Hur snabbt går en tsunami

För andra betydelser, titta Tsunami (olika betydelser).

En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad flodvåg, existerar enstaka typ från vattenvåg likt uppkommer nära enstaka vertikal förskjutning från stora vattenmassor, inom dem flesta fall vid bas från seismisk handling vid havsbottnen.

De största tsunamivågorna kan vara så höga som 30 meter, vilket skulle sätta de flesta städer under vatten

detta beror vid rörelser inom marken.

Tsunamier är kapabel uppkomma genom för att jordskorpan beneath havet rör sig därför för att vattnet ovanför trycks upp alternativt "faller ned". ett från dem processer liksom åstadkommer liknande rörelser existerar jordbävningar orsakade från plattektonik, särskilt då enstaka skiva trycks in beneath enstaka ytterligare skiva.

då vattnet efter förflyttningen bör återta sitt jämviktsläge beneath effekt från gravitationen bildas ett våg tillsammans med många stort energiinnehåll genom den stora vattenmassa likt satts inom rörelse. Vågen rör sig liksom enstaka longitudinell våg, detta önskar yttra för att mot skillnad ifrån oceanvågor förflyttas vattnet inom bota oceanen ner mot bottnen vilket gömmer den enorma energin inom vågen ute vid öppet ocean.

då vattnet blir grundare kommer energin inom vågen för att tvinga havsnivån för att höjas då detta strömmande vattnet ej äger någon annanstans för att ta vägen. Fasen existerar sådan för att vågfronten ständigt består från ett mindre lågland.

Tsunamis kraft och förödelse beror på flera faktorer

Havsnivån kommer alltså inledningsvis för att sjunka undan samt sedan höjas ännu kraftigare.

På djupt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, ute ovan oceanerna, är kapabel enstaka massiv tsunami bladte sig vilket enstaka enkel våg vid ytan. dock den vattenmängd likt förskjuts ifrån botten vid möjligen 5000 meters djup samt upp mot ytan kunna likväl artikel ofantlig.

samt ju grundare dricksvatten den lodräta vågen kommer in ovan, desto högre blir vågen.

Ute i havet så är vågorna oftast väldigt låga och märks knappt, men så fort de når land eller grunt vatten så ökar vågorna snabbt i höjd

Detta mot skillnad ifrån dem vågor liksom uppkommer nära kraftiga oväder samt orkaner, dessa berör endast ytskiktet, samt vattnet rör sig endast "uppåt samt nedåt".

När vulkankratrar beneath havet faller samman samt då jordbävningar förekommer beneath havet åtföljs detta ofta från stora jordskred. då sediment samt berg rör sig nedför branta sluttningar vid bottnen kunna detta inverka kraftigt vid detta vätska såsom finns rakt ovanför.

vid identisk sätt förmå våldsamma vulkanutbrott lyfta upp stora vattenmassor, sålunda för att tsunamier bildas. andra orsaker existerar för att ämne faller ned inom havet ifrån rymden alternativt brant sluttande stränder. Även provsprängningar tillsammans med atombomber beneath havsytan förmå ge upphov mot jättevågor, vilket mot modell nära Bikiniatollen.

Våghöjd samt våglängd samt hastighet

[redigera | redigera wikitext]

Våghöjd samt våglängd

[redigera | redigera wikitext]

En tsunami besitter enstaka många utdragen våglängd, ofta ovan 100 km. Detta beror vid för att enstaka massiv sektion från havsbottnen ändrar bostadsort vid sig beneath jordbävningar. då vågen når grundare vätska kommer inledningsvis ett kraftfull ström utåt för att sänka havsnivån vid bara några minuter.

angående stranden existerar många långgrund kommer man behärska titta då den utgående strömmen övervinns från den många starkare inåtgående strömmen, liksom existerar huvudvågen. Då bildas ett enorm plats vågfront, likt kunna bli enstaka många tiotals meter upphöjd skummande skiljevägg. Den kunna bestå från flera fronter, eftersom jordbävningens skakningar ofta existerar många oregelbundna.

ifall stranden ej existerar långgrund alternativt angående man befinner sig vid enstaka ö kommer man ej alls för att märka från fenomenet samt får nästan ingen visuell varning förutom då havet drar sig igen.

Tsunamin kommer sedan vid bara några minuter för att höja havsnivån.

En tsunami har en mycket lång våglängd, ofta över 100 km

ett enormt kraftig ström kommer då för att bildas. ett tsunamis snabba havsnivåhöjning orsakar katastrofala skador vid låglänta kustområden. angående ett 10 meter tsunami träffar mot kommer allt såsom ligger mindre än 10 meter ovan havsnivån svämmas ovan nära landremsa vid havet.

Den kraftiga strömmen ifrån enstaka 10 meters tsunami sliter loss varenda mindre tåliga byggnader liksom lagerlokaler samt mindre hyreshus. samtliga båtar slits loss ifrån sina förtöjningar, även stora fraktfartyg. ett 1 meter upphöjd tsunami kunna förstöra småbåtshamnar då flera båtar kommer för att slitas loss inom den kraftiga strömmen.

Detta beror på att en stor del av havsbottnen flyttar på sig under jordbävningar

Fashastighet^[1]

[redigera | redigera wikitext]

En tsunamivåg kallas inom flödesdynamik på grund av barotrop våg samt dess propagationshastighet (fashastighet) förmå därför uppskattas tillsammans med dem således kallade Shallow-waterekvationerna vilka kunna härleds ifrån Navier-Stokes ekvationer. Shallow-waterekvationerna ger ett tämligen god uppskattning från fashastigheten eftersom havets horisontella utsträckning existerar många större än djupets.

Fashastigheten till enstaka barotrop våg ges från

,

där c existerar fashastigheten, g existerar tyngdaccelerationen samt H existerar djupet. tillsammans med insatta värden, g 10 m/s² samt H 4000 m erhålls ett fashastighet vid 200 m/s alternativt 720 km/h. Hastigheten existerar alltså enbart beroende från havsdjupet vilket medför för att den vid vissa platser förmå bli ännu högre, ända upp mot 1000 km/h.

Viktigt för att notera existerar för att vågen enbart äger denna många höga hastighet inom detta fria havet dock för att den bromsas upp kraftigt då den kommer närmare nation samtidigt vilket amplituden växer. Vågens energi existerar därför ungefär konstant därför länge den befinner sig vid havet dock reducerar vid bas från friktion nära nation.

Orsaker mot tsunamier

[redigera | redigera wikitext]

Jordskalv

[redigera | redigera wikitext]

Seismisk handling existerar den vanligaste orsaken mot tsunamier. beneath dem senaste 2000 år besitter 82,3 %^[2] från varenda tsunamier inom Stilla havet bildats ur en jordskalv. Däremot existerar detta långt ifrån samtliga jordskalv likt ger upphov mot tsunamier.^[2] på grund av stora tsunami orsakade från underjordisk handling blir effekten vid många långgrunda strandlinjer samt långa låga landpartier förödande genom dem enorma vattenmassor likt den långvågiga vågfronten innehåller.

Effekten blir enstaka fram samt återvändande höjning från havsytan såsom är kapabel uppgå mot flera tiotal meter ovan en stort vattenområde. varenda gång vattenytan ökar sig förmå nära enstaka ofördelaktig bottenform även enormt höga vågor utbildas likt bryter mot stranden vilket dock äger den fördelen för att ge ett snabbare reduktion från vattenmassornas energiinnehåll.

Vattennivåändringarna avtar ursprunglig då vattenmassans energiinnehåll helt besitter förbrukats inom viskös friktion samt vågbrytande förluster mot strandlinjen. Ute mot havs vid stort vattendjup existerar enstaka sådan tsunami knappt märkbar. tillsammans sofistikerad teknik är kapabel tsunamier liksom uppkommit ute mot havs genom skalv vid botten av havet registreras från tsunamivarningssystem liksom bland annat mäter havsnivån inom förhållande mot botten av havet.

Beroende vid avståndet ifrån jordskalvet mot nation, förmå dessa struktur ge enstaka varning flera timmar innan den inledande tsunamivågen når nation.

Tsunami orsakar endast stora skador lokalt då vågen snabbt tappar sin energi då den sprider sig ovan enstaka ocean. enstaka massiv jordbävning utanför Japans kust kommer därför artikel många mindre då den når Hawaii alternativt till den delen USA:s västkust.

då tillryggalagda avståndet ifrån epicentrum dubblas halveras vågens lokala energi då den sprider ut sig vilket enstaka cirkel sett uppifrån.

Tsunamivågor kan nå en höjd på 30 meter

Tsunamivågor vilket bildas nära dem kraftigaste jordbävningarna nära subduktionszoner, benämnda Mega-thrust-jordbävningar äger dock potential för att orsaka enorm förödelse hundratals mil ifrån jordbävningens epicentrum vilket klart visades nära Jordbävningen inom från indien oceanen 2004. ett tsunami inom sådan skal kallas teletsunami.

Dessa jättevågor äger omtalats inom litteraturen sedan länge samt sagor berättar ifall hur skepp förliser vid bas från jättevågor, tsunami. detta existerar dock endast vid stränder samt ytlig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom tsunamier orsakar skada.

Europa drabbades från tsunamikatastrofer 1755, då totalt 60 000 omkom samt staden Lissabon förstördes^[3], ett incident såsom diskuterades många inom tidens litteratur, samt 1908 inom Messinasundet (mer än 100 000 döda).

Jordbävningen inom från indien oceanen 2004 den 26 månad skapade ett tsunami vilket orsakade förödelse längs Indonesiens, Thailands, Myanmars, Indiens, Somalias samt Sri Lankas kuster.

Dessutom, när en tsunami närmar sig grunda vatten, höjs vågorna dramatiskt i höjd

Vågen dödade hundratusentals människor, varav flera turister vilket befann sig vid stränderna. dem flesta från stränderna drabbades flera timmar efter för att jordbävningen skett. Tsunamin plats såsom värst inom land var havsnivån höjdes 10 meter samt orsakade total förödelse längs detta låglänta kustområdet inom Aceh-provinsen.

en varningssystem på grund av tsunamier håller vid för att byggas upp inom området.

Jordbävningen nära Tohoku 2011 den 11 mars skapade ett tsunami liksom slog mot mot Japans östkust. nära jordbävningen sänktes landremsa vid havet tillsammans upp mot 1,2 meter var tsunamin slog mot vilket förvärrade skadorna. Vågen slog mot 20–30 min efter jordbävningen tillsammans med enstaka höjd från uppemot 30 meter inom kuststaden Ōfunato^[4].

då tsunamin nådde Kalifornien vid andra sidan Stilla havet fanns höjden endast drygt 1,5 meter.

Vulkanism

[redigera | redigera wikitext]

Vulkanutbrott står på grund av 4,6 % från dem tsunamier vilket bildas, samt 9,1 % från dödsfallen^[2]. detta finns flera olika sätt såsom vulkanutbrott är kapabel utlösa tsunamier.

Dessa existerar vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden, undervattensexplosioner, sammanbrott samt bildande från ett caldera, jordskred, laviner från varm berg, lahar, atmosfäriska tryckvågor samt lava. Bland dessa står vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden samt undervattensexplosioner till 61 % från dem vulkanutlösta tsunamierna.

Nu befarar man för att enstaka vulkan vid Kanarieöarna – Cumbre Vieja vid La Palma – förmå orsaka enstaka "megatsunami". ifall ett bergvägg nära vulkanen faller inom vattnet inom en stycke bildas i enlighet med vissa vetenskapsman enstaka våg vilket existerar ovan 25–30 meter upphöjd. Vågen skulle behärska utföra stora skador lokalt.

Jordskred

[redigera | redigera wikitext]

Den 9 juli1958 inträffade enstaka katastrof inom Lituya Bay inom södra Alaska. enstaka jordbävning utlöste en jordskred var 30,5 miljoner m³ berg föll 600–900 meter ned inom vattnet.

För det första, eftersom deras ursprung ofta ligger långt ute till havs, kan kustsamhällen ha mycket lite tid att reagera och evakuera när vågorna närmar sig

Händelsen besitter skapat ett 524 meter upphöjd "megatsunami". detta undanträngda vattnet kastades upp 500 meter längs enstaka många något som ligger nära eller är i närheten klippsluttning. Detta besitter sedan misstolkats från populärvetenskap vilket för att enstaka 500 meter upphöjd tsunami bildades.

Kometer samt asteroider

[redigera | redigera wikitext]

Tsunamier förmå även utlösas från nedfallande kometer alternativt asteroider, då skulle dem dock oftast bli därför stora för att dem istället kallas till iminamis (megatsunamier).

Statistiskt sett bör 70 % från inkommande utomjordiska kroppar slå ned inom havet. en många stort nedslag skulle behärska producera ett många massiv tsunami. Tsunamins förstörelse skulle dock existera betydelselös inom jämförelse tillsammans med övrig förstörelse enstaka massiv asteroid skulle orsaka nära nedslag.^{[källa behövs]}

Tsunamier såsom dödat flera människor

[redigera | redigera wikitext]

År	Datum	Plats	Antal döda	Högsta våghöjd	Orsak mot tsunami	Referens
2004	26 månad	Indonesien, från indien oceanen	227 898	ca 10 m (Indonesien), 6 m (Thailand)	Jordbävning M 9.1	[3]
1755	1 november	Lissabon, Portugal	60 000	Jordbävning M 8.5	[3]
1782	22 femte månaden i året	Taiwan	50 000	[5]
1883	27 augusti	Krakatau, Indonesien	36 417	Vulkanutbrott	[5][3]
1498	20 september	Enshunada, Japan	31 000	Jordbävning M 8.3	[3]
1707	28 oktober	Nankaido, Japan	30 000	Jordbävning M 8.4	[3]
1896	15 juni	Sanriku, Japan	27 122	Jordbävning M 7.6	[3]
1868	13 augusti	Chile, Japan	25 000	Jordbävning M 8.5	[3]
1976	4 månad	Guatemala	22 778	[5]
2011	11 mars	Japan, Stilla havet	18 526	ca 12 m	Jordbävning M 8.9-9.1	[5]
1746	29 oktober	Lima, Peru	18 000	[5]
1917	21 januari	Bali, Indonesien	15 000	[5]
1792	21 femte månaden i året	Unzen, Japan	14 524	[5]
1771	24 april	Ryukyuöarna, Japan	13 486	Jordbävning M 7.4	[3]
1815	22 november	Bali, Indonesien	10 253	[5]
1765	Maj	Guanzhou, Sydkinesiska havet	10 000	[5]
1976	16 augusti	Morobukten, Filippinerna	8 000	[5]
1586	18 januari	Isebukten, Japan	8 000	Jordbävning M 8.2	[3]
365	21 juli	Kreta, Grekland	5 700	Jordbävning M 8.0	[3]
1703	30 månad	Japan	5 233	Jordbävning M 8.3	[3]
1605	3 månad	Nankaido, Japan	5 000	Jordbävning M 7.9	[3]
1611	2 månad	Sanriku, Japan	5 000	Jordbävning M 8.1	[3]
1687	20 oktober	Peru	5 000	Jordbävning M 8.5	[3]

Bildgalleri ovan tsunami likt når stranden

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]