Finns det fisk utan ben

Latin: Pisces, Teleostei

Fiskar är bokstavligt "ett växelvarmt ryggradsdjur liksom lever inom vätska, andas tillsammans med gälar samt vilket vanligen besitter fenor samt fjäll". detta finns ovan 20.000 kända idag levande fiskarter varav runt 1% används liksom mänsklig att ge liv. Därutöver finns en stort antal utdöda arter (fossiler).

Läs mer > Fiskar matbiologi.

FISKENS ANATOMI

1. Fiskhuvud äts sällan, dock förekom förr likt ensamrätt (se anvisning > Gratinerade torskhuvuden alternativt torsknackar). Även ögonen åts. Fiskens kinder beneath gällocket existerar emellertid enstaka delikatess såsom ständigt bör tas tillvara.
2. Gälar är fiskens andningsorgan.

   Gälarna tar upp syre ur vattnet samt avger koldioxid. Benfiskar besitter fyra gälförsedda gälbågar såsom skyddas från en gällock, vid fanns blad på baksidan huvudet. Gälarna visar hur ny fisken existerar. Hos nyfångad sjömat existerar dem blodröda, efter 3-4 dagar mer rosaröda. okänt vattenlevande djur ger dock mattgrå gälar.

   Äldre vattendjur får slemmiga samt grånande gälar.

3. Fenor är utskott ifrån fiskens lekamen som  används mot för att styra fisken genom vattnet. Bröst- samt bukfenor vid plats blad motsvarar fyrfotadjurens fram- respektive bakben. Därutöver besitter fiskarna ryggfena (ofta uppdelad inom flera), stjärtfena samt analfena.

   Hos laxfiskar samt ett sektion andra fiskar förekommer även därför kallad fettfena, vilket sitter långt bak vid ryggsidan (okänd funktion).

4. Fjäll är hårda hudbildningar hos fiskar samt kräldjur. Benfiskars fjäll består från tunna samt oftast ganska mjuka benplattor. dem är kapabel existera runda alternativt äga ett taggig bakkant.

   flera fiskar saknar fjäll alternativt besitter fjäll likt existerar många små.

   Det förekommer en omfattande om- och inplantering av fiskar i Sverige

   inom stället på grund av fjäll äger vissa fiskar, bland annat vissa malar, benplattor såsom täcker all alternativt delar från kroppen. Man "fjällar" sjömat, dvs tar försvunnen fjällen tillsammans enstaka "fiskfjällare" (läs mer > Rensa samt filea fisk).

5. Fiskben är fiskens skelett. Vanligen avses dock bara fiskens smala samt vassa "revben" (läs mer > Rensa samt filea fisk).
6. Fiskfiléer (fiskkött) existerar fiskens muskler vid plats blad samt detta man normalt äter.
7. Skäggtöm är ett alternativt flera antennliknande utväxter vid fiskens haka alternativt näsa.

   dem innehåller smaklökar samt existerar mot hjälp på grund av för att hitta att ge liv inom grumligt dricksvatten. Förekommer vid torsk, gråsej, långa, kolja, lake, karparfiskar, malar tillsammans flera.

8. Simblåsa är enstaka blåsa inuti fisken liksom den är kapabel reglera tillsammans gas på grund av för att hålla sig flytande vid en visst djup.

   Utan simblåsa måste fisken existera inom ständig rörelse. Fungerar ibland även liksom resonanslåda till ljuduppfattning samt ljudbildning. Endast benfiskar besitter simblåsa, dock ej samtliga.

   De grunda kustvattnen hyser drygt 45% av världens fiskarter, och det är i synnerhet korallreven som är mycket artrika

   Snabbrörliga fiskar vilket makrill samt tonfisk saknar simblåsa, vilket existerar nödvändigt nära snabb ned- samt uppstigning. Fiskar tillsammans simblåsa likt fångas vid djupt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig drabbas från dykarsjuka då dem halas upp.

9. Inälvor används ej vilket mänsklig att födas samt bör rensas försvunnen efter fångst på grund av för att ej förstöra köttet.

   Rom existerar däremot enstaka önskvärd existera ifrån flera fiskar (läs mer > angående fiskrom, kaviar).

Genom för att analysera ögon, gälar samt skinn kunna man att fatta beslut eller bestämma något fiskens färskhet (läs mer > Hantering ny sjömat, skaldjur).
Läs även > Bereda vattendjur, sålunda tillagas fisk.


BIOLOGISK ORDNING FISK

Fiskar (lat.

Picens) existerar biologiskt enstaka "stam" inom Ryggradsdjur (Läs mer > Fiskar matbiologi).

detta finns tre grupper fiskar.

• Käklösa fiskar (Agnatha) existerar enstaka team primitiva fiskar liksom dök upp till drygt 500 miljoner tid sedan. dem existerar långsmala ormliknande vilt utan käkar samt tänder vilka inom massiv utsträckning existerar utdöda. för tillfället levande existerar därför kallade Rundmunnar varav näbbgäddor (se dito) samt pirålar (se dito) förmå hamna inom mänskliga munnar.
• Broskfiskar (Chondrichthyes) existerar enstaka assemblage primitiva fiskar såsom saknar benbildning inom sitt broskskelett.

  Dessutom saknar dem simblåsa. dem brukar delas in inom tre grupper, hajar (se dito), rockor (se dito) samt helhuvudfiskar (varav dem flesta existerar utdöda). Hajar samt rockor existerar utrotningshotade (rödmarkerade) samt skall ej fiskas alternativt ätas.

• Benfiskar (Osteichthyes) äger en förbenat skelett, alltså broskben såsom förvandlats mot hård bensubstans.

  Utmärkande existerar även för att dem äger fyra par gälar täckta från gällock.

  Benfria djur finns i ett mycket brett utbud av former, färger och storlekar, från mikroskopiska organismer till jättebläckfiskar

  detta finns lobfeniga samt strålfeniga benfiskar. Lobfeniga besitter köttiga fenor, ett antydan mot fiskarnas passage mot landliv (läs mer > Fiskar matbiologi). dem flesta arter existerar utdöda samt dem för tillfället levande existerar ointressanta ur matsynpunkt. dem strålfeniga existerar dem såsom inom allmänhet kallar vattenlevande djur samt utgör mer än 95% från varenda fiskar.

Strålfeniga fiskar (lat. Teleostei) även kallat egentliga alternativt autentisk benfiskar, omfattar mer än 20.000 arter indelade inom 32 ordningar, varav elva innehåller dem ekonomiskt samt gastronomisk värdefullaste arterna. Nedan organiserade i enlighet med "betydelseordning" (enligt Kunskapskokboken).

• Abborartade fiskar (Perciformes) existerar biologiskt den största ordningen tillsammans med cirka 10.000 arter uppdelat inom 19 underordningar, 156 familjer samt cirka 1500 släkten.

  dem flesta existerar kustnära fiskar inom tempererade samt tropiska vätska. Övriga lever ute inom havet (pelagiskt) alternativt existerar sötvattensfiskar. Läs mer > Abborrartade fiskar.

• Gäddartade fiskar (Esofciformes) existerar enstaka små ordning tillsammans med en 10-tal arter inom numeriskt värde familjer.

  dem existerar hemmahörande vid norra halvklotet tempererade samt kalla vätska. Läs mer > Gäddartade fiskar.

• Karpartade fiskar (Cypriniformes) omfattar ovan 2.500 arter fördelat vid 6 familjer tillsammans 250 släkten, varav flertalet lever inom sydöstra Asien. inom Europa finns en 80-tal arter. Förekommer inom sötvatten, ibland inom bräckt vätska.

  Läs mer > Karpartade fiskar.

• Kindpansrade fiskar (Scorpaeniformes) omfattar ovan 1000 arter inom 20-talet familjer, bland annat arten sjurygg. Läs mer > Kindpansrade fiskar.
• Laxartade fiskar (Salmoniformes) omfattar ovan 300 arter inom 15 familjer samt 90 släkten, bland annat laxar, sikar samt gäddfiskar.

  Läs mer > Laxartade fiskar.

• Malartade fiskar (Siluriformes) består från cirka 2500 arter inom 30 familjer samt mer än 400 släkten. Läs mer > Malartade fiskar.
• Marulksartade fiskar (Lophiiformes) omfattar cirka 300 arter tillhörande 16 familjer tillsammans en 60-tal släkten. Läs mer > Marulksartade fiskar.
• Näbbgäddartade fiskar (Beloniformes ) existerar enstaka ordning tillsammans cirka 200 arter inom sex familjer bland annat näbbgäddor, makrillgäddor samt flygfiskar.

  Endast enstaka art äger innebörd ur matsynpunkt, Stillahavsmakrillgädda. Läs mer > Näbbgäddartade fiskar.

• Plattartade fiskar/plattfiskar (Pleuronectiformes) omfattar cirka 550 arter uppdelat vid 6 familjer samt 100-talet släkten. Bland annat flundror, tungor samt varar. Läs mer > Plattartade fiskar.
• Sillartade fiskar (Clupeiformes) består från cirka 400 arter inom 9 familjer samt 134 släkten, bland annat ansjovis, sill samt sardiner.

  dem förekommer inom stora stim inom varenda ocean samt fiskas intensivt samt används inom mestadels mot fiskfoder från ädlare fiskar. Läs mer > Sillartade fiskar.

• Torskartade fiskar (Gadiformes) omfattar cirka 400 arter inom 14 familjer samt 70-talet släkten. Hit räknas bland annat torsk- lake- kummel- samt makrillfiskar.

  dem fiskas inom massiv omfattning samt existerar viktiga matfiskar. Läs mer > Torskartade fiskar.

  Omkring 58% av världens fiskar är marina, medan sötvattensfiskarna står för 41 %

• Ålartade fiskar (Anguilliformes) består från cirka 700 arter fördelat vid 20 familjer samt 100-talet släkten. dem existerar viktiga ur matsynpunkt, dock existerar allmänt utrotningshotade samt bör ej fiskas. Läs mer > Ålartade fiskar.

GASTRONOMISK ORDNING FISK

Gastronomisk indelning från sjömat varierar i enlighet med tycke samt smakupplevelse.

Kunskapskokbokens godtycke existerar för att dela upp vattenlevande djur geografiskt inom tre grupper. Uppdelningen existerar ovetenskaplig samt grupperna överlappar varandra.

1. Europeisk fisk = havsfisk vilket främst förekommer inom Nordatlanten, Östersjön samt Medelhavet. Läs mer > ifall europeisk fisk.
2. Exotisk fisk (ur europeiskt perspektiv) = övrig havsfisk.

   Läs mer > angående exotisk fisk.

3. Sötvattensfisk = vattendjur likt vanligen lever inom sjöar samt vattendrag, samt inom bräckt dricksvatten. Läs mer > angående fisk som lever i sötvatten.

Andra förekommande begrepp:

• Matfiskar tillhör huvudsakligen egentliga benfiskar, dock omfattar även bl.a.

  broskfiskar (hajar, rockor) samt nejonögon (flodnejonöga).

• Vitfisk är helt enkelt sjömat tillsammans vitt fiskkött. Vanligen avser man tillsammans vitfisk någon torsk- alternativt plattfisk tillsammans fast vitt animalisk föda. kunna även artikel mot modell sötvattensfisk alternativt marulk.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2023-09

 

Läs mer

Fiskar matbiologi

Rensa samt filea fisk

Om fiskrom, kaviar

Hantering ny sjömat, skaldjur

Så tillagas sjömat }

Näbbgäddor ¤

anvisning tillsammans med ifall fiskar

detta finns 46 anvisning tillsammans med ifall fiskar

• Gösfilé tillsammans remouladesås

  Tid: 20 min , Svarighet: enkel, Receptgivare: Kockskolan

• Ångad torsk inom körvelbuljong

  Tid: 25 min , Svarighet: Medel, Receptgivare: Petter, Kockskolan

• Fisksoppa tillsammans med räkor samt saffran

  Tid: 1 tim , Svarighet: Halvavancerat, Receptgivare: Kockskolan

• Futomaki - tjock sushirulle

  Tid: 15 min (+ 2 tim) , Svarighet: Medel, Receptgivare: Petter, Kockskolan

• Fisk- samt andra kroketter, matkroketter grundrecept

  Svarighet: Halvavancerat, Receptgivare: Julia Child

• Fiskgratäng

  Tid: 1 tim , Svarighet: enkel, Receptgivare: Petter, Kockskolan

• Bouillabaisse - sydfransk fisksoppa

  Tid: 2 tim , Svarighet: Halvavancerat, Receptgivare: Kockskolan

• Ångkokt stenbit inom fänkålsbuljong

  Tid: 1 tim 20 min , Svarighet: Medel, Receptgivare: Petter, Kockskolan

• Fiskgelé mot fiskaladåb samt garnering

  Tid: 1 tim 30 min , Svarighet: Medel, Receptgivare: Kockskolan

• Grillad vattendjur tillsammans med Uffes paprikasmörsås (LCHF-recept) ¤

  Svarighet: Medel, Receptgivare: