Vad heter de olika kolhydraterna
Kolhydrat
Kolhydrater existerar ett lag näringsämnen samt en gemensamt namn till sockerarter (sackarider), såväl enstaka sockermolekyler (monosackarider) vilket sockermolekyler sammankopplade inom länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något (polysackarider).
Polysackarider inkluderar disackarider såsom består från numeriskt värde sockermolekyler dock även från sockermolekyler inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, mot modell stärkelse samt sockerhaltiga kostfiber.[1]
Kolhydrater består endast från grundämnenakol, väte samt syre. Namnet kommer från för att kolhydrater besitter den kemiska formeln Cm(H2O)n (m samt n ≥ 3)[2] samt därför är kapabel betraktas likt hydrater från kol.
Enkla kolhydrater, såsom glukos och fruktos, består av endast en sockermolekylDetta stämmer dock ej till varenda kolhydrater. detta biokemiska sättet för att definiera ett kolhydrat vid existerar för att den innehåller minimalt numeriskt värde alkoholer samt minimalt ett keton alternativt aldehyd. från detta följer för att dem enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.
Olika sorters kolhydrater
[redigera | redigera wikitext]Sackarider finns inom struktur från monosackarider (enkla sockerarter), disackarider samt polysackarider.
Glukos, enstaka monosackarid.
Sackaros, enstaka disackarid.
Cellulosa, enstaka polysackarid vilket existerar uppbyggd från hundratal samt upp mot flera tusen glukosmolekyler.
Monosackarider
[redigera | redigera wikitext]Till monosackariderna hör bland annat fruktos, glukos, galaktos (dessa äger kemiska formeln C6H12O6), ribos (C5H10O5) samt deoxyribos (C5H10O4).
Disackarider
[redigera | redigera wikitext]Disackarider består från numeriskt värde sammansatta monosackarider.
Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarterDit hör bland annat rörsocker (sackaros), vilket består från glukos samt fruktos; maltos, liksom består från numeriskt värde stycken glukos; samt mjölksocker (laktos), liksom består från galaktos samt glukos. Dessa äger kemiska formeln C12H22O11.
Polysackarider - kostfiber
[redigera | redigera wikitext]Oligosackarider består från länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från en litet antal monosackarider, upp mot 10 stycken.
dem förekommer mot modell inom glykoproteiner inom cellmembran. Polysackarider består från ännu längre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något tillsammans med ända upp mot tiotusentals monosackarider.
dem förmå existera grenade alternativt raka. modell vid polysackarider existerar stärkelse samt cellulosa.
Om kedjorna består från identisk monosackarid kallas dem på grund av homopolysackarider alternativt homoglykaner. angående dem består från flera olika monosackarider kallas dem till heteropolysackarider alternativt heteroglykaner.
Betecknas som de näringsämnen som tas upp långsamt i kroppen och har ett lågt glykemiskt indexBåde stärkelse samt cellulosa existerar homoglykaner bestående från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från glukos. inom stärkelse binds glukosmolekylerna samman tillsammans raka α1-4 bindningar samt grenade α1-6 bindningar. Stärkelse existerar enstaka blandning mellan linjär amylos samt uppdelad i grenar amylopektin oftast inom förhållanden kring 20–25% amylos samt 75–80% amylopektin.
Glykogen (kallas även ”djurstärkelse”) existerar även den uppdelad i grenar, tillsammans med fler avdelningar än amylopektin.
Kolhydratrika livsmedel bidrar dessutom med energiGlykogen lagras inom levern till för att användas mot för att höja blodsockret mellan måltiderna.
I cellulosa binds glukosmolekylerna ihop tillsammans β1-4 bindningar. eftersom människans matspjälkning saknar enzymer på grund av för att spjälka cellulosa räknas detta ej ständigt in inom begreppet kolhydrater.
inom näringsdeklarationer sorteras detta in beneath kostfiber (icke vattenlöslig).
Syntes från kolhydrater
[redigera | redigera wikitext]Genom fotosyntes samt tillsammans med hjälp från ljus (från framför allt solen) omvandlar växter dricksvatten samt koldioxid mot kolhydrater.
Läs mer om skillnaden mellan kolhydraterna härKolhydrater likt föda
[redigera | redigera wikitext]Kolhydrater existerar enstaka från dem tre energikällorna; dem andra numeriskt värde existerar fett samt protein. 1 gram kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal). föda ifrån växtriket (som vegetabilier, ätbar del, mjöl samt strösocker) innehåller inom allmänhet mer kolhydrater, medan föda ifrån djurriket (som animalisk föda samt vanligtvis för fortplantning hos djur, dock ej mejeriprodukter) nästan ej innehåller några kolhydrater alls.
Kolhydrater spjälkas inom munhåla, mage samt tarmar främst mot glukos, liksom existerar den kolhydrat likt existerar enklast på grund av dem flesta varelse för att nyttja såsom energikälla. Glukos kunna sparas genom för att omvandlas mot glykogen samt förbränns genom främst glykolys samt citronsyracykeln. Denna förbränning existerar enklare än till fett samt detta går åt mindre syre, detta existerar därför kolhydrater betecknas liksom snabb energi till kroppen.
1 gram kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal)Inom vissa dieter görs detta skillnad vid snabba samt långsamma kolhydrater, baserat vid hur snabbt dem bryts ner inom matspjälkningen samt deras effekt vid insulinnivåerna inom blodet. Denna distinktion existerar delvis kontroversiell. allmänt sett existerar dem sammansatta kolhydraterna långsammare. Snabba kolhydrater vilket strösocker (sackaros) spjälkas snabbt mot monosackarider liksom diffunderar ut inom blodet vilket glukos samt upp mot levern.
De finns i gruppen av matvaror som påverkar ditt blodsocker minst, t ex grova grönsaker, fullkornsprodukter, nötter och olika sorters fruktdå blodsockerhalten höjs snabbt ökar insulinpåslaget kraftigt vilket snart leder mot hungerkänslor. Långsamma kolhydrater innehåller enstaka större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då detta måste spjälkas mer. andra faktorer likt påverkar hur snabbt kolhydraterna tas upp existerar matens beredningsform samt vilken ytterligare att ge liv såsom ingår inom måltiden.
Glykemiskt index existerar en mått vid hur snabbt kolhydrater upptas från kroppen.
Lågkolhydratdieter går ut vid för att starkt begränsa kvantiteten kolhydrater inom kosten, inom synnerhet dem snabba.
Kostfiber hör kemiskt sett mot kolhydraterna dock räknas normalt ej dit då man talar angående kolhydrater inom att ge liv. inom näringsdeklarationer vid livsmedel anges kostfiber separat.[3] Människans matspjälkning förmå ej spjälka kostfiber, samt den kunna ej tas upp från människans tunntarm, därför når den tjocktarmen oförändrad.[3] inom tjocktarmen finns dock normalt bakterier liksom kunna avbryta ned vissa kostfiber samt dessa förmå därefter tas upp från tjocktarmen.[3] Man brukar numera räkna tillsammans med för att kostfiber ger hälften därför många energi såsom motsvarande mängd andra kolhydrater.[3]