Rysk stad öster om uralbergen

Uralbergen existerar enstaka cirka 2 500 kilometer utdragen fjäll inom Ryssland.

Uralbergen utgör även gräns mellan Europa samt Asien.

Uralbergen åtskiljer den Östeuropeiska öppet land ifrån den Västsibiriska öppet land samt utgör ett betydelsefull klimatisk samt geobotanisk gräns. detta visar sig genom fördelningen från vegetationen (lindens östra gräns, sibiriska lärkträdets västra gräns).

De nordliga delarna från bergskedjan existerar otillgängliga, medan omgivningarna inom söder existerar välbefolkade samt inkluderar miljonstäderna Jekaterinburg samt Tjeljabinsk.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Bergskedjan bildades beneath den yngre delen från Paleozoikum, dvs ungefär 250 mot 300 miljoner tid sedan.

Uralbergen, som bildar en cirka 300 mil lång kedja från norr till söder, räknas av tradition som gräns mellan de europeiska och asiatiska delarna

Den existerar vid långa sträckor övertäckt från yngre sedimentära avlagringar samt ibland genomskuren från ett rad parallella längdförkastningar samt gravsänkor, vilket dels blottar detta äldre kristalliniska underlaget, dels låter yngre avlagringar kvarstå inom gravsänkor. Även äldre strukturelement ingår inom denna distrikt samt förorsakar delvis dem flera avvikelserna ifrån den nord-sydliga strykningen mot riktning samt nordväst.

Delvis bidrar dem mot för att forma subparallella länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. Postuma rörelser inom berggrunden, lokalt uppnående avgörande intensitet, är kapabel spåras både inom norr samt inom söder. Bergskedjans höga ålder utför, för att den inom sin mellersta sektion, genom vittring samt avspolning, mot upphöjd grad utjämnats samt uppvisar lugna, långsluttande former, samt genom floderosion samt träning från längddalar sönderdelats inom mer alternativt mindre isolerade flacka parallellkedjor.

En nära tertiärtiden inom norr begynnande vertikal höjning, såsom ifrån 61° norrut tilltar inom innebörd samt liksom inom trakter från tidigare isbetäckning (från 64° norrut) även fortgår beneath nuvarande period besitter, inom samband tillsammans med förstärkt floderosion, låtit topografien inom norr delvis anta bergsrelaterad karaktär.

inom söder besitter den jämförelsevis nyligen skedda sänkningen från Kaspiska havets yta bidragit mot ökning från dem mot söder flytande flodernas lutningsförhållanden, vilket denna plats även bidragit mot för att, inom samband tillsammans den förstärkta erosionen, producera ett mer utpräglad topografi. Man delar vanligen in Uralbergen inom tre delar: norra, mellersta samt södra Uralbergen.

Uralbergen utgör också gräns mellan Europa och Asien

Norra Uralbergen

[redigera | redigera wikitext]

Norra Uralbergen ökar sig ur ett omgivande tundra tillsammans med små kullar samt talrika sjöar. Några från dessa kullar existerar bland tundrans nomader (samojeder samt ostjaker) vida kända vilket helgedomar. dem högsta topparna existerar Gora Narodnaja (1 894 meter), Gora Telpoziz (1 617 meter), Gora Pajer (1 472 meter) samt Gora Isjerim (1 331 meter).

vid bas från tidens inverkan uppvisar Uralbergen på denna plats ett någorlunda bergsrelaterad prägel, topparna existerar snötäckta året ifall, samt passhöjder omkring 200 meter ovan havet.

^{[förtydliga]} Söder angående polcirkeln finns svagt kuperade samt skogbeklädda parallellkedjor. Ungefär nära 63° nordlig bredd existerar bergssidorna samt dem smala dalarna täckta tillsammans med barrskog.

Ibland inkluderas delar av nordligaste Kazakstan

Topparna samt dem vidsträckta platåbergen existerar skogfria. på denna plats existerar huvudkedjan således resehandling sönderdelad för att den ej förtjänar sitt namn. Norr ifall polcirkeln lever ostjakernaa tillsammans med sina talrika renhjordar. nära Norra ishavet existerar dem undanträngda från samojederna. Den största staden inom norra Uralbergen existerar Vorkuta.

Mellersta Uralbergen

[redigera | redigera wikitext]

Mellersta Uralbergen existerar den maximalt tättbefolkade delen. Bredden existerar minimalt inom norr, dock tilltar mot söder samt överstiger var 130 kilometer. dem högsta topparna existerar Gora Konzjakovskij Kamen (1 569 meter) samt Gora Denezjkin Kamen (1 493 meter), såsom länge ansågs artikel Uralbergens högsta höjdpunkt.

Söderut avtar höjden, samt dem långsluttande dalsidorna existerar täckta från mäktigt ^{[förtydliga]} vittringsgrus samt dalbottnarna dels från sumpmarker, dels från rik åkerjord.

Uralbergen är en cirka 2 500 kilometer lång bergskedja i Ryssland

Bergskedjan täcks på denna plats från gles blandskog. inom mellersta Uralbergen ligger även huvudorten Jekaterinburg. Södra delen bildas från flera parallellkedjor, likt dock huvudsakligen besitter floderosionen för att tacka på grund av sin utpräglade isolering.

Södra Uralbergen

[redigera | redigera wikitext]

Den gamla tredelningen från södra Uralbergen, likt stöddes vid geologiska skillnader, besitter från senare undersökningar demonstrerat sig existera oriktig.

samtliga tre kedjorna tillhör identisk geologiska lyxrum, vilket bevisas genom gravförkastningar inom centrala samt östra delarna, inom vilka sedimentära bergarter från västlig karaktär bibehållits. Högsta toppen existerar Gora Jamantau tillsammans med 1 642 meter.

År 1639 nåddes Stillahavskusten av de grupper av kosacker och nybyggare som ledde framstötarna genom norra Asien

Skogsvegetationen existerar betydligt glesare jämförd tillsammans föregående delar samt finns inom huvudsak vid bergssluttningarnas norra blad, medan dem mot söder samt väderstreck vettande sluttningarna existerar fullkomligt vegetationslösa. Södra Uralbergens länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något existerar betydligt klippigare samt vildare än mellersta Uralbergens.

Den sydligaste delen från södra Uralbergen existerar genom Uralfloden samt dess norra bifloder sönderdelad inom enstaka rad parallellkedjor. Orografiskt samt geografiskt bildar Uralflodens riktade lopp ifrån öst mot väst Uralbergens avslutning mot syd. Geologiskt förmå dock Uralbergen spåras långt in mot transkaspiska stäpperna samt uppträder var inom form eller gestalt från mot hälften inom småsten nerlagda rader från kullar, liksom bildar mer alternativt mindre sammanhängande länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något.

Malmbrytning

[redigera | redigera wikitext]

Uralbergens mineralrikedom plats känd redan från grekerna vid 800-talet.

Lista över städer i Ryssland

detta moskovitiska riket lyckades utnyttja Uralbergens rikedomar ursprunglig genom för att anlita vidsträckta koncessioner, liksom 1558 gavs bröderna Stroganov inom struktur från full dispositionsrätt ovan området Perm. Järngruvor upptogs nära vattendrag Tjusovajas mellersta lopp samt koppargruvor inom trakten från Jekaterinburg. 1745 upptäcktes guld inom flodgruset vid östra sluttningen samt hastigt växte antalet invånare samt vaskerier.

inom start från 1800-talet gick produktionen ner. Livegenskapens upphävande 1861 samt en systematiskt uteslutande från utländska sakkunniga ifrån 1880-talet skulle oavvisligen äga lett mot katastrof, angående ej den metallurgiska verksamheten samtidigt hållits uppe genom höga skyddstullar vid utländska metaller samt metallarbeten. Efter järnvägsnätets förlängning mot Uralbergen äger andra industrigrenar övertagit malmbrytningens ställning.

000 invånare (enligt uppgifter från ryska statistiska centralbyrån)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Uralbergen, 1904–1926.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Korjakova, Ludmila & Epimakhov, Andrei: The Urals and Western Siberia in the Bronze and Iron Ages, s.

  1–7. Cambrodge, Englanti: Cambridge University Press, 2007. ISBN 9781139461658.

• Wikimedia Commons besitter media såsom rör Uralbergen.

  Bilder & media