Finns det fler planeter med ringar

Saturnus ringar existerar en struktur från planetringar inom strategi tillsammans med planetens ekvator tillsammans med ett diameter från kilometer, ut mot fingerprydnad A, samt ytterligare mot cirka kilometer tillsammans dem senare upptäckta ringarna ut mot ytterkanten från fingerprydnad E.

Ringarna består från fryst vatten (minst 95&#;%) samt småsten, samt existerar endast mellan 5 meter samt 30 meter tjocka. Hösten upptäcktes tillsammans hjälp från Spitzerteleskopet ytterligare ett fingerprydnad inom samband tillsammans med månen Phoebes väg eller spår långt utanför dem tidigare kända ringarna.

Upptäcktshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Saturnus ringar upptäcktes från Galileo Galilei, såsom plats den inledande liksom studerade saturnus tillsammans med teleskop.

han insåg emellertid ej vad han upptäckt, då dem just då råkade ligga ner nästan inom strategi tillsammans jordens väg eller spår, samt denne såg dem såsom numeriskt värde stora månar vid fanns blad angående planeten vilket förbryllade honom storligen. fanns ringplanet tydligare synligt ifrån Jorden, samt astronomenChristiaan Huygens föreslog för att detta existerar ett fingerprydnad runt planeten.

Giovanni Cassini fann för att detta fanns flera ringar samt man började kalla dem A-ringen samt B-ringen, medan gluggen emellan fick namn efter upptäckaren.

Ringarnas struktur

[redigera | redigera wikitext]

Astronomerna anser för att ringarna troligen mot största delen uppstått samtidigt tillsammans med planeten, vid ungefär identisk sätt vilket detta till närvarande anses för att solsystemet uppstod, detta önskar yttra ett massiv platta från rymdstoft vilket genom gravitationens samverkan tillsammans med rotationen koncentrerades mot större enheter, samt isbitarna mot slutligen blev ovan.

Ringarna är kapabel även äga fyllts vid tillsammans halvfärdiga månar liksom krossats från saturnus enorma gravitation.

De mest kjente og spektakulære planetariske ringene er de som finnes rundt planeten Saturn, men alle de fire gasskjempene i solsystemet (Jupiter, Uranus og Neptun) har egne ringer

ett sektion ringar existerar tunnare än dem övriga, samt C-ringen mot modell existerar bara 5 m tjock. Mellan ringarna finns flera gluggar, samt Enckes delning beror vid för att månen Pan besitter dragit mot sig detta närmaste stoftet. Ringarna existerar ej heller helt permanenta. F-ringen slingrar sig påtagligt beneath effekt från månarna Pandora samt Prometheus vars banor ligger många nära den.

Ringarna består av is (minst 95 %) och grus, och är endast mellan 5 meter och 30 meter tjocka

Inne bland ringarna finns ett sektion protomånar, "månkultingar" talar astronomerna ifall, vilket kanhända inom framtiden växer mot sig. Ringarna äger fått namn inom den ordning dem upptäckts. Räknat inifrån planetens yta heter de:

D-ringen

[redigera | redigera wikitext]

Den innersta ringen, vilket existerar väldigt otydlig.

RymdsondenVoyager 1 fann nära passagen för att den är kapabel delas inom flera underringar, samt sonden Cassini visade vid för att deras inbördes förhållanden ägde förändrats.

De indre planetene har ingen ringer, og

C-ringen

[redigera | redigera wikitext]

C-ringen existerar något grövre, samt förefaller bestå från mörkare ämne. Den upptäcktes från William samt George Bond.

B-ringen

[redigera | redigera wikitext]

Mellan C- samt B-ringarna finns några små gluggar samt ringar tillsammans namn efter Colombo, Maxwell samt Titan. B-ringen existerar den ljusstarkaste, dock samtidigt maximalt oregelbundna.

dem yttre ringarna inom B-strukturen interfererar tillsammans månen Mimas vars väg eller spår ligger utanför ringsystemet, sålunda enstaka sektion från dem äger excentriska banor.

En planetarisk ring er en ring av støv og andre små partikler som kretser rundt en planet i et tynt skiveformet område

Cassinis delning

[redigera | redigera wikitext]

Mellan A- samt B-ringarna finns Cassinis delning, tillsammans med några obetydliga oregelbundenheter, varav enstaka äger namn efter Huygens.

A-ringen

[redigera | redigera wikitext]

A-ringen existerar den maximalt massiva, tillsammans med enstaka tjocklek vid m.

Den existerar korrekt jämn samt slät, dock äger enstaka glugg, Enckes delning, inom yttre kanten var månen Pan drar mot sig allt ämne. Ytterkanten existerar vass, beroende vid för att månen Atlas äger sin väg eller spår var. enstaka små glugg, Keelers delning, finns närmare ytterkanten, var den lilla månen Daphnis håller mot (upptäckt från sonden Cassini ).

A-ringen ligger även inom resonans tillsammans ett satellit, Janus, såsom äger sin väg eller spår många längre ut.

Saturnus är den sjätte planeten från solen och näst största i solsystemet, efter Jupiter

F-ringen

[redigera | redigera wikitext]

Ett stycke utanför A-ringen finns F-ringen, likt upprätthålls från numeriskt värde månar tillsammans med banorna noggrann bredvid den, Pandora samt Prometheus. Ringen existerar många smal, bara cirka km, samt månarna förorsakar påtaglig turbulens inom den.

Janus/Ephimeteus-ringen

[redigera | redigera wikitext]

Är ännu svagare, samt ligger motsvarande mellan dem månarnas banor.

(Namnet existerar ej officiellt).

Dess omkrets är 9,1 gånger jordens medan dess massa är nästan hundra gånger jordens

detta anses för att den uppkommit ur stoft vilket slagits loss ifrån månarna nära meteoritnedslag.

G-ringen

[redigera | redigera wikitext]

G-ringen existerar den yttersta från dem uppenbart begränsad eller markerad av gränser ringarna.

E-ringen

[redigera | redigera wikitext]

E-ringen existerar många bred, upptar nästan lika många vilket dem övriga ringarna tillsammans. Den besitter dock ej lika skarpa kanter, samt förefaller bestå mer från mikroskopiskt ämne, än från isbitar samt småsten vilket dem övriga. inom juli upptäckte astronomerna ifrån Cassinis bilder för att ismånen Enceladus sprutar ut ispartiklar ifrån geysrar nära sin sydpol, vilka mot massiv sektion formar E-ringen

Phoebe-ringen

[redigera | redigera wikitext]

I oktober upptäcktes vid ett foto inom detta infraröda bandet, tagen från Spitzerteleskopet, ytterligare ett fingerprydnad.

Den består från ytterst små partiklar samt kunna ej observeras inom synligt ljus. Ringen följer relativt precis månen Phoebes väg eller spår samt lutar alltså 27° ifrån planetens ekvatorialplan samt dem övriga ringarna. detta antas för att den uppstått från ämne vilket slungats upp ifrån Phoebes yta nära kollisioner tillsammans asteroider samt kometer, samt den äger en räckvidd vilket motsvarar variationerna inom Phoebes väg eller spår ovan tiden.

Saturnus ringar är ett system av planetringar i plan med planetens ekvator med en diameter av kilometer, ut till ring A, och ytterligare till cirka kilometer med de senare upptäckta ringarna ut till ytterkanten av ring E

Astronomerna anser för att den förmå existera ett från orsakerna mot månen Japetus tudelade apparition. Japetus besitter sin väg eller spår strax innanför ringen, samt roterar runt saturnus åt motsatt håll gentemot Phoebe samt ringen, därvid samlar den vid sin "lovartsida" stoft ifrån ringen vid sin vita täckta av is yta. Stoftet självt räcker ej likt förklaring mot den stora färgskillnaden, dock förmå bidra mot för att isen smälter samt visar enstaka mörkare struktur beneath.

Ringarnas avstånd

[redigera | redigera wikitext]

Namn	Radie ifrån planetens medelpunkt (km)	bredd (km)	döpt efter
D-Ringen	66&#; - 74&#;	7&#;	&#;
C-Ringen	74&#; - 92&#;	17&#;	&#;
B-Ringen	92&#; - &#;	25&#;	&#;
Cassinis delning	&#; - &#;	4&#;	Giovanni Domenico Cassini
A-Ringen	&#; - &#;	14&#;	&#;
Enckes delning	&#;		Johann Franz Encke
F-Ringen	&#;		&#;
Janus/Epimetheus-Ringen	&#; - &#;	5&#;	Janus samt Epimetheus
G-Ringen	&#; - &#;	5&#;	&#;
E-Ringen	&#; - &#;	&#;	&#;
Phoebe-ringen	~4&#;, – 13&#;&#;	4&#;&#;	Phoebe &#;

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Cassinis bilder vid Saturnus