Hur många år sen skapades jorden

Jorden såsom oss bebor ligger vilket tredjeplats planet ifrån solen. Himlakroppen likt även kallas Tellus består från främst berg samt metall samt skyddas från strålning samt partiklar ifrån solen samt solvinden tillsammans med ett atmosfär samt en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar.

Grundläggande fakta

Jordens ålder uppskattas mot cirka 4,6 miljarder kalenderår.

detta existerar enstaka geologisk energisk himlakropp samt enstaka himlakropp tillsammans med organiskt liv tackar vare för att den ligger inom den beboeliga zonen inom solsystemet.

Jordens geologiska historia

Under jordens tidig del av ett liv efter detta stora bombardemanget upphört täcktes jordklotet från en ocean, fast utan dem djup vilket idag finns inom världshaven.

detta existerar osäkert hur länge ocean funnits vid jorden, dock i enlighet med uppskattning bör dem åtminstone äga funnits inom 3,5 miljarder kalenderår. Redan nära denna tidsperiod uppstod dem inledande organismerna likt skulle ge jordens atmosfär sitt syre. Den inledande atmosfären skulle försvinna, dock organismernas nya gaser ifrån den svalnande jordkroppens inre skulle samlas inom en nytt luftskikt.

Den syrehalt såsom finns inom luften anses artikel noggrann lagom, angående den ökat skulle risken till skogsbränder snabbt mångfaldigas.

För omkring 3 miljarder kalenderår sedan steg nation upp ur havet (eventuellt fanns mindre småöar utspridda beneath tidigare), samt beneath en förlopp såsom tog miljarder tid skulle dem inledande kontinenterna bildas till för att beneath cykliska processer kämpa samman samt splittras genom kontinentaldriften.

vid bas från den geologiska aktiviteten liksom utför för att ytans utseende förändras vet oss ej många angående hur jorden såg ut beneath dem inledande miljarderna från jordens nästa fem miljarder tid långa existens.

Den arkaiska eran varade mot samt tillsammans ca 2,5 miljarder tid sedan. beneath denna period finns detta kontinenter likt fullfölja för att havsbottnar pressas neråt samt blir container på grund av vattenoceaner medan bergskedjor pressas uppåt samt reser sig mot skyn.

Bland dem inledande namngivna kontinenterna existerar Gondwana samt Laurasien likt bildades till omkring 400 miljoner kalenderår sedan. Dessa drevs mot varandra samt till omkring 300 miljoner tid sedan forma Pangea, enstaka enda superkontinent omgiven från världshavet (Panthalassa). detta fanns nära denna period liv inom vattnet samt vid nation var landmassan bland annat utgjordes från ormbunksskogar samt träsk.

Pangea existerar urkontinenten till den geografiska planet oss idag känner.

på grund av omkring 200 miljoner kalenderår splittrades den samt något som har fått en viss form eller struktur dem kontinenter liksom oss idag känner vilket Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Eurasien samt Nordamerika.¹ inom mellanrummen likt uppstod nära den stora superkontinentens delning uppstod Atlanten samt från indien Oceanen medan detta vilket återstod från Panthalassa blev Stilla Havet.

Jordens geografi samt klimat

70 % från jordens yta utgörs från ocean.

Stilla havet mellan den amerikanska samt den eurasiatiska kontinenten existerar detta största från haven.

detta lägsta havsdjupet Marianergraven inom Stilla havet ligger ca 11 km beneath havsytan.

Av den totala landytan täcks cirka 30 % från skogsområde medan 20 % existerar öken. Cirka 1% utgörs från sjöar samt vattendrag.

Höga bergskedjor finns vid flera från kontinenterna samt detta högsta berget Mont Everest inom Himalaya sträcker sig 8,8 km ovan havsnivån. Bergskedjorna ökar alternativt sänker sig beroende vid förflyttningen från kontinentalplattorna, vilket sker tillsammans med ett en par millimeter per år.

Temperaturen vid jorden kunna skifta ifrån minus 80 grader nära Sydpolen mot ovan 50 plusgrader inom dem varmaste ökenområdena nära ekvatorn.

dem flesta livsformer lever inom dem tempererade zonerna, områden var temperaturerna ej närmar sig dem extrema.

Jorden myllrar från liv samt växter, vilket existerar tackar artikel den stora mängd vätska vid planeten samt värmen liksom alstras från solljuset. Avståndet mot solen existerar enstaka förutsättning till dricksvatten inom flytande form eller gestalt.

angående jorden befunnit sig betydligt närmare solen ägde vattnet dunstat försvunnen samt ägde jorden befunnit sig längre försvunnen ägde detta frusit mot is.

Att oss besitter årstider beror vid lutningen inom jordens cirkelrörelse, vilket fullfölja för att norra respektive södra halvklotet värms upp mer beneath varsitt halvår.

Bidrar mot årstidsväxlingarna utför även faktumet för att banan runt solen existerar elliptisk samt beneath perioder befinner sig jorden något längre försvunnen ifrån solen (det existerar dock ett sekundär faktor samt vintern är kapabel infalla inom samband tillsammans för att jordens läge existerar närmast solen).