blykbox.pages.dev






När öppnar dagis efter sommaren wikipedia

Förskola inom Sverige

Den på denna plats artikeln handlar angående förskola inom Sverige. För förskolan ur en internationellt perspektiv, titta Förskola.

Förskolan inom Sverige existerar enstaka aktivitet till små människor inom åldrarna 1–5 tid.

Förskolans avsikt formuleras inom skollagen: "Förskolan bör stimulera barns tillväxt samt utbildning samt tillhandahålla barnen ett trygg vård. Verksamheten bör utgå ifrån ett helhetssyn vid barnet samt barnets behov samt utformas således för att vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka totalitet. Förskolan bör främja allsidiga kontakter samt social gemenskap samt förbereda barnen till fortsatt utbildning".

midsommarafton

I land existerar kommunerna i enlighet med team ansvariga för att tillhandahålla förskola till små människor liksom existerar folkbokförda inom land, vilket sker ifrån samt tillsammans en års ålder.[1] noggrann liksom fritidshemmet existerar verksamheten frivillig, samt sedan 1970-talet besitter allt fler unge skrivits in inom verksamheten.[2]

På förskolor arbetar förskollärare vilket ansvarar på grund av för att förskolan följer målen inom läroplanen.[3] var är kapabel även jobba ytterligare anställda vilket barnskötare[4].

Verksamheten leds från ett skolchef, tidigare kallad förskolechef samt dessförinnan föreståndare.

Enskild förskola betecknar förskola liksom ej drivs från kommunen, utan från ytterligare huvudman, mot modell en aktiebolag alternativt en föräldrakooperativ. ett politiskt tillsatt nämnd ansvarar till dem kommunala förskolorna inom respektive samhälle. detta förmå organiseras inom ett utbildningsnämnd liksom ansvarar till flera skolformer, alternativt vilket ett speciell nämnd tillsammans ansvar särskilt till förskolan.

Ett förslag mot Pedagogiskt schema på grund av förskolan publicerades inom månad 1983. Sedan publicerades ”Det pedagogiska programmet till förskola”n 1987.

Fram mot 1998 reglerades förskolan inom socialtjänstlagen. Då delades förskolan upp inom (heltids)-förskola samt deltidsförskola (6-årsverksamhet). Förskolans (heltids) avsikt plats då mot massiv sektion för att bedriva lärorik aktivitet till barnen beneath tiden föräldrarna arbetade, medan deltidsgruppen (deltidsförskola) fanns skolförberedande aktivitet ifall tre timmar vid förmiddag alternativt eftermiddag till dem ungar såsom snart skulle börja skolan.

andra äldre svenska namn till motsvarande verksamheter existerar småbarnsskola,[5] barnkrubba (kommer från för att detta nyfödda Jesusbarnet i enlighet med Bibelns historia återhämtade sig inom ett krubba), barnstuga, kindergarten, storbarnkammare samt barnträdgård (en direkt översättning från detta tyska termen Kindergarten, såsom ibland även använts vid svenska).

Den tidigare svenska förskolan till 6-åringar motsvaras sedan 1998 från förskoleklass.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Barnavården inom landet plats mot ett start ett filantropisk aktivitet samt växte fram ur enstaka social nödvändighet; industrialiseringen gjorde detta omöjligt på grund av arbetande föräldrar för att uppfostra samt undervisa sina ungar hemma.

dem allra första formerna från barnomsorg till dem yngre barnen kallades småbarnsskola samt barnkrubba. Dessa småbarnsinstitutioner växte inom land fram inom start från 1800-talet samt plats heldagsomsorger tillsammans med klar religiös prägel såsom riktade sig mot dem fattigaste barnen. Småbarnsskolans avsikt plats för att uppfostra barnen inom enstaka religiös anda, medan barnkrubborna endast fanns mot på grund av vård utan pedagogiska element.

Vid mitten från 1850-talet grundades Häggbladska småbarnsskolan, även kallad Bildningsanstalt på grund av små barn, nära Sergelgatan inom huvudstaden från Hanna samt Ulla Häggblad, döttrar mot Hedemoras kyrkoherde J. Häggblad samt kusiner mot Per Erik Svedbom. Skolan utformades efter kindergartensystemet, såsom Ulla Häggblad (senare Beskow) ägde studerat beneath Louise Fröbel inom Hamburg.[6] på grund av pojkarnas sektion fungerade den Staaffska skolan vilket ett överbyggnad till denna.

Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde landet 1896 samt plats enstaka halvdagsomsorg tillsammans utbildningssyfte. vid bas från avgifterna fanns den endast tillgänglig på grund av dem rikaste medborgarna. Inom barnträdgårdarna lades fokus vid naturen, då förståelse samt välmående endast ansågs möjligt för att att nå ett mål eller resultat genom att vara nära något mot naturen.

Barnträdgården fanns en pedagogiskt komplement mot hemmet, medan modern ägde detta omfattande ansvaret till omsorgen.

Folkbarnträdgården öppnades inom Norrköping 1904, en uppdrag från systrarna Ellen samt Maria Moberg. detta fanns en försök för att sammanföra barnkrubbornas heldagsomsorg tillsammans barnträdgårdarnas pedagogiska aktivitet. inom vissa kretsar strävade man efter för att sammanfoga vård tillsammans med träning vid detta sättet, medan andra motsade sig detta.[7] Politikern Alva Myrdal publicerade boken Stadsbarn (1935) var denna argumenterade på grund av ett liknande småbarnsinstitution kallad "storbarnkammaren", likt plats menad för att väva samman del- samt heltidsomsorgen.

Målet fanns även för att utföra denna typ från vård tillgänglig till varenda samhällsklasser, mot skillnad ifrån barnträdgårdarna likt riktade sig mot rika familjer.[8] Myrdal förkastade även religionens roll inom småbarnsverksamheten samt argumenterade till en mer vetenskapsbaserat innehåll. Myrdal kom för att äga ett massiv effekt vid vilken riktning förskolan utvecklades inom.

År 1943 fattade riksdagen beslut angående för att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas daghem samt lekskola inom stället till barnkrubba respektive barnträdgård.[9] Detta trots protester ifrån bland andra Stina Sandels såsom ville behålla titeln barnträdgård inom avsikt för att värna Fröbels arv.

Även önskemål ifrån den tidens barnträdgårdslärarinnor angående ett koppling mot skolans aktivitet avslogs.

Barnstugeutredningen tillsattes 1968 tillsammans med uppgift för att bland annat notera en pedagogiskt schema till förskolan.[10] då Barnstugeutredningens effekt kom ut 1972 inom numeriskt värde volymer valde man samtidigt för att introducera begreppet förskola såsom detta officiella samlingsnamnet på grund av både del- samt heltidsomsorg.

Detta till för att märka verksamhetens pedagogiska grund.[11] Trots detta lever termen dagis, förkortningen från begreppet daghem liksom stiftades 1943, kvar inom folkmun.

Allt sedan barnstugeutredningens ingripande äger förskolan tagit fler samt fler steg inom riktning mot skolans verksamhet:

  • 1996 blev tagna en politiska beslut angående för att förskolan skulle bli en del av tillsammans med utbildning samt skolbarnomsorg.
  • 1998 flyttades således ansvaret på grund av förskolan ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet samt förskolan existerar för tillfället enstaka sektion från utbildningsväsendet.

    Förskolan ingår ej inom skolplikten dock existerar ett rättighet till unge mellan 1 samt 5 år.

  • 1998 kom förskolans läroplan ut. ett ändring från denna gjordes kalenderår 2010 vilket bland annat betonar förskollärarnas samt förskolechefens ansvar.
  • 2018 kom ännu ett ändring från läroplanen ut var även barnskötarnas roll tydliggjordes.

Tidslinje

[redigera | redigera wikitext]

  • 1836 – dem inledande småbarnsskolorna startades inom Nora samt Stockholm
  • 1854 – Den inledande barnkrubban, Kungsholmens barnkrubba, öppnades inom Stockholm
  • 1896 – Privata barnträdgårdar, efter tysk modell (Kindergarten), öppnade inom Stockholm
  • 1899 – Systrarna Ellen (1874–1955) samt Maria Moberg (1877–1948) startade folkbarnträdgården inom sitt barnhem inom Norrköping.

    Systrarna kom även senare för att driva förskollärarutbildningar.

  • 1902 – Den inledande svenska barnavårdslagstiftningen kom
  • 1935 – Alva Myrdals lärobok Stadsbarn publicerades
  • 1943 – Efter ett statlig analys beslutades angående statsbidrag mot förskolor samt barnkrubbor
  • 1968 – Regeringen tillsatte Barnstugeutredningen samt begreppet "förskola" lanserades såsom samlingsord på grund av den svenska barnomsorgen
  • 1972 – Barnstugeutredningen blev ljus samt lade grunden till förskolelagen, liksom infördes 1975[12]
  • 1975 – Kommunerna ålades för att ansvara på grund av deltidsförskola mot varenda sexåringar
  • 1991 – Rätten mot bidrag till personaldrivna förskolor infördes
  • 1995 – Rätten mot förskola utökades mot för att gälla ifrån en års ålder
  • 1998 – enstaka läroplan på grund av förskolan infördes samt barnomsorgen flyttades ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet
  • 2002 – Maxtaxa infördes
  • 2003 – Allmän förskola till fyra- samt femåringar infördes[13]
  • 2006 – Etableringsfrihet till förskolor samt fritidshem infördes[14]
  • 2010 – Läroplanen ifrån 1998 reviderades[15] samt allmän förskola till treåringar infördes
  • 2018 – Läroplanen reviderades ytterligare[16]

Förskolans uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska förskolan vänder sig mot unge mellan 1 samt 5 kalenderår samt motsvaras från detta likt tidigare kallades daghem.

Förskolans läroplan säger för att ”utbildningen bör utgå ifrån ett helhetssyn vid unge samt barnens behov, var vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka helhet”.[17] Förskolans övning existerar för att möjliggöra till vårdnadshavare för att analysera alternativt förvärvsarbeta, samt för att bedriva lärorik aktivitet likt synliggör varenda barns individuella behov samt främjar barnens välbefinnande, utbildning, lek samt tillväxt.

I landet äger vårdnadshavare, vilket studera alternativt förvärvsarbetar, korrekt för att placera sina unge inom förskola ifrån en års ålder.

30 på vardagar, om det finns behov av det

Barnet besitter riktig för att behålla platsen ifall vårdnadshavaren blir arbetslös alternativt föräldraledig. ifrån samt tillsammans höstterminen detta kalenderår barnet fyller år tre kalenderår äger detta korrekt mot allmän förskola 525 timmar per tid, vilket motsvarar 15 timmar inom veckan.[18] Den allmänna förskolan existerar avgiftsfri, på grund av övrig förskola betalar föräldrarna ett betalning.

dem flesta kommuner följer maxtaxan liksom baseras vid föräldrarnas lön, var högsta avgiften existerar 1 260 kr inom månaden på grund av inledande barnet.

Förskolan regleras från skollagen. All förskoleverksamhet existerar ansvarig för att följa ett läroplan, läroplan på grund av förskolan (Lpfö 18) fastställd från Sveriges statsmakt. Läroplanen till förskolan existerar inom sin struktur uppbyggd såsom övriga läroplaner samt definierar syfte, dock ej metoder.

mot skillnad ifrån detta obligatoriska skolväsendets läroplan innehåller förskolans enbart således kallade strävansmål samt ej uppnåendemål. detta existerar upp mot den enskilda förskolan samt pedagogerna för att välja vilken pedagogik samt vilka strategier dem använder till för att främja lärandet mot dessa strävandemål, för att producera möjligheter på grund av utbildning inom förskolan.

Föräldrar äger numera massiv tillfälle för att påverka vilken förskola deras ungar bör erhålla tillhöra. Allt fler förskolor äger ett speciell lärorik inriktning (exempelvis Reggio Emilia alternativt Waldorf) alternativt kunskapsprofil (exempelvis miljö, tungomål alternativt matematik).

30–18

Pedagogisk miljö inom förskolan

[redigera | redigera wikitext]

Den pedagogiska miljön vid enstaka förskola ger förutsättningar på grund av vad barnen förmå uttrycka samt vid vilka sätt.[19]

Utformning från den pedagogiska miljön

[redigera | redigera wikitext]

Utformningen från den pedagogiska miljön inom förskolan är kapabel äga innebörd till hur små människor blir uppfattade.

existerar barnen inom ett miljö likt till dem existerar ointressant kunna dem uppfattas vid en negativt sätt – därför liksom rastlösa alternativt ”stökiga” – medan identisk unge inom ett miljö vilket till dem existerar intressant kunna uppfattas vid en mer positivt sätt – därför likt kompetenta samt engagerade. Den pedagogiska miljön förmå även bidra till barnets självbild.[20][21] Utformningen från den pedagogiska miljön vid enstaka förskola handlar om:

  • Fysiska miljön (exempelvis möbler samt leksaker
  • Osynliga miljön (föreställningar samt reflektioner vilket pedagogerna har).[19][21]

Pedagogisk miljö liksom den tredjeplats pedagogen

[redigera | redigera wikitext]

Inom Reggio Emilia talas detta ifall miljön såsom den tredje pedagogen, tillsammans detta menas för att då miljön likt barnen möter vid förskolan existerar intressant, meningsfull samt utmanande kunna den ses likt enstaka tredjeplats pedagog på grund av barnen.

tillsammans med dem andra numeriskt värde pedagogerna till en unge menas dem andra barnen samt pedagogerna.[19][22]

Dokumentation inom förskolan

[redigera | redigera wikitext]

Arbetet inom förskolan bör i enlighet med Läroplan till förskolan dokumenteras på grund av för att behärska följas upp, utvecklas samt utvärderas.

Förskollärare äger en ansvar på grund av för att varenda barns utbildning samt tillväxt dokumenteras. till för att behärska följa barns kunskapsutveckling samt förbättra verksamheten bör arbetslaget nyttja olika former från dokumentation.[23] register inom förskolan kunna inom nära bemärkelse innebära för att samla in samt sammanställa olika former från information.[24] inspelade eller skrivna bevis inom förskolan förekommer både inom motsvarande samt digital struktur.

Valet från dokumentationsform får konsekvenser på grund av vilket likt synliggörs inom dokumentationen.[25] Den bör äga en klart avsikt samt fokus.[26] inom förskolan förekommer exempelvis inspelade eller skrivna bevis tillsammans ark samt penna[27] samt tillsammans digitala verktyg likt smartmobil alternativt pekplattor.

dem senare innehåller funktioner till filminspelning, ljudupptagning, fotografering samt anteckningsmöjligheter.[28]

Fotografering

[redigera | redigera wikitext]

Fotografering existerar en verktyg till vuxna samt ungar. Fotografering inom förskolan sker inom syftet för att registrera därför synliggörs barnens utbildning inom förskolan.[27]

Ljudupptagning

[redigera | redigera wikitext]

Ljudupptagning används till för att utföra detta möjligt för att minnas händelser samt samspel inom efterhand.[27]

Film

[redigera | redigera wikitext]

Filminspelning inom förskolan används till för att utföra detta möjligt för att fånga sekvenser innehållande ljud, rörelser samt kroppsspråk.[29]

Spaltdokumentation

[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp från spaltdokumentation går detta för att titta olika händelseförlopp bland barnen.[29] Spaltdokumentation består från en schema tillsammans med tre spalter likt görs tillsammans med sidblad samt skrivredskap.

Vanligt förekommande rubriker inom dem tre spalterna existerar vilket barnen gör, vilket dem säger samt egna reflektioner.[27]

Mediepedagogik

[redigera | redigera wikitext]

Mediepedagogik inom kunna användas förskolan inom land.

Trots detta lever ordet dagis, förkortningen av begreppet daghem som stiftades 1943, kvar i folkmun

detta handlar angående för att nyttja olika medier liksom inspiration inom detta pedagogiska arbetet inom barnets utvecklingsprocess. Avsikten tillsammans med mediepedagogik inom förskolan existerar för att förbättra barns medvetande till sin omvärld.[30]

Digitala verktyg

[redigera | redigera wikitext]

Digitala verktyg utgör ett huvud sektion inom en mediepedagogiskt arbete.[31] tillsammans med digitala verktyg förmå barnets läs- samt skrivutveckling främjas.[32]

Olika former från IT-verktyg äger blivit ett självklar sektion vid flera förskolor runt ifall inom landet.

Surfplattan existerar en från dem digitala verktyg liksom används inom pedagogiken. Surfplattan kunna även användas likt en dokumentationsverktyg inom förskolans verksamhet.[33]

Läroplanen på grund av förskolan

[redigera | redigera wikitext]

I Läroplanen på grund av förskolan framgår för att unge behöver förmåga för att kommunicera samt söka sig färsk förståelse eftersom oss lever inom en samhälle liksom existerar präglat från en stort informationsflöde samt ett snabb förändringstakt.

Vidare uttrycker läroplanen formuleringar såsom för att verksamheten bör präglas från demokrati.[19]

I Läroplanen på grund av förskolan (kapitel 2.2) framgår för att "förskolan bör sträva efter för att varenda ungar utvecklar nyfikenhet till bilder, texter samt olika medier samt sin förmåga för att nyttja sig från, tolka samt samtala angående dessa." Vidare står detta för att "förskolan bör sträva efter för att varenda unge utvecklar sin förmåga för att urskilja teknik inom vardagen samt utforska hur lätt teknik fungerar".[34]

Hållbar tillväxt inom förskolan

[redigera | redigera wikitext]

Förskolans läroplan (lpfö 98)[20] består från uppgift likt svensk förskola bör jobba mot.

ett massiv sektion från läroplanen handlar ifall hur pedagog inom förskolan bör jobba mot för att fostra demokratiska samhällsmedborgare tillsammans med acceptans mot olikheter.[20] Förskolan besitter inom arbetsuppgift för att utbilda små människor likt litar vid sin förmåga samt äger viljan för att frambringa någonting nytt.[19]

Läroplanen på grund av förskolans uppgift inom tungomål samt överföring, naturvetenskap samt teknik samt matematik besitter förtydligats inom den reviderade läroplanen.[20] Läroplanen till förskolan innehåller även uppgift inom uppföljning, granskning samt utveckling.[35]

Förskolans utemiljö

[redigera | redigera wikitext]

Med utemiljö inom förskolan menas miljön barnen äger resurs mot ute vid förskolan, deras utegård.


  • när öppnar dagis efter sommaren wikipedia

    • inom läroplanen 98, reviderad 2016 skriver man att:

    ”Barnen bör behärska växla mellan olika aktiviteter beneath dagen. Verksamheten bör ge utrymme på grund av barnens egna planer, fantasi samt kreativitet inom lek samt läran dem såväl inom byggnad vilket utomhus. Utomhusvistelsen bör ge chans mot lek samt andra aktiviteter både inom planerad miljö samt inom naturmiljö.” (s 7)[36]

    Lärande inom utemiljö

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1970-talet kom regler ifall hur dem olika delarna från utegården skulle titta ut till för att bidra mot barnens givande utbildning.

    mot modell skulle inspirerande miljöer till sandlek, rörelselek, bygglek, vattenlek, trädgårdsskötsel samt djurskötsel existera minimalt 55 kvadratmeter.[37]

    Idag finns nya regler ifall hur utegården vid förskolan skall artikel uppbyggd inom Plan- samt bygglagen (PBL).[38]

    Odling

    [redigera | redigera wikitext]

    Något flera förskolor använder sig från existerar odling samt kompost vid förskolans utegård.[39]

    Effekter från förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    Syftet tillsammans förskolan existerar för att

    • föräldrarna bör behärska arbeta
    • främja barnens välbefinnande samt utveckling.
    • bidra mot för att barnens livschanser bör utjämnas.

    År 2017 gjorde Folkhälsomyndigheten ett granskning från aktuell undersökning likt visar för att förskolan besitter positiva effekter vid barnens psykiska välmående, samt senare, studieresultat.[40] enstaka forskningsöversikt ifrån Institutet på grund av arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk granskning (IFAU) visar för att ungar såsom gått inom förskola inom allmänhet ej besitter högre kognitiva färdigheter, dock utbildar sig längre samt äger högre ersättning samt aktivitet såsom vuxna.

    inom den senare rapporten analyserades studier likt skattat effekter från för att vandra inom förskola genom således kallade naturliga experiment var deltagandet inom förskola ej existerar beroende från attribut hos barnet alternativt dess föräldrar, utan snarare från politiska beslut alternativt reformer.[41] Även OECD beskriver för att unge liksom äger gått inom ett förskola från upphöjd standard äger större sannolikhet för att klara sig utmärkt inom skolan samt vid arbetsmarknaden.[42]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Ahlgren Marianne, red (2016). Samhällsguiden: ett handbok inom offentlig service (28:e omarbetade upplagan).

      Stockholm: Wolters Kluwer. sid. Kap. 2. Libris19579989. ISBN 9789138326800 

    2. ^”Barn samt anställda inom förskolan hösten 2012”. Skolverket.

      Under andra halvan av 1900-talet byggdes systemet med daghem (vardagligt dagis) eller barnstugor ut, i takt med att allt fler småbarnsmödrar blev förvärvsarbetande

      14 mars 2013. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a4a6/1553964867680/pdf2983.pdf. Läst 20 november 2022. 

    3. ^”Så denna plats fungerar förskolan”. www.skolverket.se. Arkiverad ifrån originalet den 18 månad 2022. https://web.archive.org/web/20221218121324/https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan. Läst 18 månad 2022. 
    4. ^Arnér, Elisabeth (2009). Barns effekt inom förskolan - ett fråga ifall demokrati (1:3).

      Lund: Studentlitteratur AB. sid. 42 

    5. ^Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria (2:1). Lund: Studentlitteratur AB 
    6. ^Heckscher, Ebba, Några drag ur den svenska flickskolans historia: beneath fleres medverkan samlade, Norstedt & söner, huvudstaden, 1914
    7. ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder".

      I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vilket existerar problemet? enstaka vänbok mot Bengt Sandin. Linköping: Linköpings högskola. Libris11442994 

    8. ^Myrdal, Alva (1935). Småbarnen inom städerna. Ingår i: Simmons-Christenson, G., red (1981).

      idéer angående små barns fostran. Stockholm: Natur & Kultur 

    9. ^Hatje, Ann-Katrin (1999). Från treklang mot triangeldrama: barnträdgården likt en kvinnligt samhällsprojekt beneath 1880-1940-talen.

      Utbildning i Sverige är obligatorisk och kostnadsfri för alla barn i åldrarna 6–16 år

      Lund: Historiska media. ISBN 9789188930545 

    10. ^Nordin-Hultman, Elizabeth (2004). Pedagogiska miljöer samt barns subjektskapande (1). Stockholm: Liber 
    11. ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder". I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K.

      Historien, barnen samt barndomarna: vad existerar problemet? ett vänbok mot Bengt Sandin. Linköping: Linköpings högskola. sid. 129. Libris11442994 

    12. ^”Nationalencyklopedin – Barnstugeutredningen”.

      30 alla helgfria vardagar utom

      http://www.ne.se/barnstugeutredningen. Läst 11 november 2011. 

    13. ^Skolverket: Maxtaxa samt allmän förskolaArkiverad 5 augusti 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    14. ^Riksdagen - Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13
    15. ^Skolverket: Läroplan till förskolan. Reviderad 2010.Arkiverad 9 juni 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    16. ^”Läroplan till förskolan, Lpfö 18”. www.skolverket.se.

      https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18. Läst 19 september 2021. 

    17. ^”Läroplan (Lpfö 18) till förskolan”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan. Läst 20 månad 2020. 
    18. ^Skollag (2010:800) Kap.

      8, 16 § "skollagen"

    19. ^ [abcde] Lundgren Öhman, Ulla-Karin (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor.. ISBN 978-91-9817-622-3. Läst 12 november 2016 
    20. ^ [abcd] ”Läroplan till förskolan Lpfö 98”.

      Arkiverad ifrån originalet den 3 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170203124113/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 12 november 2016. 

    21. ^ [ab] Elm Fristorp samt Lindstand, Annika samt Fredrik (2012). Design till utbildning inom förskolan 
    22. ^Strong-Wilson, Teresa; Ellis, Julia. ”Children and Place: Reggio Emilia's Environment As Third Teacher”. Theory Into Practice 46 (1): sid. 40–47.

      doi:10.1080/00405840709336547. ISSN0040-5841. http://dx.doi.org/10.1080/00405840709336547. Läst 21 månad 2017. 

    23. ^”Läroplan till förskolan. Reviderad 2016”. www.skolverket.se. Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2018. https://web.archive.org/web/20181107035602/https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442. Läst 20 månad 2017. 
    24. ^Vallberg Roth, AnnChristine; Månsson, Annika (2010). ”Dokumentation samt analys inom förskolan”.

      i Riddersporre, Bim & Persson, Sven. Utbildningsvetenskap till förskolan. Stockholm: Natur & kultur 

    25. ^Svenning, Bente (2011). Vad berättas ifall mig?: barns rättigheter samt möjligheter mot påverkan inom förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur 
    26. ^”Kvalitetsarbete inom praktiken”. www.skolverket.se.

      Jullovet från mitten av december till början av januari delar upp det svenska läsåret i två terminer; "höstterminen" och "vårterminen"

      Arkiverad ifrån originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317055040/https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3381. Läst 20 månad 2017. 

    27. ^ [abcd] ”Uppföljning, evaluering samt tillväxt inom förskolan: lärorik dokumentation” ( PDF). www.skolverket.se.

      https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659d3f/1553964384353/pdf2808.pdf. Läst 20 månad 2017. 

    28. ^Parnell, Will; Bartlett, Jackie (2012). ”iDocument: How smartphones and tablets are changing documentation in preschool and primary classrooms”. YC ung Children (Washington: National Association for the Education of ung Children) 67 (3): sid. 50-57.

      ISSN15386619. Arkiverad ifrån originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316205806/http://www.naeyc.org/yc/pastissues/2012/may. Läst 16 mars 2017. Arkiverad 16 mars 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    29. ^ [ab] Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet: lärorik register tillsammans med hjälp från olika medier (2.

      uppl). Stockholm: Libris 

    30. ^Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget 
    31. ^Åkerblom, Therés (2014). Barns förmågor vid enstaka digital arena. I:Mediepedagogik vid barnens villkor 
    32. ^Forsling, Karin (2011). Digital kompetens inom förskolan.

      https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017 

    33. ^Svensson Helena samt Johansson Veronica (2013). Surfplattan likt pedagogiskt verktyg inom förskolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:661929/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017 
    34. ^Skolverket (98 rev.

      2016). Läroplanen på grund av förskolan. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 Arkiverad 3 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    35. ^”Systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan”. Arkiverad ifrån originalet den 23 november 2016.

      https://web.archive.org/web/20161123110406/http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. Läst 12 november 2016. 

    36. ^”Läroplan på grund av förskolan Lpfö 98 reviderad 2016”. Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161204134739/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 30 november 2016. 
    37. ^Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet inom leken: enstaka lärande från utomhuslek vid förskolegården 
    38. ^”Utemiljöer vilket allmänt intresse”. Boverket.

      Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170204090046/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/temadelar-detaljplan/barn-och-ungas-utemiljoer/utemiljoer-som-allmat-intresse/. Läst 3 månad 2017. 

    39. ^Åkerblom, Petter (2000). Gröna detaljer 2000:4, Barnens rättigheter – vuxnas skyldigheter 
    40. ^”Förskolans effekt vid barns välbefinnande – enstaka översyn från den vetenskapliga litteraturen”.

      https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3addb7a81de44a8b8a8f4bfa29b8306c/forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf. Läst 20 månad 2018. 

    41. ^”Universal preschool programs and long-term child outcomes: A systematic review”. https://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/forskningsoversikt-om-de-langsiktiga-effekterna-av-att-ga-i-forskola/. Läst 20 månad 2018. 
    42. ^OECD (2020). Early Childhood Education: Equity, Quality and Transitions - Report for the G20 Education Working Group.

      https://web-archive.oecd.org/2020-10-29/568408-early-childhood-education-equity-quality-transitions-G20.pdf. Läst 25 månad 2024 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]