Vad år speciellt med vatten
Vatten
- För andra betydelser, titta dricksvatten (olika betydelser).
Vatten existerar enstaka vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, likt existerar nödvändigt till allt känt liv.[1] detta vetenskapliga namnet existerar divätemonoxid alternativt diväteoxid (se även diväteoxidbluffen).
detta latinska namnet aqua används ofta inom bland annat innehållsförteckningar mot kemiska samt kosmetiska produkter.[2]
Till vardags menar man tillsammans med "vatten" bara dess flytandeaggregationstillstånd, dock vätska förekommer även inom fast form eller gestalt, vilket fryst vatten, samt inom gasform, likt vattenånga.
dricksvatten täcker 70&#;% från jordytan[3]. vid jorden återfinns den största delen inom akviferer samt 0,&#;% inom atmosfären vilket ånga, moln (består från fasta samt flytande vattenpartiklar), samt nederbörd.[4]Oceanerna innehåller 97&#;% från ytvattnet, glaciärer samt polarisar 2,4&#;% samt andra ytvattensamlingar, likt floder, sjöar samt dammar 0,6&#;%.
En konsekvens av detta är att vattnet inte utsätts för snabba temperaturfluktuationerVattnet vid jorden rör sig kontinuerligt genom en vattenkretslopp likt består från avdunstning alternativt transpiration (evapotranspiration), nederbörd samt ytavrinning, liksom vanligtvis når havet.
Rent, färskt vatten existerar nödvändigt till människan samt andra livsformer. resurser mot säkert vatten äger ökat fast samt avsevärt dem senaste decennierna inom nästan varenda världens delar.[5][6] detta finns en klart samband mellan ingång mot rent dricksvatten samt BNP per capita.[7] Några observatörer äger dock beräknat för att mer än hälften från jordens folkmängd kommer för att drabbas från vattenbaserad sårbarhet tid [8] enstaka sammanfattning ifrån november menar för att vattenbehovet kommer överstiga resurser tillsammans 50&#;% inom några utvecklingsregioner kalenderår [9] vätska agerar ett betydelsefull roll inom världsekonomin.
detta fungerar likt en lösningsmedel till en antal olika kemikalier samt underlättar fabriksmässig nedkylning samt försändelse. Omkring 70&#;procent från färskvattnet går mot jordbruket.[10]
Kemiska samt fysikaliska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Vatten existerar ett kemisk förening tillsammans den kemiska formelnH2O.
ett vattenmolekyl består sålunda från numeriskt värde väteatomer inom kovalent bindning mot enstaka syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt vätska lättvatten till för att skilja detta ifrån tungt samt halvtungt dricksvatten. vätska förekommer vid jorden inom samtliga dem tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga samt moln inom sky, havsvatten samt isberg inom polarhaven, glaciärer samt floder inom bergen, samt vätska inom akviferen inom marken.
De viktigaste kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos dricksvatten är:
- Vatten existerar enstaka lukt- samt smaklös vätska inom standardtryck samt -temperatur. fryst vatten samt vattens färg besitter inom sig självt ett många svagt azurblå färgton, även ifall vattnet verkar färglöst inom små mängder. fryst vatten verkar även färglöst, samt vattenånga existerar inom huvudsak osynlig såsom gas.[11]
- Vatten existerar tydlig samt således kunna vattenväxter leva inom vattnet eftersom solljuset förmå nå dem.
Bara starka ultravioletta strålar blir obetydligt absorberade.
- Då vattenmolekylen ej existerar linjär samt syreatomen besitter enstaka högre elektronegativitet än väteatomer äger syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna existerar något positiva. liksom en effekt från detta existerar vätska ett polär molekyl tillsammans en elektrisktdipolmoment.
Nätväxelverkan mellan dipolerna vid varenda molekyl kunna orsaka ett produktiv skineffekt vid vattnets yta tillsammans med andra substanser, alternativt atmosfär nära ytan, den senare besitter gett upphov mot vattnets höga ytspänning. Ytspänningen existerar temperaturberoende samt reducerar nära högre temperatur (se figur). Varmvatten väter förbättrad än kallvatten.
Vattnets dipolära natur bidrar mot vattenmolekylens trend för att skapa vätebindningar, vilka bidrar mot vattnets speciella egenskaper.[12] Den relaterade till poler eller motsatser naturen favoriserar även adhesion mot andra material.
- Varje vätekärna existerar bunden mot den centrala syreatomen genom en elektronpar likt delas mellan dem.
Kemister kallar detta delade elektronparet till ett kovalent kemisk bindning. inom H2O används bara numeriskt värde från dem sex elektronerna vid detta yttre skalet från syreatomen mot detta denna plats syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade inom numeriskt värde obundna par. dem fyra elektronparen vilket omger syret tenderar arrangera sig själva således långt försvunnen ifrån varandra likt möjligt till för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror.
detta leder normalt mot ett tetraedrisk matematik inom vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) existerar ,5°. Då dem numeriskt värde obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, besitter dessa enstaka starkare bortstötning mot dem numeriskt värde kovalent bundna paren, liksom effektivt trycker dem numeriskt värde väteatomerna närmare varandra.
detta leder mot ett förvrängd tetraedrisk disposition var H-O-H-vinkeln existerar ,5°.[13]
- Som en konsekvens från samspelet mellan dessa attribut avser kapillärkraft vattnets trend för att röra sig uppför en smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen utnyttjar samtliga kärlväxter såsom träd.
- Vatten existerar en god lösningsmedel samt kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”.
Ämnen liksom löser sig inom dricksvatten, exempelvis salter, sockerarter, syror, alkalimetaller samt några gaser, speciellt syre samt koldioxid, existerar kända vilket hydrofila ämnen, medan dem såsom ej löser upp sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, exempelvis fetter samt oljor, existerar kända liksom hydrofoba ämnen.
Inom kemin anger ett förkortning aq för att en material existerar löst inom dricksvatten, mot modell
- Alla större komponenter inom celler, protein, DNA samt polysackarider löser sig även inom vatten.
- Rent dricksvatten äger ett nedsänkt konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt ifall man löser enstaka små mängd jonföreningar inom vattnet, mot modell natriumklorid.
- Vattnets kokpunkt beror (likt varenda andra vätskors) vid lufttrycket.
Exempelvis kokar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid Mount Everests höjdpunkt nära 68&#;°C, jämfört tillsammans med &#;°C nära havsytan.
Den höga specifika värmen och förångningsvärmen är resultatet av den höga graden av vätebindning mellan vattenmolekylerOmvänt förmå vätska vid stora djup inom oceanerna, nära geotermiska ventiler, nå temperaturer vid flera hundra grader samt ändå förbli flytande.
- Vattnets volym expanderar ungefär gånger då detta förändras ifrån vätskefas mot ångfas nära normalt tryck. (Vattenånga besitter bestämd volym 1, m3/kg nära 1 bar.[14])
- Vatten äger den näst högsta värmekapacitiviteten från varenda kända ämnen, efter ammoniak, samt även upphöjd ångbildningsvärme (40,65&#;kJ·mol−1.
detta existerar en konsekvens från vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa numeriskt värde ovanliga attribut utför för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig är kapabel moderera jordens klimat genom för att buffra stora temperaturskillnader.
- Vattnets största densitet uppnås nära 3,98&#;°C.[15] dricksvatten blir mindre tätt nära fryspunkten, samt äger då expanderat tillsammans med 9&#;%.
detta resulterar inom en ovanligt fenomen, nämligen för att vattnets fasta form eller gestalt, fryst vatten, flyter ovanpå vätska, vilket utför för att varelser förmå leva inom enstaka delvis fryst vattenkropp då vattnet vid botten besitter ett temperatur vid runt 4&#;°C.
- Vatten existerar blandbart tillsammans flera vätskor, såsom etanol, inom samtliga proportioner vilket fullfölja för att detta existerar ett homogen vätska.
Å andra sidan existerar dricksvatten samt dem flesta oljor oblandbara, vilket utför för att detta vanligtvis skapas lager tillsammans ett ökande densitet mot botten. vilket gas existerar vattenångan blandbar tillsammans med luften.
- Vatten bildar enstaka azeotrop tillsammans flera andra ämnen.
- Vatten kunna genom elektrolys sönderdelas mot väte samt syre.
- Som ett oxid från väte skapas en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig då väte alternativt väteinnehållande föreningar bränner alternativt reagerar tillsammans med syre alternativt syreinnehållande föreningar.
en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar ej en bränsle, utan enstaka slutprodukt från förbränningen från väte. Energin liksom behövs till för att sönderdela en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mot väte samt syre genom elektrolys existerar större än energin vilket släpps då väte samt syre återförenas.[16]
- Ämnen såsom existerar mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium samt cesium förskjuter väte ifrån vattnet vilket skapar hydroxider samt hydrogen.
hydrogen existerar lättantändlig, således då vätska reagerar tillsammans med mer elektropositiva ämnen kunna reaktionen bli våldsamt explosiv.
Smak samt lukt
[redigera | redigera wikitext]Vatten förmå åtgärda flera olika ämnen, såsom ger vattnet olika smaker samt lukter. Människor samt vilt besitter utvecklat smak- samt luktsinnen likt fullfölja detta möjligt till dem för att bedöma dricksvattnets drickbarhet samt undvika dricksvatten såsom existerar alltför krydda alternativt smutsigt.
vatten, kemisk förening mellan väte och syre, med formeln H 2 OMänniskor äger ett trend för att föredra kallt dricksvatten före ljummet dricksvatten då kallt vätska troligen innehåller färre mikroorganismer.[källa&#;behövs] Smaken liksom annonseras vid källvatten alternativt mineralvatten kommer ifrån dem mineraler likt existerar upplösta inom detta. Rent dricksvatten existerar emellertid smak- samt luktlöst.[17] Den annonserade renheten vid käll- samt mineralvatten åsyftar frånvaron från toxiner, föroreningar samt mikrober.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet 'vatten' existerar en urgemansktarvord, ifrån roten *wintru, såsom ytterst är kapabel komma ifrån den urindoeuropeiska roten *uendru. ifrån denna rötter kunna kanske svenskansvinter äga kommit (kunde äga betytt "regntid")[18], engelskanswater, wash tillsammans med flera, tyskansWasser, ryskansvoda samt vodka ("litet vatten").
ifrån den urindoeuropeiska avledningen *wed igenkänner man mening liksom grekiskanshydro (vatten) samt hydra[19] samt svenskans utter (från urindoeuropeiska *udroz)[19]. ifrån den urindoeuropeiska roten *akwa-[20] känner man igen latinetsaqua, besläktat tillsammans svenskans å[21].
Vattnets fördelning
[redigera | redigera wikitext]Vatten inom universum
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från universums dricksvatten kunna skapas liksom enstaka biprodukt från stjärnbildning. då stjärnor föds ackompanjeras deras födsel från ett kraftfull utåtgående bris från gas samt damm.
då materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna liksom skapas samt värmer gasen. Vattnet produceras snabbt inom den varma, täta gasen.[22]
Vatten besitter upptäckts inom interstellära moln inom vår galax, Vintergatan. dricksvatten existerar troligen inom andra galaxer tillsammans, då dess komponenter, väte samt syre, existerar bland dem maximalt förekommande ämnena inom universum.
Interstellära moln kondenseras slutligen mot nebulosor samt solsystem såsom vårt.
Vattenånga finns i:
Flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns i:
- Jorden - 71&#;% från ytan
- Månen – små mängder dricksvatten påvisades inne inom vulkaniska glaspärlor såsom blev tagna ifrån månen mot jorden från Apollo teamet [27][28]
Vissa bevis talar till för att flytande dricksvatten finns noggrann beneath ytan vid saturnus månen Enceladus[29] samt vid Jupiters månen Europa[30], var detta förmå finnas ett &#;km djup ocean likt täcker all månen vilket skulle bli mer en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig än inom samtliga jordens oceaner.[källa&#;behövs]
Vattenis finns i:
Vattenis kunna finnas vid Ceres samt Tethys.
Detta del existerar ett beskrivning från Hydrologi.
Vatten samt beboeliga områden
[redigera | redigera wikitext]Det flytande vattnets existens, samt inom mindre grad dess gas- samt fasta former existerar vid jorden vitala till allt jordens liv.
Fysikaliska egenskaper hos vattenJorden ligger inom solsystemetsbeboeliga distrikt. ifall den fanns något närmare alternativt längre försvunnen ifrån solen (runt 5&#;% alternativt runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena liksom fullfölja för att varenda tre formerna kunna existera artikel betydligt mindre gynnsamma.[32][33]
Jordens gravitation utför för att den besitter enstaka atmosfär.
Vattenånga samt koldioxid inom atmosfären möjliggör tillsammans tillsammans ozonskiktet växthuseffekten, liksom hjälper för att bibehålla ett relativt stadig yttemperatur. angående jordens massa ägde varit mindre skulle enstaka tunnare atmosfär leda mot stora temperaturskillnader mellan ekvatorn samt polerna varpå en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bara skulle existera inom form eller gestalt från fryst vatten nära polerna liksom vid planeten Mars.
Yttemperaturen vid jorden äger hållit sig relativt stadig genom dem geologiska perioderna trots olika nivåer från inkommande solstrålning (solinstrålning). detta kunna visa för att ett dynamisk process styr jordens temperatur via enstaka kombination från växthusgaser samt den atmosfäriska albedons yta. Teorin existerar känd likt gaiateorin.
Vattnets status vid ett planet beror vid omgivningens tryck, liksom bestäms från planetens gravitation.
angående enstaka planet existerar tillräckligt massiv är kapabel vattnet vid den artikel fast även nära höga temperaturer, vid bas från detta höga trycket vilket orsakas från gravitationen.
Det finns olika teorier angående vattnets ursprung vid jorden.
Vatten vid jorden
[redigera | redigera wikitext]Läran angående vattens rörelse, fördelning samt standard vid jorden kallas hydrologi.
Läran angående vattnets fördelning kallas hydrografi. Läran angående grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran angående glaciärer heter glaciologi, ifall inlandsvatten limnologi, samt angående fördelningen från oceaner oceanografi. Ekologiska processer tillsammans hydrologi studeras inom ekohydrologin.
Vattnets kollektiva massa ovan, beneath samt vid enstaka planets yta kallas hydrosfären.
Vatten är ett kemiskt ämne med flera speciella egenskaperJordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, existerar 1 km3. Grundvatten samt färskvatten existerar användbara, alternativt potentiellt användbara, på grund av människor likt vattenresurser. Flytande dricksvatten finns inom vattensamlingar såsom oceaner, ocean, sjöar, floder, strömmar, kanaler samt dammar. Majoriteten från världens dricksvatten existerar havsvatten.
en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns även inom atmosfären inom fast, flytande samt gasform. detta finns även grundvatten inom akviferer.
Vatten existerar viktigt inom flera geologiska processer. Grundvatten existerar allestädes närvarande inom jordskorpan, samt trycket vid detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom manteln existerar ansvarigt på grund av smältandet likt skapar vulkaner vid subduktionszoner.
vid jordens yta existerar vätska viktigt inom både kemiska samt fysikaliska vittringsprocesser. vätska samt – mot ett mindre dock ännu märkbar grad – fryst vatten existerar även ansvariga till ett massiv mängd sedimentförflyttning likt sker vid jordens yta. Avlagring från förflyttat sediment formar flera sorters sedimentära bergarter, vilket skapar detta geologiska registrerandet från jordens bakgrund.
Under vissa ljusförhållanden kunna nederbörd ge upphov mot enstaka regnbåge.[35]
Jordens vätska ur en astronomiskt perspektiv
[redigera | redigera wikitext]Endast inom detta yttre planetsystemet, var jätteplaneterna för tillfället finns, plats temperaturen samt tätheten inom solnebulosan lämplig till för att planeterna skulle ett fåtal stora mängder dricksvatten.
Allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samlades dock ej inom dessa jätteplaneter, utan flera mindre kroppar rika vid fryst vatten bildades även (se Kuiperbältet). Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig besitter möjligtvis delvis en ursprung ifrån dessa små kroppar, samt äger tillförts jorden inom form eller gestalt från nedslag från kometer.
Det äger massiv innebörd till existensen vid jorden för att vätska finns inom fast samt flytande form eller gestalt samt likt gas. Jordens massa, vilket den största från stenplaneterna inom detta inre planetsystemet, existerar denna plats från massiv innebörd. Jordens massa ger en tyngdkraftsfält liksom existerar tillräckligt starkt till för att hålla kvar enstaka atmosfär, vilket existerar förutsättningen till enstaka jämn yttemperatur.
Även avståndet mellan jorden samt solen existerar lagom på grund av för att vätska bör behärska inträffa inom flytande form eller gestalt. ifall jorden skulle ligga ner längre försvunnen ifrån solen skulle den existera kallare samt allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig skulle existera fryst vatten. ifall jorden nedsänkt närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen nära polerna alternativt orsaka för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bara existerade vilket ånga.
inom detta förra fallet skulle oceanernas låga albedo utföra för att jorden absorberade mer energi ifrån solen. inom båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig liksom planeten venus. (Se även antropiska principen.)
Vattnets kretslopp
[redigera | redigera wikitext]Vattnet cirkulerar inom en ständigt utbyte mellan atmosfär, markvatten, dagvatten, grundvatten samt växter.
samtliga områden likt vattnet rör sig inom kallas tillsammans till hydrosfären.
Följande processer överför en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mellan olika regioner:
- avdunstning ifrån oceaner samt andra vattensamlingar mot luften samt transpiration ifrån landväxter samt varelse mot luften.
- nederbörd, ifrån vattenånga liksom kondenseras ifrån luften samt liksom faller mot marken alternativt havet.
- ytavrinning ifrån marken liksom vanligtvis når havet.
Den största delen från den vattenånga vilket befinner sig ovanför oceanerna återvänder mot dessa, dock vindar små frukter från växter vattenånga ovan marken mot identisk grad likt ytavrinning mot havet, runt 10 tusen miljarder ton angående året.
Ovan nation bidrar avdunstning samt transpiration tillsammans ytterligare 71 tusen miljarder ton per tid. Nederbörd, tillsammans med tusen miljarder ton per kalenderår, besitter flera olika former: oftast nederbörd, frost samt hagel, samt inom mindre mängder ifrån dimma samt dagg. Kondenserat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom luften är kapabel även brytasolstrålar till för att forma regnbågar.
Ytavrinning ansamlas inom avrinningsområden liksom flyter mot ned inom floder. ett matematisk modell liksom används på grund av för att simulera dricksvatten alternativt strömflöden samt räkna ut parametrar vid vattenkvalitet kallas vid engelska hydrological frakt model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell". enstaka sektion från vattnet används på grund av konstbevattning inom jordbruket.
Floder samt ocean fullfölja detta möjligt för att utflykt samt handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen samt skapar dalar samt floddeltan vilket ger bördig mark samt jämnt underlag på grund av för att etablera befolkningscentra. enstaka översvämning inträffar då en landområde likt ofta ligger lågt täcks tillsammans med dricksvatten, då enstaka älv översvämmar dess flodbankar alternativt översvämningar ifrån havet.
uttorkning existerar ett förlängd period inom månader alternativt tid då enstaka distrikt får vattenbrist. detta inträffar då ett distrikt beneath enstaka längre period får beneath genomsnittet inom nederbörd.
Sötvattenslagring
[redigera | redigera wikitext]Högvatten (vänster) samt ebb (höger).
En sektion avrinningsvatten blir inom perioder kvar, exempelvis inom sjöar.
vid upphöjd höjd, beneath vintern, samt långt inom norr samt syd, samlas vit nederbörd inom isar, snötäcken samt glaciärer. vätska infiltrerar även marken samt går in inom akviferer. Grundvattnet flyter senare igen mot ytan inom vattenkällor, alternativt mer spektakulärt inom varma källor samt gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt inom brunnar.
Vattenförvaringen existerar betydelsefull, eftersom rent, färskt vätska existerar nödvändigt till människor samt annat landbaserat liv. inom flera delar från världen finns detta ont angående färskvatten.
Havsvatten
[redigera | redigera wikitext]Havsvatten innehåller 3,51&#;% krydda inom medelvärde, samt mindre mängder från andra substanser.
dem fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig ifrån färskvatten inom några viktiga aspekter. detta fryser nära ett lägre temperatur (runt −1,9&#;°C) samt dess densitet ökar tillsammans med minskande temperatur ner mot fryspunkten, istället på grund av för att nå maximal densitet nära enstaka temperatur ovan fryspunkten (3,9&#;°C).
Salthalten inom dem större havens vätska varierar ifrån nästan sötvatten inom norra Östersjön mot 4&#;% inom Röda havet.
Tidvatten
[redigera | redigera wikitext]Tidvatten existerar detta cykliska stigandet samt fallandet från jordens oceanytor liksom orsakas från tidvattenkrafter ifrån månen samt solen.
Tidvatten orsakar förändringar inom marina samt estuarierelaterade vattensamlingars djup samt orsakar oscillerande strömmar kända likt tidvattensströmmar. Förändringarna inom vattenströmmen vid enstaka given lokal existerar resultatet från månens samt solens förändrade positioner inom förhållande mot jorden tillsammans tillsammans effekterna från jordens cirkelrörelse samt den lokala batymetrin.
Havsstränder likt hamnar beneath dricksvatten nära högvatten samt liksom åter kommer fram nära ebb, inom tidvattenszonen, existerar ett betydelsefull ekologisk miljö liksom vattenströmmen skapat.
Vattnets biologiska roll
[redigera | redigera wikitext]Från enstaka biologisk synvinkel äger en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig flera speciella attribut vilket existerar nödvändiga på grund av liv såsom skiljer åt detta ifrån andra ämnen.
Exempelvis tillåter vätska kolföreningar för att reagera vid sätt vilket fullfölja reproducering möjligt, löser enkel andra ämnen samt besitter upphöjd ytspänning.
[1] Det vetenskapliga namnet är divätemonoxid eller diväteoxid (se även diväteoxidbluffen)samtliga kända former från liv existerar beroende från vätska. vätska existerar vitalt både likt en lösningsmedel inom vilka flera från kroppens ämnen löser sig samt existerar enstaka essentiell sektion från flera metaboliska processer inom kroppen. Metabolism existerar summan från anabolism samt katabolism. inom anabolism tas vätska försvunnen ifrån molekyler (genom energi vilket kräver kemiska enzymreaktioner) till för att kultivera större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider samt proteiner på grund av lagring från drivmedel samt information).
inom katabolism används dricksvatten till för att avbryta grupp på grund av för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror samt aminosyror för att nyttja liksom drivmedel på grund av energi alternativt andra syften). dricksvatten existerar essentiellt samt centralt inom dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan dricksvatten ej behärska fungera.
Vatten existerar även centralt inom fotosyntesen samt cellandningen. Fotosyntetiska celler använder solens energi till för att skilja vattnets väte ifrån syre. Väte kombineras tillsammans med koldioxid (absorberas ifrån atmosfär alternativt vatten) till för att forma glukos, varvid syre frigörs. samtliga levande celler använder sådana drivmedel samt oxiderar vätet samt kolet såsom innehåller fången solenergi samt ombildar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt koldioxid inom processen (cellandning).
Vatten existerar även centralt på grund av syrabaserad neutralitet samt enzymfunktioner. enstaka syra, enstaka vätejondonator (H+, såsom existerar ett proton) kunna neutraliseras från enstaka bas, enstaka protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH−) samt forma en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig anses artikel neutralt, tillsammans en pH vid 7. Vattenlösningar från syror besitter pH-värden beneath 7 medan dem tillsammans baser besitter värden ovan 7.
Magsyra (HCl) används inom matspjälkningen. Dess frätande effekter vid matstrupen beneath återinflödet kunna temporärt neutraliseras från intagandet från enstaka bas såsom aluminiumhydroxid till för att forma dem neutrala molekylerna vätska samt saltet aluminiumklorid.
Exempelvis innehåller ett escherichia coli-cell 70 andel en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, människokroppen 55–60&#;procent (kvinnor respektive män)[17], växter upp mot 90&#;procent samt enstaka färdigbildad manet utgörs från 94–98&#;procent dricksvatten.
Hydrofoba ämnen, såsom mot modell oljor, passar ej ihop tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Detta, tillsammans tillsammans vattnets ytspänning, utnyttjas inom cellernasmembran, liksom består från lipider samt proteiner, till för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning utför små vattendroppar stabila vilket existerar kritisk till växternas transpiration.
Livet vid jorden äger utvecklats tillsammans samt anpassat sig mot vattnets attribut. Lika överraskande såsom vattnets attribut är kapabel tyckas existera existerar livets förmåga för att justera sig mot dem ibland många extrema miljöer vilket vattnet ger upphov mot.
Dessa egenskaper är en av orsakerna till att det finns liv på jordenvilt samt växter likt endast lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kallas akvatiska.
Akvatiska livsformer
[redigera | redigera wikitext]Jordens vätska existerar fulla från liv. dem allra första livsformerna uppkom inom vattnet. Nästan samtliga fiskar lever uteslutande inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt detta finns flera sorters marina däggdjur, såsom delfiner samt valar liksom även lever inom dricksvatten.
Några sorters vilt, såsom amfibier, tillbringar delar från sina liv inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt delar vid nation. Växter såsom kelp samt alger växer inom vattnet samt existerar bas till några viktiga undervattenbaserade ekosystem. Plankton existerar basen inom oceaners näringskedjor.
Akvatiska vilt måste erhålla syrgas på grund av för att överleva, samt detta sker vid olika sätt.
Fiskar besitter gälar istället på grund av lungor, även ifall några fiskarter, såsom lungfiskar, besitter både samt. Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, uttrar samt sälar äger lungor samt behöver därför vandra upp mot ytan emellanåt till för att andas. Mindre livsformer kunna absorbera syre genom skinnet.