blykbox.pages.dev









Vad är orm för något

Ormar

Ormar (Serpentes) existerar ett underordning inom ordningenfjällbärande kräldjur. dem äger smal lekamen samt cylindrisk kroppsform. Ormarna existerar växelvarma samt köttätare, samt vissa existerar kannibaler, detta önskar yttra dem äter individer från identisk art. Några arter besitter utvecklat en värmekänsligt kroppsdel inom nosen, tillsammans vilket dem inom mörker kunna uppleva kroppsvärmen från en bytesdjur.

Den äldsta bevarade förteckningen ovan olika ormar återfinns inom Brooklyn-papyrusen.

De allra flesta ormar lever vid nation, dock detta finns ungefär en 60-tal arter likt lever inom haven.[1]Havsormarna anses äga detta starkaste giftet, dock existerar ej aggressiva.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Ormar förekommer nästan ovan all jorden.

Ormar har en kroppsbyggnad som är utformad för att smidigt ta sig fram och jaga sina byten

Allmänt ligger deras utbredningsområde mellan 63° nordlig bredd samt 43° sydlig bredd. Den nordligaste arten existerar huggormen, vilket förekommer inom Skandinavien, samt den sydligaste existerar Bothrops ammodytoides liksom lever inom Patagonien. Inom utbredningsområdet finns detta dock några småöar samt ögrupper var ormar saknas.

Dessa existerar Irland, Island, Azorerna, Bermuda, Nya Zeeland samt Hawaii.

Under evolutionens lopp besitter ormar anpassat sig mot olika habitat. detta finns arter såsom lever vid nation alternativt beneath jorden, arter liksom lever inom vätska (i både salt- samt sötvatten) samt arter liksom lever inom växt. enstaka sektion arter förekommer inom flera från dem nämnda habitaten.

Ormar (Serpentes) är en underordning i ordningen fjällbärande kräldjur

dem områden var detta finns flera olika tillgångar samt en flertal ekologiska nischer äger detta största antalet ormarter. Den största artrikedomen finns därför inom tropikerna. Trots detta finns detta ändå ormar inom mot synes ogynnsamma regioner liksom öknar samt bergskedjor.

Ormar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet förekommer arterna huggorm (Vipera berus), snok (Natrix natrix) samt hasselsnok (Coronella austriaca).

Sveriges ormar existerar varenda fridlysta. Kopparödla kallas ibland till kopparorm alternativt ormslå dock existerar alltså ett ödleart samt ej ett orm. Huggormen existerar den enda giftiga ormen inom land, dock dess bett existerar sällan livshotande på grund av enstaka myndig människa.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Kroppslängden varierar kraftigt mellan olika ormar.

Arterna inom familjenmaskormar existerar bara 15 centimeter långa. Störst bland ormarna existerar Nätpyton vilket är kapabel nå enstaka kroppslängd vid nära 10 meter. Även vilket gäller tvärsnittet finns skillnader.

Vi reder ut de olika ormarnas kännetecken samt hur du ser skillnad på huggorm, snok och hasselsnok

detta kunna existera runt, ovalt, nästan trekantigt alternativt äga formen från en toastbröd.

Ormarnas munhåla existerar formad således för att dem förmå sträcka ut tungan utan för att behöva öppna kurera munnen. Vissa ormar kunna öppna munnen sålunda många för att dem förmå svälja en helt vildsvin. Könsdimorfism förekommer hos ormar inom sällsynta fall.

mot modell existerar honor från huggormen (Vipera berus) mer brun- alternativt rödaktiga än hanar samt honornas mönstring existerar ej således klar.

Även kroppsfärgen varierar. Några icke-giftiga arter äger beneath evolutionens gång skaffat liknande färg liksom giftiga arter till för att skydda sig mot fiender.

Ormar äger inom motsats mot ödlor sammanvuxna samt genomskinliga ögonlock.[2]

Huden

[redigera | redigera wikitext]

Ormarnas hud består från tre skikt: överhuden (epidermis), läderhuden (dermis) samt underhuden (subcutis).

samtliga skikt äger olika funktioner. Cellerna inom överhuden innehåller keratin till för att forma en tätt samt flexibelt hornskikt inom form eller gestalt från fjäll. Överhuden skyddar djuret mot skadlig effekt ifrån omvärlden. inom läderhuden finns flera nervändor, bindvävnad, blodkärl samt pigmentceller. inom underhuden sparar ormen fett såsom energireserv.

Fjäll

[redigera | redigera wikitext]

Ormar är kapabel äga flera olika fjälluppbyggnader.

Läs Lands guide om våra fyra slingrande arter

Vissa ormar äger speciellt utvecklade fjäll till för att klättra, simma, hålla kvar byten alternativt på grund av för att enklare behärska gräva. Ormens fjäll hjälper även mot för att känna igen vilken art ormen tillhör, genom plåtarnas antal samt fjällens olika former samt delningar.

Ryggfjäll

[redigera | redigera wikitext]

  • Släta ryggfjäll: Små alternativt stora fjäll, äger inga vassa kanter alternativt upphöjningar vid fjällen.
  • Kantiga ryggfjäll: Fjäll såsom existerar spetsigare samt äger ett kant inom mitten vid varenda fjäll.

    dem besitter även en trekantigt mönster samt detta existerar efter detta såsom man gett namnet.

Ben

[redigera | redigera wikitext]

Ormar äger bara tre sorters ben: ben inom kraniet, ryggkotor samt revben. dem saknar bäcken, skuldergördel samt bröstben.


  • vad  existerar orm  på grund av något

  • vid bas från för att käken samt benen inom gommen bara existerar sammanlänkade tillsammans grupp förmå dem öppna munnen väldigt många. Ryggkotornas antal existerar vanligtvis 200 (maximalt 435). varenda revben sitter tillsammans enstaka led vid ryggkotorna.

    Huggtänder

    [redigera | redigera wikitext]

    Alla ormar äger enkel giftig saliv samt matsmältningsvätskor likt används till för att avbryta ner maten.

    dem vilket betecknas såsom giftiga besitter ombildat samt förstärkt detta gift samt använder detta mot för att döda sina byten. flera ormar existerar predatorer samt dem sväljer sina byten all mot skillnad ifrån flera andra köttätare såsom äger extremiteter vilket utför detta enklare för att slita sönder sina byten. tillsammans hjälp från gifttänderna förmå dem förlama alternativt döda även större byten likt annars kunna smita iväg.

    Det finns numeriskt värde varianter från gifttänder. Antingen äger tanden enstaka fåra vid utsidan var giftet kunna sippra ner inom bytet alternativt därför existerar den ihålig samt fungerar mer likt ett spruta.

    Traditionellt ordnar man ormar efter huggtändernas placering inom käken, främre huggtänder (proteroglyfa) alternativt bakre huggtänder (opistoglyfa).

    ett fördel tillsammans med för att äga huggtänderna framme inom käken existerar för att giftet är kapabel sprutas in inom bytet inom en enda hugg samt ormen behöver bara därefter följa efter bytet mot dess för att giftet börjar verka.

    På enstaka sektion ormarter existerar huggtänderna fastsittande vid liknande sätt vilket vanliga tänder medan huggtänderna vid andra ormar existerar rörliga samt existerar infällda ända tills för att ormen bör hugga sitt byte då dem fälls ut.

    Ormarna är växelvarma och köttätare, och vissa är kannibaler, det vill säga de äter individer av samma art

    Ibland tappar ormar tänder då dem mot modell fastnat inom bytet, då växer detta ut enstaka fräsch tand vid identisk plats.[3][4]

    Evolution från huggtänder

    [redigera | redigera wikitext]

    Nya studier tyder vid för att samtliga giftiga ormar besitter enstaka gemensam stamfader. dem olika huggtändernas position äger hos olika ormarter påvisat oberoende evolution.

    En analys från embryon ifrån åtta olika arter tillsammans främre alternativt bakre huggtänder (inklusive enstaka art helt utan huggtänder) besitter demonstrerat för att dem främre huggtänderna hos mot modell Viperidae samt Elapidae utvecklas långt bak inom den övre käken till för att sedan vandra fram mot sin rätta område. dem bakre huggtänderna, mot modell hos vissa ormar vilket tillhör familjen Colubridae, stannar istället kvar vid den ursprungliga platsen.

    dem olika släktlinjerna kunde därefter förbättra sina komplicerade giftsystem.

    Den nya granskning föreslår ett färsk modell på grund av evolutionen från ormens huggtänder. granskning visar den förhistoriska mekanismen vilket gjorde för att ormens huggtänder utvecklades utifrån tänderna. Den bakre delen från ormens tandformande lager inom den övre käken blev till länge sedan utvecklingsmässigt separerad ifrån resten samt bildade då en främre samt en bakre tandformande lager såsom existerar utvecklingsmässigt oberoende ifrån varandra.

    Hos ormar tillsammans bakre huggtänder finns detta förhållande kvar, detta bakre lagret bildar huggtänderna medan detta främre bildar vanliga tänder.

    Även hos ormar tillsammans främre huggtänder existerar detta detta bakre lagret likt bildar dessa huggtänderna. Den nya modellen tyder vid för att ormar tillsammans med främre huggtänder förlorade detta främre tandformande lagret samt detta bakre lagret bildade huggtänder liksom kunde vandra fram mot ett främre, mer produktiv position.

    Modellen tyder även vid för att Viperidae samt Elapidae oberoende ifrån varandra förlorade detta främre tandformande lagret, vilket stämmer överens tillsammans med detta faktum för att dem ej bildar enstaka monofyletisk grupp.[5]

    Andra evolutionära teorier

    [redigera | redigera wikitext]

    • Ormar tillsammans med främre huggtänder bildar enstaka monofyletisk assemblage samt härstammar ifrån dem bakre huggtänderna.
    • Elapidae samt deras huggtänder härstammar ifrån främre tänderna medan Viperidaes huggtänder härstammar ifrån dem bakre huggtänderna.
    • Elapidae samt Viperidaes huggtänder besitter oberoende från varandra härstammat ifrån dem bakre huggtänderna.[5]

    Levnadssätt

    [redigera | redigera wikitext]

    Ormar lever vanligen utan sällskap samt deras sociala beteende existerar mindre välutvecklat.

    dem träffas bara beneath en fåtal situationer, såsom nära parningen (se rubriken fortplantning). dem träffas även nära platser tillsammans särskilt god passage mot att ge liv. mot modell uppsöker individer från arten strumpebandssnok (Thamnophis sirtalis) vattenansamlingar var tusentals grodor vilket just avslutad metamorfosen kommer vid nation. dem är kapabel även mötas nära platser såsom existerar särskilt lämpliga till för att lägga vanligtvis för fortplantning hos djur vid (ofta finns bristande vid dessa platser samt därför samlas flera honor vid en ställe) alternativt på grund av för att producera en gynnande mikroklimat (dräktiga honor skapar vid således sätt goda förutsättningar på grund av sina ungdjur, inom tempererade regioner samlas några ormar då dem övervintrar).

    Ormar besitter sällan en revir. en känt undantag existerar mambor (Dendroaspis) beneath parningstiden. Flera arter stannar läka existensen inom identisk distrikt dock detta finns även arter såsom går eller reser.

    Den vill dig inget illa

    Vandringar förmå hänga ihop tillsammans årstiderna alternativt sålunda förflyttar sig ormarna då antalet individer inom en sektor blir på grund av stort. enstaka sektion arter liksom vanligen lever inom öknar (till modell den amerikanske sidvindaren, Crotalus cerastes) utför ibland längre vandringar vars avsikt existerar okänt.

    Rörelse

    [redigera | redigera wikitext]

    Beroende vid levnadsområdet besitter ormar olika rörelsesätt.

    Ormar såsom lever terrestriskt förmå oftast kravla samt simma. Undantaget existerar ormar såsom lever beneath jorden. Dessa måste gräva på grund av för att anlända vidare. Havsormar (Hydrophiinae) besitter särskilt god förmåga för att dyka. dem stänger sina näsöppningar samt stannar upp mot enstaka 60 minuter beneath vattenytan.

    Dessutom är kapabel några arter klättra samt hoppa samt enstaka sektion trädlevande arter är kapabel mot samt tillsammans med glida ett bit genom luften.

    dem plattar ut sin lekamen samt svävar mot nästa växt. likt detta nämnts inom start använder sig dem flesta ormar från en kravlande rörelsesätt dock dem besitter olika tekniker:

    • Att ormen slingrar sig existerar den vanligaste metoden. Ormen pressar sina starka muskler mot olika objekt vid marken (stenar, kvistar) samt trycker sig snett vidare.

      Då olika delar från kroppen pressar djuret mot vänster samt andra delar mot motsats till vänster existerar den resulterande riktningen rakt fram. inom djungeln når några arter vid därför sätt enstaka hastighet upp mot 6 kilometer per timme.

    • Med periodiska vågor genom kroppen vilket åstadkoms tillsammans med hjälp från muskelkontraktioner kravlar några arter vid linje rakt fram.

      Denna teknik används mot modell inom smala bergssprickor dock hastigheten existerar låg.

    • Att slingra sig åt sidan (se bilden) används ofta från ormar likt lever inom öknar.
    • Några arter rör sig vid en sätt liksom påminner angående en dragspel. dem drar sin bakre lekamen fram samt lägger den inom flera veck samt sedan sträcks den främre delen framåt.

    Systematik samt evolution

    [redigera | redigera wikitext]

    För ett utförligare systematik tillsammans varenda släkten, titta Ormars systematik.

    Ungefär 3 000 arter från orm existerar kända.

    till några taxon existerar detta oklart om dem utgör underarter alternativt självständiga arter samt dessutom beskrivs ständigt nya arter.[6] vid bas från detta skiljer sig antalet arter inom olika vetenskapliga avhandlingar. Även släktskapsförhållandena mellan dem kända arterna existerar ej helt utredd.

    Taxonomin redovisas därför annorlunda inom olika studier.

    Ormar antas beneath ett period från sin evolution äga levt beneath mark, var dem förlorade sina ben eftersom dem ej behövdes samt mestadels plats inom vägen.[källa behövs] från identisk orsak besitter ormarna även tappat bort eller missat sina ögonlock, vilka ersatts från en permanent skyddande hudskikt.

    ett tecken vid för att denna teori stämmer existerar för att ormar ännu söker skydd inom håligheter samt gropar då dem känner sig hotade från jagare alternativt oväder.[källa behövs]

    Följande register tillsammans med 24 familjer existerar i enlighet med The Reptile Database:[7]

    Ormen samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Vissa besitter ormar vilket djur som bor i hus, vanligtvis inom terrarium.

    Ormtjusare använder ormar mot inom sina uppträdanden.

    Att existera skrämd, alternativt tycka för att ormar existerar obehagliga existerar vanligare än flera andra fobier.

    Vad är en orm? En orm är en krypande reptil som tillhör klassen Reptilia och ordningen Squamata

    Fobin på grund av ormar kallas ophidiofobi.[8]

    Ormar existerar vanliga inom sagor. Ormen inom Gamla Testamentet existerar en känt exempel.[9] inom form eller gestalt från ormskålen samt eskulapstaven existerar ormar syboler på grund av farmaci samt läkare.[9] Ormen existerar en från dem kinesiska zodiakdjuren.[9]

    I Jämtland samt Hälsingland kallas ett orm långkusedialektalt.[10]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ITIS – Standard Report Page: Elapidae
    2. ^Glandt, Dieter (2016). ”Schlange oder Eidechse”. Amphibien und Reptilien.

      Springer Media. sid. 14 

    3. ^Mckay, John A. (1994). Den stora boken angående ormar. Streiffert förlag AB. sid. 38-41. ISBN 91-7115-037-4 
    4. ^Mattison, Chris (2000). Boniers stora litteratur angående ormar. Albert Boniers förlag. sid. 18-19,24-25. ISBN 91-0-057178-4 
    5. ^ [ab] Vonk, Freek J.. ”Evolutionary ursprung and development of snake fangs”.

      Macmillan Publishers Limited. http://www.nature.com/nature/journal/v454/n7204/abs/nature07178.html. Läst 12 månad 2013. 

    6. ^Exempel vid ett nyupptäckt art, n-tv (tyska), 2006-07-27
    7. ^The Reptile Database: Suborder Ophidia (Serpentes) - Snakes
    8. ^Öhman A (2009). ”Of snakes and faces: An evolutionary perspective on the psychology of fear”. Scandinavian Journal of Psychology 50: sid. 543-552.

      doi:10.1111/j.1467-9450.2009.00784.x. ISSN0036-5564. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9450.2009.00784.x/full. Läst 20 juni 2011. 

    9. ^ [abc] Sfetcu, Icolae (2014). ”Symbolism”. Reptiles: Crocodiles, Alligators, Lizards, Snakes, Turtles.

      Multimedia Publishing. sid. 176−177 

    10. ^Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 355, [1]Gleerups, skogsdunge 1862–1667, faksimilutgåva malm 1962

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. (1995) Sveriges grodor, ödlor samt ormar., Uppsala/Stockholm
    • Arnold, E.

      N. & Burton, J. A. (1978) Reptiler samt amfibier inom Europa, Stockholm

    • Curry-Lindahl, Kaj (1988) Däggdjur, groddjur & kräldjur, Stockholm
    • Edström, A. (1988) Djurens gifter, Lund
    • Ursing, B. (1956) Fiskar: kräldjur/ groddjur / fiskar, Stockholm
    • Mattison, C. (2001) Bonniers stora litteratur angående ormar
    • Milio, M.

      A. (2004) Smålands varelse samt naturliv, Växjö