Utbud och efterfrågan åk 9
Vi bör beneath några veckor jobba tillsammans med samhällskunskap samt då främst området vetenskapen om resurserhandel och finans. oss kommer för att reda ut samt producera medvetande kring olika ekonomiska term samt resonera kring hur detta ekonomiska kretsloppet fungerar. oss kommer för att diskutera olika ekonomiska fenomen samt hur samhällets finans påverkar grupper samt individer.
Förmågor
- reflektera över hur individer samt samhällen formas, förändras samt samverkar,
- analysera samt bedömande undersöka lokala, nationella samt globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer tillsammans hjälp från samhällsvetenskapliga term samt modeller,
- uttrycka samt värdera olika ståndpunkter inom mot modell aktuella samhällsfrågor samt argumentera utifrån detaljer, värderingar samt olika perspektiv,
- söka data ifall samhället från medier, internet samt andra källor samt värdera deras relevans samt trovärdighet,
Centrala innehåll
- Hur hushållens, företagens samt detta offentligas vetenskapen om resurserhandel och finans hänger samman.
- Orsaker mot förändringar inom samhällsekonomin samt vilka effekter dem förmå få för individer samt grupper.
- Hur länders samt regioners ekonomier hänger samman.
- Hur olika regioners ekonomier förändras inom enstaka globaliserad värld.
Undervisning:
Film, diskussioner, ordkunskap, föreläsningar, Clio.
Begreppsprov
Vi kommer för att äga en test där ni bör behärska förstå, förklara, resonera kring samt använda dig från svåra mening samt term vilket hör mot området samhällsekonomi. För för att klara provet behöver ni äga följt tillsammans på lektionerna samt tagit noteringar, sett filmerna samt lärt dig begreppen.
Ni kommer för att bli bedömda på följande kunskapskrav på begreppsprovet:
| F | E | C | A |
Faktakunskaper
|
| Du äger baskunskaper ifall samhällsekonomi. | Du besitter goda kunskaper angående samhällsekonomi. | Du besitter mycket goda kunskaper angående samhällsekonomi. |
Samband |
| Du förmå undersöka samt förklara hur sociala, ekonomiska samt politiska strukturer inom samhället är uppbyggda samt fungerar. ni beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop tillsammans varandra på en enkelt sätt. | Du förmå undersöka samt förklara hur sociala, ekonomiska samt politiska strukturer inom samhället är uppbyggda samt fungerar. ni beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop tillsammans varandra på en utvecklat sätt. | Du kunna undersöka samt förklara hur sociala, ekonomiska samt politiska strukturer inom samhället är uppbyggda samt fungerar. ni beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop tillsammans varandra på en välutvecklat sätt. |
Begrepp samt modeller |
| Du är kapabel använda term samt modeller på en ganska bra sätt. | Du förmå använda term samt modeller på en bra sätt. | Du kunna använda term samt modeller på en mycket bra sätt. |
Fördjupningsuppgift angående samhällsekonomi
Vi kommer för att jobba tillsammans ett fördjupningsuppgift inom samhällsekonomin.
Ni kommer för att få välja enstaka fråga för att svara på. Er övning är för att svara på er fråga tillsammans hjälp från några underfrågor. till er svar bör artikel dataskrivna sidor samt tecknas inom word online.
Ni kommer för att bli bedömda på följande kunskapskrav när ni skriver er fördjupningsuppgift:
| F | E | C | A |
Faktakunskaper
|
| Du besitter baskunskaper ifall samhällsekonomi. | Du äger goda kunskaper ifall samhällsekonomi. | Du äger mycket goda kunskaper angående samhällsekonomi. |
Samband |
| Du är kapabel undersöka samt förklara hur sociala, ekonomiska samt politiska strukturer inom samhället är uppbyggda samt fungerar. ni beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop tillsammans med varandra på en enkelt sätt. | Du kunna undersöka samt förklara hur sociala, ekonomiska samt politiska strukturer inom samhället är uppbyggda samt fungerar. Är en plats där köpare och säljare mäts och bedriver handel och på marknad är ICAni beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop tillsammans varandra på en utvecklat sätt. | Du är kapabel undersöka samt förklara hur sociala, ekonomiska samt politiska strukturer inom samhället är uppbyggda samt fungerar. ni beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop tillsammans varandra på en välutvecklat sätt. |
Begrepp samt modeller |
| Du kunna använda begrepp och modeller på en ganska bra sätt. | Du förmå använda term samt modeller på en bra sätt. | Du förmå använda term samt modeller på en mycket bra sätt. |
Olika perspektiv |
| Du förmå undersöka frågor angående samhället ur olika perspektiv. ni är kapabel diskutera på ett enkelt sätt angående hur dem hänger ihop tillsammans med varandra. | Du förmå undersöka frågor ifall samhället ur olika perspektiv. ni är kapabel diskutera på ett utvecklat sätt ifall hur dem hänger ihop tillsammans varandra. | Du är kapabel undersöka frågor ifall samhället ur olika perspektiv. ni kunna diskutera på ett välutvecklat sätt ifall hur dem hänger ihop tillsammans med varandra. |
Koppling mellan människor samt samhället |
| Du förmå diskutera på en enkelt sätt angående hur människor samt samhälle påverkar varandra. ni beskriver saker såsom besitter innebörd för människors möjlighet för att påverka sitt samt andra liv. ni beskriver hur dem sakerna hänger ihop tillsammans varandra på en enkelt sätt. | Du kunna diskutera på en utvecklat sätt ifall hur människor samt samhälle påverkar varandra. ni beskriver saker såsom äger innebörd för människors möjlighet för att påverka sitt samt andra liv. ni beskriver hur dem sakerna hänger ihop tillsammans varandra på en utvecklat sätt. | Du förmå diskutera på en välutvecklat sätt ifall hur människor samt samhälle påverkar varandra. ni beskriver saker vilket äger innebörd för människors möjlighet för att påverka sitt samt andra liv. Genomgång ( min) av SO-läraren Martin Andersson som berättar kortfattat om utbud och efterfrågan i en marknadsekonomini beskriver hur dem sakerna hänger ihop tillsammans varandra på en välutvecklat sätt. |
Källor |
| Du kunna använda olika källor på en ganska bra sätt för för att söka upplysning ifall samhället. ni samtalar om på en enkelt sätt angående informationen samt källorna är pålitliga samt riktiga. | Du förmå använda olika källor på en bra sätt för för att söka upplysning ifall samhället. ni samtalar om på en utvecklat sätt angående informationen samt källorna är pålitliga samt riktiga. | Du kunna använda olika källor på en mycket bra sätt för för att söka resultat ifall samhället. ni samtalar om på en välutvecklat sätt ifall informationen samt källorna är pålitliga samt riktiga. |
Ord för att kunna:
Ekonomi -betyder hushållning.
Man bör alltså hushålla tillsammans sina valuta samt titta mot för att dem räcker mot räkningar, föda, hyra, nöjen samt så vidare.
Budget -är enstaka program över ens valuta.
När man gör enstaka ekonomisk plan planerar man upp hur man bör använda sina pengar.
Utgift -de valuta man gör från med.
Inkomst - dem valuta man tjänar.
Marknadsekonomi - betyder för att detta är marknaden likt styr ekonomin.
Alltså utbudet samt efterfrågan på enstaka existera. Stort utbud samt små efterfrågan sänker priset. Litet utbud samt massiv efterfrågan höjer priset.
Utbud -betyder hur många detta finns från ett viss artikel.
Tex på sommaren när detta finns gott ifall jordgubbar är dem ganska billiga. detta finns alltså en stort utbud från dem. På vintern när detta ej finns många jordgubbar blir dem kostsam då utbudet ej är lika stort.
Efterfrågan -betyder för att ju fler likt önskar köpa enstaka artikel, desto mer kunna artikel kosta.
angående priset sänks ökar efterfrågan, ifall priset höjs reducerar efterfrågan.
Fri konkurrens - innebär för att företag fritt får tävla ifall för att sälja sina varor/tjänster.
dem får göra vilket dem önskar för för att locka konsumenterna för att köpa deras varor/tjänster.
Monopol - innebär för att en enda företag säljer enstaka existera alternativt tjänst.
detta finns ingen konkurrens. mot modell besitter Systembolaget monopol på för att sälja sprit inom land. Inget annat företag får sälja sprit.
Varor -är enstaka vara vilket man får ta tillsammans med sig bostad, tex ett stol
Tjänst -är enstaka vara man säljer vilket man ej förmå ta tillsammans med sig bostad, tex för att bergvägg håret.
Konsument -är den individ likt köper enstaka vara/tjänst.
Ekonomisktkretslopp - betyder för att valuta går runt inom ett cirkel.
en modell är när valuta går från företag såsom lön mot hushållen. Hushållen betalar avgift mot kommunen såsom inom sin tur köper produkter från företagen. detta finns många olika ekonomiska kretslopp.
Intäkter - kallas dem valuta likt en företag får in, exempelvis genom för att sälja varor.
Högkonjunktur - är goda tider.
Då går ekonomin utmärkt, människor besitter råd för att köpa många, många företag satsar valuta samt fler får arbete.
Lågkonjunktur - är dåliga tider då människor ej besitter råd för att köpa så många, företagen går dåligt samt många blir arbetslösa.
Produktionsmedel - behöver man för för att behärska producera något.
modell på produktionsfaktorer är råvaror samt arbetskraft.
Realkapital - är dem byggnader samt den utrustning, exempelvis fordon, datorer, samt maskiner liksom en företag äger samt behöver.
Arbetsgivaravgift - enstaka avgift på lönen såsom blir betald från arbetsgivaren.
Avgiften syns oftast ej på lönebeskedet.
Moms - är ett statlig avgift såsom läggs på varenda produkter samt tjänster.
Momsen är statens största inkomstkälla samt ger mer valuta än den statliga inkomstskatten.
Export - betyder för att sälja produkter utomlands.
Import - betyder för att köpa in produkter från utlandet.
Handelsbalans - är värdet från dem produkter en nation säljer utomlands, minskat tillsammans värdet från dem produkter såsom köpts från utlandet.
angående värdet från dem produkter såsom sålts utomlands är störst, är handelsbalansen positiv.
BNP - BruttoNationalProdukt, d.v.s.
Det är marknaden som styr ekonomin och på en marknad bestämmer företag, fri konkurrens, utbud och efterfrågandetta sammanlagda värdet på varenda produkter samt tjänster liksom produceras inom en nation beneath en år.
BNP per capita BNP per capita betyder BNP per individ inom en nation.
Inflation - betyder för att kostnader samt avgifter stiger samt för att pengarna blir mindre värda.
Man säger ibland för att inflationen äter upp löneökningarna.
Globalisering Med globalisering menas för att moderna kommunikationer, såsom internet samt flyg, besitter gjort för att världens länder samt människor bundits samman samt fått enstaka mer gemensam vetenskapen om resurserhandel och finans, tradition, politik samt miljö.
Ekonomi
Begreppet finans betyder hushållning samt detta inom sin tur innebär för att ens utgifter måste gå jämt upp tillsammans med ens inkomster.
detta finns två ekonomiska struktur likt besvarar frågor angående vad, hur samt för vem produkter samt tjänster bör produceras. detta en systemet är marknadsekonomi, där detta råder fri konkurrens samt där utbud samt efterfrågan styr priset.
marknad är ett utbud och efterfrågan av en vara eller tjänstdetta andra är planekonomi där staten bestämmer hur samt vad liksom bör produceras samt även sätter priset. dem flesta länder idag, även land, är idag blandekonomier tillsammans med inom huvudsak marknadsekonomi dock tillsammans inslag från planekonomi.
Det ekonomiska kretsloppet är en struktur såsom visar hur hushåll, företag, offentlig zon, utland samt banker är beroende från varandra.
mot modell så förser hushållen företag samt offentlig zon tillsammans arbetskraft samt inom gengäld får dem lön. Hushållen betalar avgift vilket går mot den offentliga sektorn vilket bekostar tjänster likt vård, utbildningsinstitution samt vård. angående enstaka sektion inom kretsloppet förändras så påverkas samtliga andra delar från detta.
Samhällsekonomin förändras ständigt inom så kallade konjunkturer.
nära högkonjunktur är detta hög efterfrågan samt massiv produktion från produkter samt tjänster. Arbetslösheten är små. nära högkonjunktur är detta fara för hög inflation vilket betyder för att priset på produkter samt tjänster stiger kraftigt. nära lågkonjunktion är förhållanden dem motsatta.
Efterfrågan är låg.
Klas Eklund förklarar hur utbud och efterfrågan fungerar och vad som händer när marknadsmekanismerna sätts ur spelMinskad produktion hos företagen leder mot arbetslöshet samt uppsägningar. Inflationen är låg. Staten kunna nära behov dämpa konjunktursvängningarna tillsammans med hjälpa från penning- samt finansekonomi.
Penningpolitik är när Riksbanken justerar räntan för för att dämpa konjunktursvängningarna.
Finanspolitik är när staten, via budgeten, ökar alternativt reducerar dem statliga utgifterna för för att påverka efterfrågan på produkter samt tjänster.
Världens länder blir allt mer beroende från varandra genom den internationell likt skett beneath dem senaste decennierna.
Kunna förstå och förklara samband mellan utbud, efterfrågan och jämviktspris (hur de hänger samman och påverkar varandra)finansiell internationell handlar ifall ökad rörlighet för produkter, tjänster, tillgångar samt jobb över nationsgränserna. Företag besitter gått från för att artikel små samt lokala mot för att bli internationella samt globala.
Det finns för- samt nackdelar tillsammans med globaliseringen.
enstaka fördel är för att produkter samt tjänster besitter blivit mer prisvärd för konsumenterna. enstaka ytterligare fördel är för att globaliseringen skapat nya arbetstillfällen. För för att få ner sina kostnader ändrar bostadsort vissa företag sin produktion mot låglöneländer där fattiga människor är kapabel få sysselsättning samt därmed höja sin levnadsstandard.
ett nackdel tillsammans med globaliseringen är för att fattiga länder tvingas konkurrera tillsammans med låga produktionskostnader för för att locka mot sig företag. Låga produktionskostnader innebär oftast låga löner samt dåliga arbetsvillkor för arbetarna.
Globaliseringen påverkar världens länder samt platser på olika sätt.
enstaka fabrik liksom ändrar bostadsort ifrån ett små ort skapar arbetslöshet på den staden samt människorna på staden måste hitta nya sätt för att försörja sig.
Klicka på länken för att ladda ner tillhörande lektionsupplägg ochstaden dit fabriken ändrar bostadsort mot blir å andra sidan enstaka vinnare.
Globaliseringen påskyndar strukturförändringar från jordbruks- mot industrisamhälle. Låga produktionskostnader inom en fattigt nation drar främst mot sig företag likt tillverkar enklare industriprodukter, leksaker samt kläder.
Mer avancerade samt högteknologiska varor blir kvar inom dem rikare länderna. dock allteftersom dem fattigare länderna utvecklas blir deras industriproduktion allt mer sofistikerad.