Hur långt upp i sverige växer kantareller
Kantarell
| Kantarell | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Cantharellales |
| Familj | Kantareller |
| Släkte | Cantharellus |
| Art | Kantarell C. cibarius |
| Vetenskapligt namn | |
| §Cantharellus cibarius | |
| Synonymer | |
| Cantharellus cibarius fanns. flavipesR. Heim ex Eyssart. & Buyck 2000[1] nanus(R. Heim) Corner 1966[4] Heim 1960[7] bicolorMaire 1937[10] Schulz 1924[12] neglectusM. Souché 1904[16] 1888[17] cibariusFr. 1821[21] 1772[25] | |
Kantarell (Cantharellus cibarius) existerar enstaka ätlig mögelväxt såsom växer inom löv- samt barrskog. tillsammans sitt karakteristiska utseende samt tydliga smakupplevelse existerar kantarellen enstaka mögelväxt vilket existerar näst intill omöjlig för att förväxla tillsammans med någon giftig art, vilket besitter gjort den mot enstaka från dem helt populäraste matsvamparna till amatörplockare.
Säsongen existerar vanligen juli–oktober.
Kantarellen existerar ett utsökt matsvamp liksom går för att både konservera samt frysa in. uttorkning från kantareller går utmärkt dock bör ej utföras inom matlagningsapparat alternativt värme då svampen ofta blir seg samt besk från detta.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Kantarellen existerar enkel för att upptäcka samt uppleva igen inom naturen.
Fruktkroppen existerar 3–12 centimeter nära samt 5–10 centimeter hög.[28] egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser varierar ifrån citrongul mot mörkt gul-orange samt hatten blir rödfläckig ifall skada uppstår.
Kantarellerna får sin gula färg från karotenoid-pigment samt svampen äger åsar vilket går långt ner vid foten. Åsarna existerar mot skillnad ifrån skivor oregelbundna inom struktur samt utbredning.
Hatten existerar inrullad hos unga exemplar dock utbredd samt nedtryckt inom mitten hos äldre samt är kapabel variera många inom form eller gestalt. Köttet existerar fast samt något blekare än svamphatten, samt äger enstaka karaktäristisk behaglig, fruktig lukt samt mild kryddig smakförmåga. Svampen existerar sällan angripen av mask.
Svampen äger blekgula elliptiska sporer, cirka 8 x 4,5 mikrometer inom storlek. Den förekommer ofta inom grupper, vilket ibland är kapabel breda ut sig ovan flera kvadratmeter.
Den vanliga kantarellen besitter, liksom övriga medlemmar inom släktet, enstaka kompakt samt icke ihålig tramp. Detta är kapabel jämföras tillsammans med trattkantarellCraterellus tubaeformis, likt, liksom övriga medlemmar inom släktet Craterellus, besitter ihålig sådan.
dem båda släktena existerar många närstående.
Kantarell förmå förväxlas tillsammans narrkantarell.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer inom läka landet. inom Norrlands inland, inom fjällen förekommer den dock sparsamt.[29] inom flera länder inom Europa äger kantarellen minskat fast, utan för att man vet precist varför.
kanske hänger detta samman tillsammans allt större luftförorening samt användning från tunga maskiner inom den känsliga skogsmiljön.
I Polen existerar kantarellen rödlistad likt "under uppsikt", inom Österrike existerar den listad likt "sällsynt" samt "potentiellt hotad" samt inom Tyskland samt Nederländerna existerar den "sårbar" samt riskerar för att bli hotad inom framtiden.[30]
Släktskap
[redigera | redigera wikitext]Kantarellen ingår inom basidsvampsordningen Cantharellales tillsammans tillsammans med bland annat trattkantarellen (Craterellus tubaeformis) samt den bleka taggsvampen (Hydnum repandum).
Denna ordning består från cirka 300 arter samt existerar häpnadsväckande morfologiskt samt ekologiskt mångfacetterad; såväl mykorrhizabildare (till modell släktena Cantharellus, Craterellus, taggsvampssläktet Hydnum samt fingersvampssläktet Clavulina) vilket vednedbrytare (släktena Sistotrema s.l.
samt Botryobasidium) samt mot samt tillsammans fåtalet lavar (släktet Multiclavula) ingår inom den.
Med sitt karakteristiska utseende och tydliga smak är kantarellen en svamp som är näst intill omöjlig att förväxla med någon giftig art, vilket har gjort den till en av de absolut populäraste matsvamparna för amatörplockareOrdningen anses vilket tidig inom dem fruktkroppsbildande basidsvamparna; detta återspeglas exempelvis inom för att "skivorna" vid undersidan från kantarellernas fruktkroppar ej tros artikel evolutionsmässigt likställda (homologa) tillsammans med skivorna hos övriga skivbärande hattsvampar. "Skivorna" hos kantareller kallas ofta till "åsar" på grund av för att märka deras separata ursprung.
Arten bildar ektomykorrhiza, främst tillsammans med barrträd samt litteratur.
Matlagning
[redigera | redigera wikitext]Kantareller kallas ibland "skogens guld" samt existerar ett från dem vanligaste svamparna på grund av matlagning.[31]
En maträtt existerar sauterade kantareller inom fett tillsammans med krydda samt pepprig, liksom ofta erbjuds mat eller dryck vid (rostat) bakverk, ibland liksom komplement mot ett kötträtt.
Stekta kantareller är kapabel användas inom risotto samt även vid pasta tillsammans med några matskedar keso samt crème fraiche. Kantareller används även inom pajer alternativt tillsammans stekt bacon, finhackad vitlök samt salvia.
Kantarell förmå torkas, dock ej inom mer än 30 grader celsius, då detta utför för att svampen smakar beskt.[32]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Kantareller inom ett stekpanna.
Kantareller arrangerade vid enstaka tallrik.
Kantarellställe.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- J.
Webster, R.W.S. Weber 2007. Introduction to FungiISBN 978-0-521-01483-0
- D.S. Hibbett, M. Binder et al. 2007. A higher-level classification of the fungi. Mycological Research (in press).
- J.-M. Moncalvo, R. H. Nilsson et al. 2006. The cantharelloid clade - dealing with incogruent gene trees and phylogenetic reconstruction methods. Mycologia 98 (in press).
- E.M.
Pine, D.S. Hibbett et al. 1999. Phylogenetic relationships of cantharelloid and clavarioid Homobasidiomycetes based on mitochondrial and nuclear rDNA sequences. Mycologia 91(6): 944-963.
- Flemming Rune 1998. Om kantarellernes tilbagegang inom Europas skove - http://www.svampe.dk/svampe/svampepdf/svampe37.pdf
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Eyssartier, G.; Buyck, B.
(2000) Le genre Cantharellus ett europe. Nomenclature et taxonomie, In: Bull. Soc. mycol. Fr. 116(2):91–137
- ^Papetti, C.; arkitekt, S. (1999) omröstning Carobbio (S. Eufemia-Brescia): un'appendice Mediterranea in città, In: Bollettino sektion Circolo Micologico 'Giovanni Carini' 36:25–30
- ^Malençon (1975) , In: Travaux dem l'Institut Scientifique Cherefien et dem la Faculté des Sciences dem prisavdrag, Série Botanique et Biologie Vegetale (Rabat) 33:520
- ^ [ab] Corner (1966) , In: Monogr.
Cantharelloid Fungi:41
- ^Corner (1966) , In: Monogr. Cantharelloid Fungi:42
- ^ [ab] R. Heim (1960) , In: Revue Mycol., Paris 25:225
- ^R. Heim (1960) , In: Revue Mycol., Paris 25:224
- ^Pilát (1959) , In: Omagiu lui Traian Savulescu:600
- ^Fr. (1937) , In: Publ. Inst. Bot. Barcelona:49
- ^ [ab] Maire (1937) , In: Publ.
Inst. Bot. Barcelona 3(4):49
- ^L. Corb. (1929) , In: Mém. Soc. Imp. Sci. Nat. Cherbourg 40:123
- ^Michael & Schulz (1924) , In: Führer für Pilzfreunde, 1 Edn 5 (Berlin: Förster & Borries):pl.Ofta dyker de första exemplaren upp redan i juni och om nattfrosten inte är allt för bister kan du plocka kantareller långt in på senhösten
82 [text]
- ^P.A. Saccardo (1916) , In: Fl. ital. crypt., Hymeniales (Genoa):456
- ^ [ab] Murrill (1910) , In: N. Amer. Fl. (New York) 9(3):169
- ^Sacc. (1905) , In: Syll. fung. (Abellini) 17:34
- ^M. Souché (1904) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 20:39
- ^Quél. (1888) , In: Fl. mycol. Kantarell (Cantharellus cibarius) är en ätlig svamp som växer i löv-och barrskog
France (Paris):37
- ^Gillet (1874) , In: fransk artikel Hyménomycètes ou description dem tous fransk artikel champignons (fungi) qui croissent ett France (Alençon):13
- ^Westend. (1857) , In: Herb. crypt. Belg.:no. 340
- ^Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:636
- ^Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:318
- ^J.F.
Gmel. (1792) , In: Syst. Nat. 2(2):1430
- ^Bolton (1788) , In: Hist. fung. Halifax (Huddersfield) 2:62
- ^Schaeff. (1774) , In: Fung. Kantareller växer i många biotoper, allt från fjällbjörkskogen i norr till ädellövskogen i söder
Bavar. Palat. 4:46
- ^Scop. (1772) , In: Fl. carniol., Edn 2 (Wien) 2:461
- ^L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1171
- ^”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
- ^ Nationalencyklopedin. "10". Höganäs: Bokförlaget utmärkt skrivna verk AB. 1993. sid. 406
- ^”Kantarell - Cantharellus cibarius Fr.”. Svampguiden.
http://www.svampguiden.com/art.asp?art=Cantharellus_cibarius. Läst 21 november 2013.
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 9 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110709042624/http://www.svampe.dk/svampe/svampepdf/svampe37.pdf. Läst 11 september 2011.
- ^”Kantareller, skogens goda guld – lär dig mer ifall vår populäraste svamp”. Naturskyddsföreningen.
https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/kantareller-skogens-goda-guld-lar-dig-mer-om-var-kanske-popularaste-svamp/. Läst 7 januari 2024.
- ^”Ta grabb ifall mögelväxt – Svampkonsulenternas Riksförbund”. svampkonsulent.se. https://svampkonsulent.se/ta-hand-om-svamp/. Läst 7 januari 2024.