Vilket land har starkast uv-index

Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3]
Frekvensområde	Frekvens	Våglängd	Fotonenergi	Intervallbredd
Audiofrekvens	30 kHz–3 Hz	10 km–100 Mm	< 12,4 feV
Radiofrekvens	300 MHz–30 kHz	1 m–10 km	1,24 µeV–12,4 feV	4 B
Mikrovågor	300 GHz–300 MHz	1 mm–1 m	1,24 meV–1,24 µeV	3 B
Infraröd (IR)	405–0,3 THz	740 nm–1 mm	1,7 eV–1,24 meV	3,1 B
Synligt ljus	789–405 THz	380–740 nm	3,3 eV–1,7 eV	0,3 B
Ultraviolett (UV)	300 PHz–789 THz	1–380 nm	1,24 keV–3,3 eV	2,6 B
Röntgenstrålning (X)	30 EHz–300 PHz	10 pm–1 nm	124 keV–1,24 keV	2 B
Gammastrålning (γ)	> 30 EHz	< 10 pm	> 124 keV

Ultraviolett strålning, även känt vilket UV-strålning samt UV-ljus, existerar elektromagnetisk strålning vars våglängd existerar mindre än detta synliga ljusets.

Förledet ultra (latin på grund av 'bortom') kommer från för att UV-strålningen befinner sig bortom detta maximalt kortvågiga violetta ljuset inom en spektrum. Den såsom utsätts till ultraviolett strålning förmå drabbas från sålunda kallad snöblindhet samt långvarig överexponering existerar ett massiv riskfaktor till hudcancer.

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Ultraviolett strålning brukar definieras likt strålning inom våglängdsområdet 100 mot 400 nanometer.

avgränsningar mot den kortvågigare röntgenstrålningen existerar ganska flytande, samt ofta avgör sammanhanget vilket formulering vilket används.

UV-strålning från längre frekvenser äger många gemensamt tillsammans med detta synliga ljuset. detta mänskliga ögat förmå ej uppfatta ultraviolett strålning, dock vissa insekter, fåglar samt andra varelse äger synförmåga in inom detta ultravioletta området.

Våglängdsområden

[redigera | redigera wikitext]

I biologiska samt strålskyddssammanhang delar man ofta in UV-strålningen inom tre olika våglängdsområden, UVA (315–400 nm), UVB (280–315 nm) samt UVC (100–280 nm).

Dessa tre kategorier besitter ur strålskyddssynpunkt många olika toleransnivåer. Gränsvärdet till UVA, liksom främst besitter ett termisk skadeverkan, existerar 10 kJ/m² på grund av en enstaka situation, alternativt 10 W/m² angående exponeringen sker beneath utdragen period.

UV-strålning är den viktigaste yttre riskfaktorn för alla typer av hudcan-cer

Motsvarande gränsvärde på grund av UVC vilket besitter enstaka starkt fotokemisk skadeverkan existerar 30 J/m². Dessa toleransnivåer motsvarar för att vistas ca 12 minuter inom tropisk solen, alternativt ca 10 sekunder vid 50 cm avstånd ifrån ett ljusbåge från enstaka elsvets.

I tekniska kontext talar man ibland ifall Extrem UV till frekvenser mindre än 200 nm.

Dessa frekvenser existerar även kända likt vakuum-UV , eftersom dessa frekvenser tas upp eller sugs in från atmosfär (egentligen syret inom luften) samt alltså bara kunna användas inom vakuum alternativt inom ett syrefri atmosfär.

På populationsnivå är det hudens förmåga att skydda sig mot solens UV-strålning som är den starkaste riskfaktorn för hudcancer

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Fluorescens

[redigera | redigera wikitext]

Många ämne fluorescerar då dem utsätts till ultraviolett strålning. detta innebär för att ljuset nära reflexionen utsätts till ett frekvensomvandling därför för att detta reflekterade ljuset får enstaka större våglängd än detta infallande samt därmed kommer inom detta frekvensområde, vilket detta mänskliga ögat förmå detektera (våglängden ökar).

Absorption

[redigera | redigera wikitext]

Solen producerar UV-strålning från samtliga frekvenser. UVC samt den största delen från UVB-strålningen tas upp eller sugs in från ozonlagret. Vanligt kopp, exempelvis fönsterglas, existerar tydlig till UVA, dock släpper ej igenom mindre frekvenser såsom UVB samt UVC. inom UV-lampor samt lysrör avsedda på grund av solarier används speciellt kvartsglas, vilket släpper igenom UV-strålning.

Ytan vid dessa belysningskällor existerar då vanligtvis belagd tillsammans en violett filter, likt släpper igenom UVA-strålning, dock filtrerar försvunnen all UVC-strålning samt delar från UVB-strålningen, till för att vid sålunda vis minska risken på grund av skador vid huden. detta förekommer dock sådan belysning även utan detta filter.

sådana belysning används främst nära enklare sterilisering, alternativt på grund av för att behandla parasitangrepp inom mot modell saltvattensakvarier, dock då UVC kunna existera synnerligen skadligt till nästan allt liv bör man iaktta försiktighet nära användning från liknande belysningskällor.

Individens sårbarhet och risk för att utveckla hudcancer beror på flera faktorer

Biologisk verkan

[redigera | redigera wikitext]

Den maximalt välkända biologiska verkan från ultraviolett strålning existerar för att den orsakar solbrynthet samt möjligen solbränna. Denna uppstår då huden såsom en skydd mot främst UVB-strålning bildar en pigment, melanin. UVA-strålning framkallar ej solbränna, dock når djupare ner inom huden samt förmå avbryta ner bindvävsprotein, kollagen, vilket påskyndar hudens åldrande.

UV-strålning förmå framkalla förändringar inom DNA samt vid därför sätt orsaka cancer.

Förledet ultra (latin för 'bortom') kommer av att UV-strålningen befinner sig bortom det mest kortvågiga violetta ljuset i ett spektrum

Hos människan samt flera djurarter ombildas kolesterol inom huden mot vitamin D₃ då detta utsätts på grund av UV-strålning. på grund av flera varelse existerar detta livsnödvändigt, då dem ej förmå tillgodogöra sig detta fettlösliga vitaminet angående detta intas direkt inom födan; detta gäller bland annat merparten från samtliga kräldjur.

UV-index

[redigera | redigera wikitext]

Den UV-strålning, vilket ifrån solen når marken vid jorden beror vid hur högt ovan horisonten solen står vilket varierar tillsammans tiden vid dagen, årstiden samt ortens belägenhet. Moln vid sky dämpar samt filtrerar UV-strålning frekvensselektivt. Graden från inflytande vid människors hud (solbrännan) existerar även frekvensberoende (eller våglängdberoende, vilket existerar en alternativt sätt för att prata ifall identisk sak).

UV-index är ett internationellt standardiserat mått på den mest hälsoskadliga delen av UV-strålningen som når en horisontell jordyta vid en given plats och tidpunkt

Man äger då försökt ett fåtal fram en mått vid detta sammanvägda resultatet från dessa effekter, samt inom slutet från 1900-talet ägde man kommit enstaka bit vid väg. Kanada fanns pionjär vid detta plats, samt flera andra länder följde efter, samt man publicerade olika prognoser beträffande farlighet för att vistas inom solen länge.

varenda nation ägde sina egna metoder, samt resultaten plats ej jämförbara länder emellan. World Health Organization (WHO, Världshälsoorganisationen), en specialorgan inom Förenta nationerna (FN) tog sig an problemet samt standardiserade 1994 metoder till sammanvägning från mätdata samt hur resultaten, UV-index, bör presenteras; inom detalj ända mot vilka färger, såsom bör användas inom prognosers kartor samt hur grafer bör ritas.

Prognos till UV-index ett viss tidpunkt på grund av ett viss ort beräknas inom flera steg:

• Genom statistik från flerårig mätning från solstrålningen nära fanns tidpunkt på grund av ett viss ort får man fram en medelvärde på grund av den staden. Mätningen görs tillsammans enstaka riometer,^[4] likt balanserar samman strålningen ifrån rymden horisonten runt.

  Genom optiska filter plockar man fram den sektion från UV-spektrum, såsom existerar betydelsefull inom sammanhanget, detta önskar yttra huvudsakligen bandet UV-B.

• Med ett väderprognos får man fram förväntad molnighet på grund av staden ifråga nära den aktuella tidpunkten samt kalkylerar hur många molnen dämpar från den strålning, såsom kommer in ifrån ett teoretiskt molnfri himmel.
• Man balanserar in hudens känslighet på grund av UV-strålning från olika frekvenser.

  Vägningsfunktionen äger fastställts efter undersökningar från Metinlay-Diffey. Resultatet kallas CIE^[5]-erytemviktat samt mäts inom Wh·m^-2.

Det inom praktiskt bruk framräknade vägda värdet brukar siffermässigt existera några hundra. till för att utföra detta mer hanterbart inom praktiskt bruk dividerar man detta tillsammans detta godtyckligt valda talet 25.

UV-index-skalan sträcker sig från 0 till 11+ och används för att bedöma intensiteten av solens UV-strålning och den potentiella risken för hudskador

Därmed blir sorten ej längre meningsfull, varför man helt enkelt kallar slutresultatet på grund av UV-index (UVI) på grund av den aktuella staden nära ett given tidpunkt.

UVI	Riskklass	Tillåtlig exponeringstid till vistelse inom solen	Standardiserad klassfärg
			Pantone	RGB-koordinat
0–2,5	Minimal	Hela dagen		Grön 375	40–149–0
2,5–5,5	Låg	1–2 timmar		Gul 102	247–228–0
5,5–7,5	Måttlig	60–30 minuter		Orange 151	248–89–0
7,5–10,5	Hög	30–15 minuter		Röd 032	216–0–29
> 10,5	Mycket upphöjd	15–5 minuter		Violett 265	107–73–200

UVI klassas i enlighet med vidstående tabell.

inom litteraturen ges den högsta klassen ofta beteckningen 11+. Riskvärdena gäller på grund av liknande vita vuxna personer likt besitter förmåga för att bli bruna. på grund av personer tillsammans känslig hud samt liksom äger svårt bli bruna samt till små små människor halveras tillåtlig exponeringstid.

Ett högt UV-index betyder att UV-strålningen är stark och du bör tänka på att använda lämpliga solskydd

Vid extremt högt UVI >11 uppstår brännskador redan efter någon 60 sekunder. detta högsta värde vilket någonsin observerats existerar 17 samt inträffade inom Västra Australien.

I landet håller sig UVI kring 5 à 7 mitt vid dagen enstaka solig sommardag samt överstiger sällan 8. nära månadsskiftet mars/april är kapabel index existera 2–4 inom södra landet samt 1–3 längst bort inom norr.

inom Medelhavsområdet existerar nära identisk tidpunkt UVI 6–7.

SMHI besitter mätt UV-instrålningen sedan 1983. Mätorterna besitter växlat lite beneath tidens gång samt man äger använt lite olika mätinstrument. Mätserier finns ifrån Kiruna, Vindeln, Umeå, Borlänge, Norrköping samt skogsdunge.

Ljusa sanddyner samt särskilt ren frost förstärker effekten.

inom motljus kunna man grovt räkna tillsammans fördubbling från UV-index samt delning från tillåtlig exponeringstid.

I land mäter Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) dem dagsaktuella värdena från UV-strålningen inom Halmstad, Visby samt huvudstaden. Baserat vid dessa information beräknar SMHI beneath månaderna april mot augusti varenda solens tid fram enstaka UVI-prognos till vart samt en från dem vanliga väderprognosområdena.

Prognoserna utsänds omkring kl 08 samt gäller sann soltid, såsom ej rättar sig efter omställning från klockan mellan vintertid samt sommartid. Dessutom skiljer sig soltiden till verklig kvällsmål nästan ett hel 60 minuter längst bort inom öster (Haparanda) jämfört tillsammans med längst bort inom väster (Strömstad).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]