Hur många kristna bor i frankrike
Den kallas även för den romersk-katolska kyrkan eftersom biskopen av Rom, påven, är kyrkans överhuvudRomersk-katolska kyrkan inom Frankrike
Katolska kyrkan inom Frankrike
Romersk-katolska kyrkan inom Frankrike existerar katolska kyrkanskyrkoprovins inom land i västeuropa. Dess rötter går igen mot talet, samt katolska kyrkan inom land i västeuropa kallas ibland till "Kyrkans äldsta dotter".
Den existerar indelad inom 98 stift, spridda vid en antal biskopskonferenser tillsammans med varsitt ärkestift (kyrkoprovins).
Sedan existerar romersk-katolska kyrkan inom land i västeuropa ej längre ett statskyrka. Numera beräknas 50–65 andel från Frankrikes invånare artikel katoliker.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Senantiken, tidig medeltid
[redigera | redigera wikitext]Romersk-katolska kyrkan inom land i västeuropa går tillbaka mot talet, samt inom samband tillsammans Konstantin den store fick den (då liksom den romerska rikskyrkan[1]) officiell ställning eller tillstånd inom dåvarande romerska Gallien.
döptes monark Klodvig inom inom Reims, vilket ledde mot för att frankerna blev kristna samt för att merovingerna därefter kom för att fungera såsom beskyddare från kyrkan.
Islamske saker har stor innenrikspolitisk betydning og er stadig gjenstand for offentlig debattFrankerriketskloster blev viktiga kulturcentra, tillsammans täta förbindelser mellan detta kristna samt arvet ifrån antiken.[1]
Parallellt fanns även sedan talet enstaka keltisk kyrka inom detta västliga Bretagne, var flyktingar ifrån Britannien (som då invanderats från angler samt saxare) då bosatt sig.
ifrån detta tidigt kristnade Irland kom missionärer, vilka bland annat grundade klostren inom Luxeuil samt Corbie.[1]
Under karolinger samt capetinger
[redigera | redigera wikitext]Under karolingerna förnyades kyrkan inom frankerriket, samt reformer liksom leddes från Karl den store medförde ett fastare struktur till både gudstjänsten samt klosterlivet.
Kyrkan växte sidled fram liksom enstaka betydelsefull jordägare, samt beneath den capetingiska dynastin inlemmades man inom detta rådande feodala samhällsskicket. motstånd mot denna ordning kom bland annat ifrån Cisterciensorden, såsom ifrån bildandet propagerade på grund av asketiska ideal samt religiös distans ifrån världslig makt.[1]
Från talet kom romersk-katolska kyrkan för att definieras likt enstaka kvist från kristendomen åtskild ifrån den österländska grekisk-ortodoxa kyrkan.
Över en tredjedel av invånarna uppger sig sakna religiös tillhörighetinom land i västeuropa kom motstånd även ifrån katarerna, ett italiensk rörelse vilket fick fotfäste inom Languedoc samt var även stöddes från adeln. Katarernas inflytande inom södra land i västeuropa bröts via albigenserkriget inom start från talet.[1]
Valdenserna började inom slutet från talet liksom ett reformrörelse inom kyrkan dock brännmärktes trots detta från påven liksom kättersk.[2] Senare tog tiggarordnarna inom den romersk-katolska kyrkan upp identisk ideal.[1] Via Parisuniversitetet, etablerat beneath talet beneath dominikanernas ledning, spreds Albertus Magnus samt Thomas från Aquinos teologiska läror.
Under senmedeltiden kännetecknades den franska katolska kyrkan inom tämligen upphöjd grad från nationalkyrkliga strävanden, vilka existerar kända vilket gallikanism. nära identisk tidsperiod inlemmades den romersk-katolska kyrkan inom landet inom ett kamp ifall världslig inflytande tillsammans den franske kungen samt påven vilket konkurrenter alternativt lierade.
Katolska kyrkan är med sina nästan 1,3 miljarder medlemmar (ungefär 17% av världens befolkning) det största av de kristna samfunden och den största religionsgemenskapen överhuvudtagetbeneath perioden –[1] styrdes den romersk-katolska kyrkan internationellt ifrån sydfranska Avignon, genom för att påvarna då ägde sitt säte var.
Efter reformationen
[redigera | redigera wikitext]På talet utmanades den romersk-katolska religiös auktoritet inom landet genom flera reformistiska rörelser. inom land i västeuropa fick reformationen främst ett kalvinsk ledning, samt konflikterna mellan protestanter inom landet (ofta benämnda hugenotter) ledde mot ediktet inom Nantes samt romersk-katolska religiös stadfästande såsom statsreligion.[1]
Kardinalerna Richelieu samt Mazarin använde beneath talet romersk-katolska kyrkan likt ett kraftfull politisk kraft, samt Ludvig XIV stärkte dem nationalkyrkliga strävandena.
Inom kyrkan fanns samtidigt långvariga sprickor kring rörelser liksom jansenismen samt kvietismen.[1]
Efter mitten från talet ledde upplysningstidens ideal samt därefter franska revolutionen mot stora förändringar på grund av romersk-katolska kyrkan inom landet. blev protestanterna åter tolererade inom land i västeuropa, samt den något som ökar i storlek eller antal kritiken mot kyrklig rikedomar samt världsliga auktoritet ledde beneath franska revolution mot våldsamma aktioner mot kyrkan samt dess företrädare.
beneath revolutionsåren dödades präster samt plundrades kyrkor, samtidigt liksom munkar samt nunnor flydde ut ur landet. denna plats lades grunden mot den antiklerikalism (antikyrkliga politik) liksom kvar agerar massiv roll inom land i västeuropa. beneath revolutionen nationaliserades församlings egendom, medan biskopar samt präster avtvangs trohet mot den nya konstitutionen (i strid mot påven).
döptes kung Klodvig I i Reims, vilket ledde till att frankerna blev kristna och att merovingerna därefter kom att fungera som beskyddare avupphörde den konstitutionella franska kyrkan genom Napoleonskonkordat tillsammans Pius VII, samt kampen mellan kyrkan samt staten fortsatte.[1]
talet
[redigera | redigera wikitext]Efter Napoleons slutliga fall skedde enstaka restauration, var kyrkan återfick större delen från sina privilegier.
beneath talet växte "Mariafromheten", bland annat genom olika visioner samt "uppenbarelser", inklusive inom Lourdes.[1]
Antiklerikalismen stöddes från frimurarlogerna samt spelade roll nära talets olika revolutionära episoder.
detta plats dels nära revolutionerna samt samt beneath års Pariskommun, sidled nära detta slutliga avskaffandet från den franska monarkin. beneath Pariskommunen dödades bland annat ärkebiskopen Darby.
Religionsfrihet garanteras i författningen, men begränsningar i friheten har debatterats på senare årDreyfusaffären samt andra politiska skandaler bidrog mot fortsatta spänningar mellan kyrkan samt landets politiska vänster.[1]
talet, senare år
[redigera | redigera wikitext]upphävdes års konkordat, samt romersk-katolska kyrkan upphörde för att artikel fransk statskyrka. religiös egendom kom härefter för att erhålla statlig förvaltning, medan kyrkan egen gavs enstaka juridisk position liksom sammanslutning från kultförsamlingar.[1]
Den romersk-katolska kyrklig utvecklingen inom land i västeuropa beneath talet äger präglats från dess negativt resultat från finansiell inflytande samt privilegier.
inom samband tillsammans inledande världskriget skedde dock ett nationell förteckning kring kyrkan, vilket kulminerade tillsammans års kanonisering från Jeanne d'Arc.[1]
Efter andra världskriget blev kyrklig svaga folkliga stabilisering eller fastsättning alltmer uppenbar. Man kom beneath denna period för att utföra flera radikala sociala samt kyrkliga satsningar, inklusive tillsammans med arbetarpräster samt Emmausrörelsen[1] (grundad från Abbé Pierre).
Romersk-katolska kyrkan i Frankrike går tillbaka till talet, och i samband med Konstantin den store fick den (då som den romerska rikskyrkan [1]) officiell status i dåvarande romerska GallienUnder senare kalenderår äger starka karismatiska strömningar synts hos den franska romersk-katolska kyrkan. religiös konservativa samt radikala krafter drog åt olika håll, vilket ledde mot enstaka ultrakonservativ utbrytning från begränsad innebörd. sidled äger ekumeniska arbetsuppgift vid senare tid vuxit inom betydelse; en modell vid detta existerar detta ekumeniska klostret Taizé.[1]
Dagens situation
[redigera | redigera wikitext]Numera förekommer inom land i västeuropa ingen inskrivning från folks religionstillhörighet.
enstaka minoritet från befolkningen existerar kyrkligt energisk, samt avgörande delar från fransmännen förmå sägas existera helt avkristnade. Enkätundersökningar fullfölja gällande för att andelen katoliker inom landet existerar cirka 50–65 andel, dock endast enstaka små andel från dessa existerar aktiva inom kyrkliga ceremonier.[1] Andelen (romersk-katolska) barndop äger ifrån mot sjunka ifrån 71 mot 30 andel från andelen födda.
Andelen katoliker inom landet bör jämföras tillsammans cirka 1 miljon vilket existerar protestanter, cirka ortodoxa, ungefär 5 miljoner muslimer (till massiv sektion invandrare ifrån Nordafrika) samt cirka judar.[1]
Kyrkoprovinser
[redigera | redigera wikitext]Nedan listas dem nuvarande 18 kyrkoprovinserna inom den romersk-katolska kyrkan inom land i västeuropa.
avgränsningar till de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden sammanträffar inom stort sett tillsammans dem hos Frankrikes regioner – i enlighet med äldre alternativt nyare modell. dem olika kyrkoprovinserna existerar inom sin tur indelade inom totalt 98 stift, närmast motsvarande Frankrikes departement.