramat, upplästa från artist.

Den ursprungliga partituren innehåller 26 satser:[1] Satser inom fetstil framställdes från Grieg mot numeriskt värde sviter.

  • Akt inom
    • Preludium: I bryllupsgården
    • Halling
    • Springar
  • Akt II
    • Preludium: Bruderovet / Ingrids klage
    • Peer Gynt og seterjentene
    • Peer Gynt og den grønnkledde
    • På ridestellet skal storfolk kjennes
    • I bergakungens sal / I Dovregubbens hall
    • Dans från Dovregubbens datter
    • Peer Gynt jages från troll
    • Peer Gynt og Bøygen
  • Akt III
    • Preludium: inom skogen
    • Solveigs sang
    • Åses død
  • Akt IV
    • Preludium: Morgonstämning / Morgenstemning
    • 'Tyven og heleren)'
    • Arabisk dans
    • Anitras dans
    • Peer Gynts serenade
    • Peer og Anitra
    • Solveigs sang
    • Peer Gynt ved Memnonstøtten
  • Akt V
    • Preludium: Peer Gynts hjemfart.

      Stormfull aften ved kysten

    • Skipsforliset
    • Solveig synger inom hytten
    • Nattscene
    • Pinsesalme
    • Solveigs vuggevise

Det kompletta partituret mot musiken innehåller flera sånger samt sångstycken. detta troddes artikel tappat bort eller missat fram mot 1980-talet, samt äger bara framställts inom sin totalitet sedan dess.[4]

Svit No.

1, Op. 46

[redigera | redigera wikitext]

  1. Morgenstemning
  2. Åses død
  3. Anitras dans
  4. I bergakungens sal / I Dovregubbens hall

Svit No. 2, Op. 55

[redigera | redigera wikitext]

  1. Bruderovet.

    I bergakungens sal (norska: I Dovregubbens hall[1]) är ett kortare stycke musik av Edvard Grieg

    Ingrids klage

  2. Arabisk Dans
  3. Peer Gynts hjemfart (Stormfull aften vid havet)
  4. Solveigs Sang

Ursprungligen ägde den andra sviten en femte siffra, Dans från Dovrekungens datter, dock Grieg tog försvunnen detta.

Kända satser

[redigera | redigera wikitext]

I bergakungens sal

[redigera | redigera wikitext]

I bergakungens sal (I Dovregubbens hall) existerar en stycke orkestral melodier vilket komponerades från Grieg till den sjätte scenen inom akt numeriskt värde från Ibsens Peer Gynt.

Ursprungligen plats detta enstaka sektion från Opus 23, dock plockades sedermera ut vilket detta sista stycket inom Peer Gynt, lyxrum siffra 1, Op. 46.

Stycket spelas då den eponyma Peer Gynt, inom enstaka drömlik fantasi, inträder "den gamla bergakungens kungliga hall". Scenens introduktion följer sedan: "Dovregubbens kongshal. massiv forsamling af hoftrolde, tomtegubber og hougmænd.

Dovregubben inom højsædet tillsammans krone og spir. Hans børn og nærmeste slægtninge til begge sider. Peer Gynt står fora ham. Stærk røre inom salen." dem sjungna raderna existerar scenens inledande rader.[5]

Grieg skrev "Och sålunda äger jag gjort något mot «I bergakungens sal», liksom jag bokstavligt ej kunna tåla för att lyssna vid, således såsom detta klingar från komockor, från norsknorskhet samt självgodhet!

dock jag förväntar mig för att ironin bör behärska kännas."[6]

Musiken

[redigera | redigera wikitext]

Det kända temat inom numeriskt värde fraser, skrivet inom H-moll:

Det enkla temat börjar långsamt samt tyst inom orkesterns lägsta lista, ursprunglig spelat från celli samt fagott. Efter för att äga reciterats ändras huvudtemat enkel tillsammans några stigande noter, dock transponerat upp ett full kvint - mot F#-dur, den dominanta tonen, dock tillsammans med sänkt sext - samt spelat vid andra instrument.

23 (där bland annat I bergakungens sal ingår), Våren (op

De numeriskt värde instrumentgrupperna rör sig sedan in samt ut inom olika oktaver, innan dem mot slut "kolliderar" tillsammans med varandra vid identisk tonläge. Tempot ökar sedan successivt mot prestissimo finale, vartefter musiken blir starkare samt starkare samt mer musikaliskt.

Texten Peer Gynt

[redigera | redigera wikitext]

(hovtrollen): Slagt ham!

Kristenmands søn besitter dåret
Dovregubbens veneste mø!
Slagt ham!
Slagt ham!
(en trollunge): Må jeg skjære ham inom fingeren?
(en ytterligare trollunge): Må jeg rive ham inom håret?

Några av hans mest kända verk är musiken till Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt, op


(en trolljungfru): Hu, hallå, lad mig bide ham inom låret!
(trollhäxa tillsammans enstaka stav): Skal denne lages til sod og sø?
(en ytterligare trollhäxa, tillsammans slaktarkniv): Skal han steges vid spid alternativt brunes inom gryde?
(bergakungen): Isvand inom blodet!

Morgonstämning

[redigera | redigera wikitext]

Morgonstämning (Morgenstemning[7]) existerar ett sammansättning ifrån Griegs Op.

23, liksom plats enstaka sektion från den inledande från fyra satser inom lyxrum 1, op. 46.

46

Tillsammans tillsammans I bergakungens sal existerar Morgonstämning enstaka från Griegs maximalt välkända verk samt ofta använd inom filmer, TV-reklam samt serier.

Stycket avbildar soluppgången beneath akt fyra, scen fyra inom Ibsens teaterstycke, var den eponyma hjälten existerar strandsatt inom den marockanska öknen efter för att hans kompanjon tog hans lyxbåt samt övergav honom medan han sov.

Scenen börjar tillsammans nästa beskrivning:

Daggry. Trægruppen tillsammans med akazier og palmer. Peer Gynt inom træet tillsammans med afbrukken kvist inom hånden holder sig enstaka sværm abekatte fra livet.[8]

I samt tillsammans för att sviten äger tagit stycket ur sitt ursprungliga kontext existerar detta ej speciellt känt inom sin ursprungliga miljö, samt bilden från Griegs skandinaviska ursprung framträder oftare inom lyssnarnas hjärnor än den öken den skrevs till för att avbilda.[7]

Solveigs sång

[redigera | redigera wikitext]

Solveigs sång (Solveigs sang) sjungs från Solveig inom den fjärde akten från Griegs Peer Gynt Op.

23, samt inom lyxrum siffra 2, op. 55.

Den norska texten lyder (från innan stavningsreformen):

Kanske vil der vandra både Vinter og Vår,
og næste Sommer tillsammans med, og detta hele År; —
dock engang vil ni komme, detta véd jeg visst;
og jeg skal nok vente, for detta lovte jeg sidst.
Gud styrke dig, hvor ni inom Verden går!
Gud glæde dig, hvis ni for hans Fodskammel står!
Her skal jeg vente til ni kommer igen;
og venter ni histoppe, oss træffes der, min Ven!

I populärkultur

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall stycket inom sin totalitet existerar lite mindre än tre minuter besitter dess enkel igenkänningsbara tema hjälpt detta för att ett fåtal enstaka ikonisk ställning eller tillstånd inom populärkulturen, var den besitter arrangerats från flera artister.

Den svenske pianisten Charlie Norman gjorde enstaka boogie-woogie-version från Anitras Dans 1949.

1960 spelade Duke Ellington in ett jazztolkning från "Peer Gynt" inom sitt skiva Swinging Suites bygd Edward E. and Edward G., dock efter för att Musikaliska Akademien gjorde en uttalande tillsammans hänvisning mot klassikerskyddet ifall för att Ellingtons tolkningar fanns "kränkande på grund av den nordiska musikkulturen" drogs skivorna igen.

Albumet släpptes åter ut vid CD 1990 liksom Three Suites tillsammans tillsammans med Ellingtons omarbetning från TjajkovskijsNötknäpparen.

Det magyariska bandet Panta Rhei släppte ett symfonisk rockversion från sviten 1976.

Stycket äger gjorts mot rockmusik från detta engelska bandet The Who samt förekommer vid deras skiva The Who Sell Out.

Sarah Brightman äger spelat in Solveigs sång vid engelska.

Den irländska sångaren Méav Ní Mhaolchatha gjorde även enstaka cover. Refrängen mot låten Forever ifrån norsk-amerikanska power metal-bandet Kamelots skiva Karma existerar ifrån Solveig's Song, dock tillsammans annat tema samt skrivelse. Sången Tapt från Håp från norska heavy metal-bandet Midnattsol, ifrån deras debutalbum Where Twilight Dwells, existerar inspirerat från sången både vad gäller ord samt ton.

Inledningen mot låten Valkyrjan ifrån folkmetalbandetTýr äger även inspirerats från sången.

I filmen M (1931) visslar massmördaren melodin liksom sitt ledmotiv.

I sin originalversion är "I bergakungens sal" skriven för blandad kör och orkester

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [ab] Edvard Grieg – Thematisch-bibliographisches Werkverzeichnis, redigerat från Dan dimma, Kirsti Grinde samt Øyvind Norheim.

    Henry Litolffs Verlag Frankfurt/Main Leipzig London New York 2008

  2. ^Classics OnlineArkiverad 1 femte månaden i året 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  3. ^”BIS Records”. Arkiverad ifrån originalet den 8 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160708063151/http://www.bis.se/index.php?op=album&aID=BIS-SACD-1441-42. Läst 13 augusti 2012. 
  4. ^Jeal, Erica (11 augusti 2001). ”Prom 27: Peer Gynt”. The Guardian.

    Guardian News and Media Limited. Arkiverad ifrån originalet den 2 januari 2012.

    Några musikformer under Romantiken var: symfoni, opera, programmusik, salongsmusik, balett och operett

    https://www.webcitation.org/64NZUtCjY?url=http://www.guardian.co.uk/culture/2001/aug/11/artsfeatures.proms2001. Läst 2 januari 2012. 

  5. ^Akt 2, scen 6 inom arbete Runeberg
  6. ^Edvard Grieg inom meddelande mot Frants Beyer, 27 augusti 1874, citerat inom Erling Dahl jr. s. 89, titta även Grieg, Edvard (1977): meddelande til Frants Beyer.

    färsk og fullstendig utgave v/Bjarne Kortsen. Bergen: Editio norvegica

  7. ^ [ab] Jeal, Erica (11 augusti 2001). ”Prom 27: Peer Gynt”. The Guardian.


  8. vilka instrument existerar tillsammans inom bergakungens sal

    9. Guardian News and Media Limited. Arkiverad ifrån originalet den 2 januari 2012. https://www.webcitation.org/64NZUtCjY?url=http://www.guardian.co.uk/culture/2001/aug/11/artsfeatures.proms2001. Läst 2 januari 2012. ”one listened differently to Morning on discovering that it doesn't illustrate dawn in the fjords but a hazy sunrise in the mittpunkt of the Sahara.” 

  9. ^Akt 4, scen 4 inom plan Runeberg

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]