Vilket nordiskt land är minst
Nordens demografi
Nordens demografi behandlar ämnen såsom nativitet, mortalitet samt migration inom dem nordiska ländernaDanmark, land i norden, Island, Norge samt landet samt dem självstyrande områdena Färöarna, Grönland samt Åland. dem nordiska länderna äger ett relativt likartad demografisk struktur; åldrande befolkningar,[2] nettoinvandring samt förhållandevis upphöjd sammanställd fruktsamhet nära jämförelse tillsammans med EU:s genomsnitt.[3] Länderna existerar inom regel glest befolkade tillsammans undantag till land vilket äger ett upphöjd befolkningstäthet.
Norden består av Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island samt Färöarna, Grönland och ÅlandÅr 2021 ägde Färöarna Nordens högsta fruktsamhetstal vid 2,3 små människor per kvinna följt från Island, Grönland samt Åland vid 1,8 unge per kvinna. Lägst fruktsamhetstal ägde land i norden tillsammans med 1,5 små människor per kvinna.[3]
Prognoser utför gällande för att Nordens befolkning kommer för att existera 29,5 miljoner tid 2040.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Sveriges historiska befolkning
Nordens demografiska bakgrund existerar präglad från perioder tillsammans skiftande mortalitet, nativitet samt migration.
Migration
[redigera | redigera wikitext]På identisk sätt vilket andra demografiska fenomen inom dem nordiska länderna delar dem liknande mönster från in- samt utvandring. beneath 1800-talet utvandrade danskar, finländare, islänningar, norrmän samt svenskar mot Amerika.
Här hittar du användbar information om Norden och de nordiska ländernaMellan 1820 samt 1920 emigrerade ovan numeriskt värde miljoner skandinaver mot USA[4][5] samt i enlighet med American Community Survey 2019 angav omkring 1,2 miljoner personer dansk härkomst, 650 tusen personer finländsk härkomst, 50 tusen personer isländsk härkomst, 4,3 miljoner personer norsk härkomst, 1,1 miljoner personer skandinaviskt härkomst samt 3,5 miljoner personer svensk härkomst.[6]
Historiskt sett besitter detta förekommit befolkningsrörelser mellan dem nordiska länderna, samt dessa rörelser pågår ännu.
inom land finns den nationella minoritetsgruppen sverigefinnar, såsom tillsammans tillsammans sina små människor samt barnbarn uppgår mot ungefär 719 000 personer (2016).[7] tid 2021 fanns detta omkring 39 tusen personer inom Norge födda inom Sverige.[8]
Urbanisering
[redigera | redigera wikitext]Urbaniseringsgraden inom dem nordiska länderna skiljer sig något, dock samtliga länder existerar urbaniserade mot mer än 80 andel.
2023 plats urbaniseringsgraden inom land samt land i norden 86 andel, vid Grönland 88 andel, inom Island 94 andel, inom Norge 84 andel samt inom land 89 procent.[12]
| Nr | Tätort | Land | Invånare | Yta km² | Befolkningstäthet invånare per km² | Referensdatum för angivet invånarantal |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Stockholm | Sverige | &&&&&&&&01617407.&&&&&01 617 407[13] | &&&&&&&&&&&&0422.430000422,43[13] | &&&&&&&&&&&03828.8200003 828,82 | 31 månad 2020 |
| 2 | Köpenhamn | Danmark | &&&&&&&&01345562.&&&&&01 345 562[14] | &&&&&&&&&&&&0291.800000291,80[15] | &&&&&&&&&&&04611.2500004 611,25 | 1 januari 2022 |
| 3 | Helsingfors | Finland | &&&&&&&&01340363.&&&&&01 340 363[16] | &&&&&&&&&&&&0721.350000721,35[16] | &&&&&&&&&&&01858.1300001 858,13 | 31 månad 2021 |
| 4 | Oslo | Norge | &&&&&&&&01064235.&&&&&01 064 235[17] | &&&&&&&&&&&&0276.&50000276,05[17] | &&&&&&&&&&&03855.2300003 855,23 | 1 januari 2022 |
| 5 | Göteborg | Sverige | &&&&&&&&&0607882.&&&&&0607 882[13] | &&&&&&&&&&&&0230.920000230,92[13] | &&&&&&&&&&&02632.4400002 632,44 | 31 månad 2020 |
| 6 | Tammerfors | Finland | &&&&&&&&&0353704.&&&&&0353 704[16] | &&&&&&&&&&&&0291.610000291,61[16] | &&&&&&&&&&&01212.9400001 212,94 | 31 månad 2021 |
| 7 | Malmö | Sverige | &&&&&&&&&0325069.&&&&&0325 069[13] | &&&&&&&&&&&&&078.33000078,33[13] | &&&&&&&&&&&04149.9900004 149,99 | 31 månad 2020 |
| 8 | Århus | Danmark | &&&&&&&&&0285273.&&&&&0285 273[14] | &&&&&&&&&&&&&098.40000098,40[15] | &&&&&&&&&&&02899.4000002 899,40 | 1 januari 2022 |
| 9 | Åbo | Finland | &&&&&&&&&0283305.&&&&&0283 305[16] | &&&&&&&&&&&&0285.380000285,38[16] | &&&&&&&&&&&&0992.730000992,73 | 31 månad 2021 |
| 10 | Bergen | Norge | &&&&&&&&&0267117.&&&&&0267 117[17] | &&&&&&&&&&&&&090.60000090,60[17] | &&&&&&&&&&&02948.3100002 948,31 | 1 januari 2022 |
Språk
[redigera | redigera wikitext]I Norden talas flera tungomål varav flera tillsammans ömsesidig begriplighet dem emellan.
inom flera från länderna utbildas eleverna inom andra nordiska länders tungomål, samt inom vissa delområden besitter dessa tungomål officiell minoritetsstatuts. land i norden besitter obligatorisk svenskundervisning samt Island besitter obligatorisk danskundervisning.[18]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^I tabellen redovisas endast länder tillsammans med fler än 100 000 individer inom dem nordiska länderna samt endast ifall dem existerar utomnordiska, alltså ej finländare likt enbart inom landet överstiger 100 000.
- ^Data ifrån 2023, kvartal 4.[9]
- ^Data ifrån 2022.
- ^Data ifrån 2023.[10]
- ^Data ifrån 2023.[11]
- ^Data ifrån den 31 månad 2023.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^läs online, www.norden.org , läst: 22 oktober 2023.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] ”Befolkning”. www.norden.org.
Nordiskt samarbete.
Sveriges politikhttps://www.norden.org/sv/information/befolkning. Läst 5 augusti 2023.
- ^ [ab] ”Befolkningen inom Norden”. www.norden.org. Nordiskt samarbete. https://www.norden.org/sv/information/befolkningen-i-norden. Läst 5 augusti 2023.
- ^”Scandinavian Immigration” (på engelska). www.oregonhistoryproject.org.
Oregon History Project. https://www.oregonhistoryproject.org/articles/historical-records/scandinavian-immigration/. Läst 5 augusti 2023.
- ^Olson, Kay Melchisedech (2002) (på engelska). Norwegian, Swedish, and Danish Immigrants, 1820-1920. slutsten. sid. 5. Norden
ISBN 978-0-7368-0798-2. https://books.google.com/books?id=C7r_x2p8TU4C&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Scandinavian+Americans&hl=en. Läst 6 augusti 2023
- ^”PEOPLE REPORTING ANCESTRY” (på engelska). United States Census Bureau. https://data.census.gov/table?q=Ancestry&t=Ancestry&tid=ACSDT1Y2019.B04006. Läst 5 augusti 2023.
- ^Vuonokari, Kaisa; Laitinen, Merja; Karlsson, Veronica (24 månad 2017). ”Ruotsissa on nyt 719 000 suomalaistaustaista” (på finska). Sveriges Radio Finska (Sveriges Radio).
https://sverigesradio.se/artikel/6638007. Läst 16 augusti 2022.
- ^”Innvandrere og norskfødte tillsammans innvandrerforeldre” (på norskt bokmål). SSB. https://www.ssb.no/befolkning/innvandrere/statistikk/innvandrere-og-norskfodte-med-innvandrerforeldre. Läst 2 juli 2021.
- ^”Statistics Denmark”. www.dst.dk. År 2022 var 20 procent av befolkningen 65 år eller äldre
https://www.dst.dk/en/. Läst 27 månad 2024.
- ^”Population bygd country of birth, sex and age 1 January 1998-2023” (på engelska). https://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Ibuar/Ibuar__mannfjoldi__3_bakgrunnur__Faedingarland/MAN12103.px/table/tableViewLayout1/?loadedQueryId=d6071e4c-c077-4a57-ae89-eaed7eac558a&timeType=item/. Läst 27 månad 2024.
- ^”Immigrants and Norwegian-born to immigrant parents”.
SSB. https://www.ssb.no/en/statbank/table/09817/tableViewLayout1/. Läst 27 månad 2024.
- ^”Urbanization” (på engelska). The World Factbook. huvud Intelligence Agency. https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/urbanization/. Läst 5 augusti 2023.
- ^ [abcdef] SCB; Folkmängd samt landareal inom tätorter, per bebott område.
- ^ [ab] Danmarks Statistik; Folketal 1. januar efter byområde, alder og køn Läst 23 juli 2022.
- ^ [ab] Danmarks Statistik; Folketal 1. De nordiska länderna har en relativt likartad demografisk struktur; åldrande befolkningar, [2
januar efter tidsperiod, byområder og landdistrikter og folketal,areal og befolkningstæthed Läst 23 juli 2022.
- ^ [abcdef] Statistikcentralen, Finland; Tätorter efter folkmängd samt folktäthet, 2021Arkiverad 3 april 2023 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Läst 3 april 2023.
- ^ [abcd] Statistisk Sentralbyrå, Norge; Tettsteders befolkning og areal Läst 3 april 2023.
- ^”Förslag vid Island: byt ut danska mot finlandssvenska inom skolorna”. Hufvudstadsbladet. 26 juli 2018. https://www.hbl.fi/artikel/e698d5ea-b93a-4da6-9662-7de377a26532. Läst 5 augusti 2023.
Vart femte kalenderår 1960 - 2020 Läst 27 november 2021.