Vad räknas som grovt rattfylleri

1.

A.G. åtalades till grovt rattfylleri. i enlighet med gärningspåståendet ägde han kört personbil efter för att äga druckit alkoholhaltiga drycker inom sådan mängd för att alkoholkoncentrationen inom hans blod beneath alternativt efter färden uppgick mot 3,0 promille. Körningen skedde nära 19-tiden vid trettondagsafton den 5 januari 2014.

2.

Körningen avsåg ett sträcka angående cirka tre km. i enlighet med A.G. gick numeriskt värde km från körningen vid mindre gator samt ett km vid riksväg.

Körningen avslutades nära Arvika vårdinstitution. han blev var stoppad från polis. Syftet tillsammans körningen fanns för att han skulle plocka upp eller ta sin särbo nära sjukhuset. i enlighet med A.G. plats detta lugna trafikförhållanden samt någon trafikfara uppstod ej.

3.

Tingsrätten dömde A.G. till grovt rattfylleri samt bestämde påföljden mot fängelse inom enstaka tidsperiod. Hovrätten äger tillsammans hänvisning mot den höga alkoholkoncentrationen ändrat påföljden mot fängelse inom numeriskt värde månader.

4.

Frågan inom HD existerar angående enbart detta förhållandet för att ett chaufför haft enstaka många upphöjd alkoholkoncentration medför för att straffvärdet på grund av en grovt rattfylleri existerar högre än ett tidsperiod.

5.

Enligt 4 § lagen (1951:649) ifall straff på grund av vissa trafikbrott (trafikbrottslagen) bör den dömas till rattfylleri likt på grund av en motordrivet fordon efter för att äga förtärt alkoholhaltiga drycker inom därför massiv mängd för att alkoholkoncentrationen beneath alternativt efter färden uppgår mot minimalt 0,2 promille inom blodet alternativt 0,10 milligram per liter inom utandningsluften.

6.

I 4 a § trafikbrottslagen finns bestämmelser ifall grovt rattfylleri. nära bedömningen från ifall brottet existerar grovt bör särskilt beaktas bl.a. angående föraren besitter haft ett alkoholkoncentration vilket uppgått mot minimalt 1,0 promille inom blodet alternativt 0,50 milligram per liter inom utandningsluften.

7.

Genom enstaka lagändring kalenderår 1994 sänktes alkoholhalterna inom straffbestämmelserna mot dem nuvarande nivåerna. Samtidigt höjdes straffmaximum på grund av grovt rattfylleri ifrån en mot numeriskt värde års fängelse.

Lagändringarna utgjorde enstaka markering från lagstiftarens skärpta ögonkontakt vid alkohol inom trafiken samt syftade mot för att främja trafiksäkerheten.

8.

Av regleringen framgår för att alkoholhalten äger getts enstaka framträdande roll dels då detta gäller för att att fatta beslut eller bestämma något angående en rattfylleribrott ovan viktig taget förekommit, dels nära klassificeringen från angående brottet existerar från normalgraden alternativt angående detta bör bedömas likt grovt.

9.

Alkoholhalten besitter även tillagts massiv innebörd då detta gäller valet från påföljd till grovt rattfylleri. Brottet existerar från sådan art för att detta föreligger enstaka presumtion på grund av för att påföljden bör bestämmas mot fängelse. samt på grund av detta stora antalet fall från grovt rattfylleri bestäms påföljden mot fängelse inom ett tidsperiod.

Samtidigt gäller för att domstolen bör utföra ett helhetsbedömning från omständigheterna inom detta enskilda fallet. styrka från presumtionen till fängelse varierar beroende vid brottslighetens karaktär. för att gärningsmannen äger haft enstaka många upphöjd alkoholkoncentration alternativt för att brottet annars inneburit risker till trafiksäkerheten existerar faktorer såsom typiskt sett gör starkare presumtionen på grund av fängelse.

vid motsvarande sätt kunna presumtionen försvagas exempelvis från för att alkoholkoncentrationen varit förhållandevis nedsänkt samt för att körningen skett beneath omständigheter likt medfört ringa alternativt ingen trafikfara. (Se NJA 2000 s.

17 inom samt II samt NJA 2002 s. 653.)

10.

Enligt 29 kap. 1 § inledande stycket BrB bör straff, tillsammans beaktande från intresset från ett enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen på grund av den tillämpliga straffskalan efter brottets alternativt den samlade brottslighetens straffvärde.

inom paragrafens andra stycke anges för att detta nära bedömningen från straffvärdet bör beaktas den skada, kränkning alternativt fara vilket gärningen äger inneburit, vilket den tilltalade besitter insett alternativt borde äga insett ifall detta samt dem avsikter alternativt motiv liksom han alternativt denna äger haft. Föreskriften angående för att den skada, kränkning alternativt fara såsom gärningen besitter inneburit bör beaktas bör uppfattas inom nära fras.

varenda vid straffvärdet inverkande omständigheter liksom existerar värda för att beakta bör tas tillsammans nära bedömningen. (Se NJA 2014 s. 559 p. 5 samt 6 tillsammans med var gjorda hänvisningar.)

11.

I förarbetena mot lagändringen kalenderår 1994 uttalades för att grovt rattfylleri innefattar gärningar tillsammans med varierande straffvärde samt för att detta knappast existerar möjligt för att mera noggrant ange då detta finns skäl för att tillmäta gärningen högre straffvärde än normalt.

detta ansågs emellertid existera naturligt för att nära värderingen från en grovt rattfylleri inom avsevärd mån knyta an mot dem risker på grund av trafiksäkerheten vilket gärningen typiskt sett innebär. Några närmare uttalanden angående vilken innebörd enstaka många upphöjd alkoholkoncentration bör tillmätas nära bedömningen från straffvärdet gjordes dock ej.

(Se prop.

1993/94:44 s. 28 f.)

12.

HD besitter inom rättsfallet NJA 2003 s. 495 uttalat för att en fall från grovt rattfylleri utan särskilt försvårande alternativt förmildrande omständigheter besitter en straffvärde angående fängelse ett tidsperiod (se även NJA 2002 s. 653). från 2003 års rättsfall, likt avsåg straffmätning nära upprepade fall från grovt rattfylleri, följer vidare för att detta förhållandet för att den tilltalade äger haft enstaka alkoholkoncentration inom blodet liksom vida överstigit numeriskt värde promille existerar ett försvårande omständighet såsom är kapabel påverka straffvärdet.

13.

Att låta enstaka upphöjd alkoholkoncentration inom sig erhålla genomslag då detta gäller straffvärdet ligger inom linje tillsammans med hur rattfyllerilagstiftningen existerar uppbyggd. Brottets svårhetsgrad besitter kopplats mot alkoholkoncentrationen, något likt inom sin tur grundats vid för att den genomsnittliga olycksrisken besitter bedömts öka nära ett högre alkoholkoncentration (prop.

1993/94:44 s. 25 f.).

14.

Slutsatsen från detta anförda existerar för att enstaka många upphöjd alkoholkoncentration medför för att gärningen besitter en straffvärde såsom överstiger fängelse inom ett tidsperiod även ifall inga andra försvårande omständigheter föreligger.

15.

A.G. äger kört fordons tillsammans ett alkoholkoncentration inom blodet ifall 3,0 promille. Även angående detta ej besitter funnits några andra försvårande omständigheter inom samband tillsammans körningen uppgår straffvärdet från gärningen tillsammans med hänsyn mot den höga alkoholkoncentrationen mot fängelse inom numeriskt värde månader.

16.

Den vilket kör fordon tillsammans enstaka alkoholkoncentration inom blodet angående cirka 1,5 promille alternativt mer får inom allmänhet antas utgöra enstaka sådan fara inom trafiken för att ett icke arrestering påföljd ej existerar tillräckligt ingripande. detta gäller även angående påföljden förenas tillsammans med samhällstjänst (se NJA 2002 s.

653). detta äger ej kommit fram några omständigheter likt fullfölja för att detta finns skäl för att vandra ifrån presumtionen på grund av fängelse.

Hovrättens dom bör därför fastställas.