Intelligens klyftan mellan svarta och vita

De brutala bilderna från polisvåld mot Jacob Blake samt mordet vid den afroamerikanske George Floyd besitter fått snabb spridning ovan kurera världen samt väckt starka känslor från vrede samt sorg.

Massdemonstrationer inom USA samt Europa, inklusive landet, går mot historien vilket dem viralt samt internationellt kraftfullaste protesterna någonsin mot diskriminering från svarta personer.

I flera västerländska länder finns sedan länge ett samtal ifall för att psykologisk vetenskap samt metodik bör ta hänsyn mot för att klienter representerar enstaka mixad befolkning tillsammans flera kulturella identiteter.

till för att förstå samt hjälpa klienter tillsammans olika hudfärg, etnicitet, tro samt kulturella normer behövs mer fokus vid systemteori samt ett större öppenhet kring för att lyfta ämnen kring inflytande, rasifiering samt ”vita” privilegier. Dessa problem att diskutera besitter hittills dock ej gjort några större avtryck inom svensk psykologi samt psykoterapi.

Gruppen från svenska psykologer, psykoterapeuter samt handledare inom psykoterapi existerar ännu ett ganska homogen team från vita personer.

Att titta närmare vid sin personlig position såsom ljus inom samhället samt utforska problem att diskutera ifall rasifiering existerar inget såsom hittills ingått inom svenska psykologi- samt psykoterapiutbildningar inom landet.

”Kulturkompetent” psykologi samt psykoterapi inom land besitter ofta inneburit för att vita personer tillsammans funderat kring hur kulturella skillnader, olika etnicitet samt hudfärg påverkar ”andra” inom den svenska miljön.

Strukturell rasism samt psykosocial hälsa
Ordet ras besitter länge varit tabu inom landet samt existerar borttaget inom den svenska diskrimineringslagen från anti-rasistiska skäl.

FN äger kritiserat detta beslut utifrån ett fara för att försvåra samt förbise inskrivning från diskriminering såsom drabbar människor från olika hudfärg samt utseenden. på grund av för att märka för att rastermen ändå kunna äga bäring besitter samhällsvetenskaplig undersökning ofta börjat nyttja termen rasifiering vilket enstaka befintlig social konstruktion, mot skillnad ifrån den ovetenskapliga rasbiologins teorier.

I USA finns statistik vilket visar för att enstaka betydligt större sektion från den afroamerikanska befolkningen existerar drabbade från psykisk ohälsa än den vita, vilket detta amerikanska psykologförbundet delvis tolkar såsom en svar vid strukturell rasifiering.

Den psykiska ohälsan äger även kopplingar mot fattigdom samt droger samt flera ifrågasätter en rättssystem var 75 andel från samtliga fångar existerar svarta, trots för att dem bara utgör 14 andel från befolkningen.

I den svenska debatten efter George Floyds död väcktes röster liksom argumenterade både på grund av samt emot för att detta även finns strukturell rasism inom land.

Aktuella siffror ifrån Brottsförebyggande rådet visar dock för att afrosvenskar existerar den minoritet inom land såsom drabbas från flest antal hatbrott per tid. Tidigare undersökning äger även visar för att svarta personer diskrimineras maximalt inom svenskt utbildningsväsende samt arbetsmarknad, oavsett utbildningsnivå samt samhällsklass.

ett mörk individ får detta, paradoxalt nog, svårare för att erhålla arbete efter enstaka högskoleutbildning än före då dem besitter svårare för att konkurrera angående avancerade yrken arbeten var vithet existerar enstaka normalitet. Resultatet stämmer överens tillsammans med liknande undersökningar ifrån bota västvärlden.

Enligt ett sammanfattning likt gjordes från Statens offentliga utredningar 2005 framgår uppenbart för att rasbiologiska funderingar lever kvar än idag inom landet.

Rapporten ”Det blågula glashuset – strukturell diskriminering inom Sverige”, beskriver för att den svenska relaterade till rasism historien existerar kraftigt nedtonad. Företeelser likt 150 års förtryck mot samer, världens inledande rasbiologiska institut inom Uppsala (1922-1958), förföljelse från romer beneath århundranden samt Sveriges mer alternativt mindre tysta medgivande mot nazister beneath andra världskriget existerar ämnen liksom läggs små vikt nära inom exempelvis skolundervisningen.

Rasismen tolkas inom statens kartläggning likt en konsekvens från strukturell diskriminering, vid olika sätt integrerad inom den vita majoritetsbefolkningen, samt detta svenska samhällssystemet.

Ras- samt vithetsforskning
Kunskap angående rasifieringens psykosociala innebörd ryms inom forskningstraditionen ”ras- samt vithetsforskning” såsom fick sitt genombrott beneath 1980-talet inom USA.

inom denna undersökning granskas bland annat hur vithet påverkar samhällsstrukturer, psykologi samt mänskliga relationer. Majoriteten från forskningen kommer ifrån USA, var den besitter fått fäste inom samtliga vetenskapliga discipliner.

Forskningsintresset på grund av rasifiering besitter givetvis rötter inom den amerikanska historien tillsammans med slaveri, massiv immigration, kolonialisering, hierarkisk rasism samt ett kraftfull medborgarrättsrörelse.

De numeriskt värde möjligen maximalt välkända psykologiska begreppen inom vithetsforskning existerar ”white privilege” samt ”white fragility”.

vit privilege – en term såsom myntades från den amerikanska kvinnoforskaren Peggy McIntosh 1988 – existerar enstaka generell detaljer från privilegier till vita, likt ger fördelar nära kurs, boende, jobb, yttrandefrihet, ekonomiska möjligheter samt representation.

White fragility kallas den psykologiska känslighet såsom uppstår nära utforskande från vit privilege.

Ras- samt vithetsforskaren Robin DiAngelo skapade termen 2011, utifrån sina studier såsom visar för att konversation angående ”white privilege” ofta skapar negativ stress samt väcker affekter likt vrede, förnekande, lån samt skam.

Vithet inom Europa
En från dem maximalt kunniga europeiska experterna inom psykologisk vithetsforskning existerar brittisk samt heter Judy Ryde.

denna existerar mentalvårdare samt psykoterapeut samt skrev 2009 boken Being vit in the helping professions – developing effective intercultural awareness, vilket existerar publicerad vid förlaget Jessica Kingsley Publishers.

Boken beskriver bland annat enstaka ”interkulturell” förmåga vilket existerar relationell samt avser för att behärska tolka samt förstå andras synsätt samt ifrågasätta egna uppfattningar samt vid sålunda sätt överbrygga olika perspektiv, både kognitivt samt känslomässigt.

Judy Ryde menar för att frågan angående vithetens innebörd förnekats inom Europa beneath utdragen period, dock för att närma sig svåra systemiska ämnen samt insikter ifall strukturell rasism ger tillfälle mot tillväxt både vid individ-, organisations- samt samhällsnivå.

Trots för att rastänkandet till länge sedan vetenskapligt motbevisats, pekar vithetsforskning vid för att över- samt underordning inom samhällsstrukturer fortsätter reproduceras.

Judy Ryde beskriver för att denna hierarki existerar, mot massiv sektion inom enstaka icke-verbal samt omedveten socialiseringsprocess, inom vita majoritetssamhällen. Just detta utför för att vita personer inom västvärlden tenderar för att titta sig själva likt ”färglösa” samt utgöra den normalitet likt ”icke-vita” avviker ifrån.

Judy Ryde besitter beneath flera kalenderår följt hur rasifierade personer likt avviker ifrån västerländska normer hanteras inom psykoterapi samt handledning.

flera ”icke-vita” äger berättat för att ämnen ifall rasifiering, skillnader inom förutsättningar inom samhället samt för att detta är kapabel finnas enstaka hierarkisk komponent inom terapirelationen ofta saknats. Rydes ståndpunkt existerar för att detta, för tillfället samt inom framtiden, existerar omöjligt för att bli ”kompetent” vid samtliga kombinationer från kulturella identiteter.

Denna ”identitetskomplexitet” kräver både mer teoretisk förståelse kring rasifiering, lyhörd öppenhet kring skillnader samt likheter utifrån en rasperspektiv samt relaterade till känslor erfarenheter var psykologer/psykoterapeuter även granskar sin personlig vithet.

Ras- samt vithetsforskning inom Sverige
Ras- samt vithetsforskning besitter beneath dem senaste år därför smått börjat synas inom den svenska forskningslitteraturen.

2017 gavs boken Ras samt vithet – svenska rasrelationer igår samt idag ut från lektor Tobias Hubinette vid förlaget Studentlitteratur. Boken ger enstaka bred sammanfattning ovan svensk samtida ras- samt vithetsforskning. inom boken framförs bland annat ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ifall för att den djupt rotade föreställningen ifall landet såsom en jämlikt samt demokratiskt nation är kapabel bidra mot omedvetenhet angående rasifiering samt ytterligare starka psykologiska försvar.

Kommentarer såsom ”jag tänker ju ej alls vid dig såsom mörk, bara vanlig” kunna vid en subtilt sätt, förminska rasifierande erfarenheter samt även skydda ifrån detta eventuella obehag såsom konversation ifall olika levnadsvillkor förmå trigga.

Professor samt mentalvårdare Inga Dennhag existerar författarinna mot den inledande boken vid svenska ifall inflytande samt psykoterapi likt kom ut 2017, Makt samt psykoterapi på förlaget Natur samt traditioner.

Dennhag utgår ifrån FN:s mänskliga rättigheter för att erkänna samt respektera diversitet samt skillnader vilket enstaka från hörnstenarna inom god psykologisk erfarenhet. denna använder främst KBT samt förespråkar en normkritiskt samt intersektionellt perspektiv – fallkonceptualiseringar samt analyser från olika maktpositioner utifrån kön, klass, etnicitet samt ålder likt existerar komplext sammanflätade vid olika nivåer.

Psykolog Malin Fors litteratur A grammar of power in psychotherapy – exploring the dynamics of privilege, såsom American Psychological Association gav ut 2018, fördjupar dem intersektionella perspektiven.

Fors utforskar maktpositioner samt fördomar, bland annat via sin personlig position liksom ljus, lesbisk samt feministisk mentalvårdare samt psykoanalytiker. denna använder flera kliniska modell ifrån landet samt Norge samt beskriver exempelvis sitt eget deltagande vid psykoanalytiska konferenser tillsammans diskussioner angående privilegier samt kraft.

Konferenserna hålls ofta vid exklusiva logi, vilket fullfölja för att prislappen på grund av utflykt samt deltagande reducerar åhörare samt talare mot ett privilegierad lag från vita personer. detta paradoxala inom situationen existerar för att nästan varenda renhållare samt diskare vid hotellen brukar artikel svarta.

Malin Fors upplever komplexiteten inom för att prata ifall orättvisa maktstrukturer samt för att andra människor diskriminerar, samtidigt likt man egen befinner sig inom ett miljö tillsammans med klar strukturell över- samt underordning.

Malin Fors belyser även olika psykologiska tolkningar från maktordning.

ett teori existerar för att människors förnekande från vithetens innebörd kunna artikel formulering till kollektiv dissociation – enstaka form eller gestalt från bortträngning vilket förläggs utanför medvetandet. inom tider från förändringar inom omvärlden förmå även behov från rasifiering växa, såsom svar vid för att försöka skydda detta såsom känns tryggt samt familjärt.

Skillnader inom värderingar samt normer inom psykologi
Den individcentrerade västerländska synen vid psykisk ohälsa samt diagnostisering existerar ej självklar inom en internationellt perspektiv. Sigmund Freud hävdade exempelvis, vid sin period, för att hans psykologiska teorier plats giltiga ovan läka världen.

Idag äger dock den tanken reviderats.

Att exempelvis nyttja självkänsla, självständighet alternativt individuell lycka liksom indikator vid mentalt välmående stämmer ofta ej överens tillsammans vilket liksom värderas inom mer kollektivistiska kulturer. Även västerländska mening samt term inom psykologin förmå artikel svåra för att förstå inom andra kulturer.